Öppna huvudmenyn

Fabian Wrede (1641–1712)

svensk greve, ämbetsman och statsman (1641–1712)
(Omdirigerad från Fabian Wrede (1641-1712))

Fabian Wrede, född den 20 mars 1641 på Peipola gård i Finland, död den 6 december 1712 i Stockholm, var en svensk greve till Östanå, ämbetsman och statsman.

Fabian Wrede
Fabian Wrede (1690) av David Klöcker Ehrenstrahl.
Titlar
Tidsperiod 1682–1683
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Claes Fleming
Efterträdare Erik Lindschöld
Tidsperiod 1685–1712
Utnämnd av Karl XI
Tidsperiod 1685–1711
Utnämnd av Karl XI
President för Reduktionskommissionen
Tidsperiod 1685–1687
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Claes Fleming
Efterträdare Ingen, ämbete upplöst 1687
President för Reduktionskollegium
Tidsperiod 1685–1687
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Claes Fleming
Efterträdare Ingen, ämbete upplöst 1687
President för Kammarkollegiet
Tidsperiod 1687–1711
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Gustaf Lilliecrona
Efterträdare Nils Stromberg
President för Statskontoret
Tidsperiod 1687–1711
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Gustaf Lilliecrona
Efterträdare Nils Stromberg
President för Kommerskollegium
Tidsperiod 1687–1712
Utnämnd av Karl XI
Företrädare Gustaf Lilliecrona
Efterträdare Jacob Reenstierna den yngre
Yrke Ämbetsman, politiker
Personfakta
Födelsenamn Fabian Wrede
Född 20 mars 1641
Peipola gård, Finland
Nationalitet Sverige Sverige
Hemort Östanå slott, Uppland
Död 6 december 1712 (71 år)
Stockholm, Sverige
Begravd Sätuna gravkor, Björklinge kyrka
Frälse/adelsätt Wrede
Far Casper Hinricsson Wrede
Mor Sophia Taube
Familj
Gift 19 maj 1672
Peippola, Finland
Make/maka Brita Cruus af Gudhem
Barn Carl Casper Wrede
Agneta Wrede
Sophia Wrede
Lars Wrede

BiografiRedigera

 
Fabian Wrede iförd riksrådsdräkt. Litografi av Adolf Hårdh efter ett porträtt på Riddarhuset.

Fabian Wrede var son till kaptenlöjtnanten friherre Casper Hinricsson Wrede och Sophia Taube. Han blev landshövding i Viborgs län 1675 samt i Uppsala län 1681. Vid 1682 års riksdag blev han lantmarskalk och 1685 kungligt råd, kammarråd samt president i Bergskollegium. 1687 blev han president även i Kammarkollegium samt i Kommerskollegium.

Fabian Wrede visade stort nit i sitt arbete vid reduktionens verkställande inom sitt län (Uppsala). Det var därför han av Karl XI utnämndes till lantmarskalk vid 1682 års riksdag. Sedan Claes Fleming (1649–1685) avlidit blev Fabian Wrede kungligt råd och chef för båda reduktionsverken – Reduktionskollegium och reduktionskommissionen samt till president för Kommerskollegium, Kammarkollegiet och Statskontoret. Han visade sig vara en ypperlig finansman och arbetade hårt för att öka Sveriges handel och främja näringslivet.

Han ingick i Karl XII:s förmyndarregering 1697 och hade då ansvaret för flottan. Efter krigsutbrottet fick Wrede ett stort ansvar för rådets anskaffande av medel för krigföringen. År 1711 entledigades Wrede från samtliga sina ämbeten förutom rådsämbetet och presidentskapet i Kommerskollegium.

1710 års utskottsmöteRedigera

År 1710 fanns endast halva antalet kungliga råd kvar i landet. Bland dem var Fabian Wrede och Arvid Horn (1664–1742). Horn var kanslipresident, det vill säga rådets ledare. Våren 1710 sammankallade de ett utskottsmöte i Stockholm för att diskutera rikets dåliga finanser. Riket var hotat till hela dess existens. Åtgärden var djärv eftersom ständerna inte hade varit samlade en enda gång under Karl XII:s regeringstid, med undantag för kröningsriksdagen 1697. Utskottsmötet bestod av trehundra medlemmar från samtliga stånd (adel, präster, borgare och bönder). För att skaffa ekonomiska medel för de mest akuta behoven beslöt utskottet, i brist på andra möjligheter, om skatt på peruker (perukskatt), täckvagnar och karrioler (vagnskatt). Vidare beslöt man att försöka sälja kronans juveler samt de krigstroféer, vilka Karl XII skickat hem. Då det stod klart att detta inte skulle räcka upplöstes snart ständermötet. När Karl XII fick reda på att mötet hade ägt rum uttalade han sitt ogillande däröver.

EgendomarRedigera

Under en period var Fabian Wrede Sveriges rikaste man.

Ägde också gårdarna Åsättra, Mörtsunda, Nohlvik, Lervik, Sillinge, Gärdsvik, Grundvik, Örsö, Ingmarsö, Husarö och Esbogård.

FamiljRedigera

 
Ätten Wredes vapen

Wrede gifte sig 19 maj 1672 med Brita Kruus af Gudhem (1652–1716). De fick fyra barn:

  1. Carl Casper Wrede, född 1673, död 1701.
  2. Agneta Wrede, född 1674, gift 1693 med greve Axel Johan Lillie till Löfstad, död 1730.
  3. Sophia Wrede, gift 1707 med riksrådet och fältmarskalken greve Erik Sparre af Sundby.
  4. Lars Wrede, född 1678, död 1704

Fabian Wrede är begravd i Sätuna gravkor i Björklinge kyrka vid sidan av hustrun Brita Kruus. De vilar i varsin marmortumba – nummer 5 respektive 6.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera