Öppna huvudmenyn

FA-cupfinalen 1972 spelades den 6 maj 1972 på Wembley Stadium. Det var 100-årsjubileum (men bara den 91:a finalen på grund av världskrigen) och den 44:e finalen att spelas på Wembley. Den spelades mellan de regerande FA-cupmästarna Arsenal, som hade vunnit "dubbeln", det vill säga både ligan och cupen, säsongen innan, och Leeds United, som hade vunnit mässcupen och kommit tvåa i ligan året innan. Leeds hade, trots två tidigare finaler, aldrig tidigare vunnit FA-cupen men hade haft en bra säsong, låg tvåa i ligan och var favoriter. De hade dessutom ett utmärkt läge att vinna dubbeln, som de skulle vinna ifall de undgick förlust i sin sista ligamatchen att spelas två dagar efter finalen (en match de dock förlorade)[1].

FA-cupfinalen 1972
Old Wembley Stadium (external view).jpg
FA-cupen 1972
Datum6 maj 1972
ArenaWembley Stadium
SpelortLondon
DomareDavid Smith
Publik100 000
1971
1973


Arsenal planerade att göra detta till sitt tredje decennium som cupvinnare och att vinna cupen för andra året i rad – något som enbart två klubbar hade lyckats med innan (Newcastle 1952 och Tottenham 1962). Finalen blev också ursprunget till Leeds sång "Leeds! Leeds! Leeds!" (allmänt känd som "Marching On Together") som blivit lagets signaturmelodi och spelas än idag på Leeds samtliga hemmamatcher.

MatchsummeringRedigera

Leeds var det bättre laget igenom hela matchen.[2] Deras fyrbackslinje hade inga problem att tygla Arsenals anfall och hitta motvapen till Arsenals anfallare George och Radford. Detta var raka motsatsen till Leeds anfallare Clarke och Jones, som kontinuerligt skapade problem för Arsenals försvar. Det var en Jones-Clarke-kombination som ledde till målet i 53:e matchminuten. Jones tog sig ner till kortlinjen till höger i straffområdet och slog ett hårt inlägg i axelhöjd, snett inåt och bakåt, som "The Sniffer" Clarke nickade hårt i mål till vänster om målvakten Barnett från cirka 12 meter.

Matchen spelades inte alltid på högsta nivå och den hade börjat illa när Clarke fällde Ball inom matchens inledande 5 sekunder och den första varningen (av fyra) blev utdelad redan i andra matchminuten då McNab fällde Lorimer. Inget av lagen kom upp i sin normala standard, men trots det hade båda sina möjligheter. George sköt en hård volley i ribban och ut för Arsenal, och både Clarke och Lorimer träffade trävirket för Leeds.

Leeds glädje över segern grumlades något i och med en skada som Jones ådrog sig i sista minuten då hans axeln gick ur led vid ett fall. Han fick hjälpas upp för trapporna av Norman Hunter då han skulle mottaga sin vinnarmedalj.

MatchfaktaRedigera

6 maj 1972 Leeds United 1 – 0 Arsenal Wembley Stadium, London
16:00 CET Clarke   53′ (0 – 0)
(Rapport)
Publik: 100 000
Domare: David Smith
 
 
 
 
 
Leeds United
 
 
 
 
 
Arsenal
LEEDS UNITED:
MV 1   David Harvey
HB 2   Paul Reaney
VB 3   Paul Madeley
MF 4   Billy Bremner  
CH 5   Jackie Charlton
CH 6   Norman Hunter
HY 7   Peter Lorimer
FW 8   Allan Clarke   53′
FW 9   Mick Jones
MF 10   John Giles
VY 11   Eddie Gray
Avbytare:
MF 12   Mick Bates
Manager:
  Don Revie
ARSENAL:
MV 1   Geoff Barnett
HB 2   Pat Rice
VB 3   Bob McNab
MF 4   Peter Storey
CH 5   Frank McLintock  
CH 6   Peter Simpson
Y 7   George Armstrong
MF 8   Alan Ball
FW 9   Charlie George
FW 10   John Radford   73′
MF 11   George Graham
Avbytare:
FW 12   Ray Kennedy   73′
Manager:
  Bertie Mee

MATCHREGLER

  • 90 minuters speltid.
  • 30 minuters extratid (om oavgjort vi full tid).
  • Omspel om det fortfarande är oavgjort efter extratiden.
  • En namngiven avbytare.

Vägen till WembleyRedigera

Leeds UnitedRedigera


ArsenalRedigera

Hemmalaget anges först

Omgång 3: Swindon Town 0–2 Arsenal

Omgång 4: Reading 1 –2 Arsenal

 

Omgång 5: Derby County 2–2 Arsenal

Omspel: Arsenal 0–0 Derby County
2nd Replay: Arsenal 1–0 Derby County (på Filbert Street, Leicester)

Omgång 6: Leyton Orient 0–1 Arsenal

Semifinal: Stoke City 1–1 Arsenal

(på Villa Park, Birmingham)
Omspel: Arsenal 2–1 Stoke City
(på Goodison Park, Everton)

Externa länkarRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1972 FA Cup Final, 9 september 2010.

NoterRedigera

  1. ^ ”Wolverhampton-Leeds (engelska)”. www.mightyleeds.co.uk. 8 maj 1972. http://www.mightyleeds.co.uk/matches/19720508.htm. Läst 3 november 2011. 
  2. ^ ”FA-cupfinalen 1972 (engelska)”. www.fa-cupfinals.co.uk. http://www.fa-cupfinals.co.uk/1972.htm. Läst 11 februari 2011.