Wikipedia

Försäkringskassan

svensk statlig myndighet som ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen
(Omdirigerad från Försäkringskassa)

Försäkringskassan är en svensk statlig myndighet som ansvarar för stora delar av socialförsäkringen. Socialförsäkringen är en stor del av den offentliga tryggheten och är viktig för många människor, hushåll och samhället i stort. Försäkringen omfattar nästan alla som bor i Sverige. Totalt administrerar myndigheten ett 40-tal olika förmånsslag inom socialförsäkringen, och betalar ut mer än 1 miljard kronor per dag.[2]

Försäkringskassan
DepartementSocialdepartementet
Ansvarigt statsrådJakob Forssmed (KD)
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningStyrelsemyndighet
SäteStockholm
KommunStockholms kommun
LänStockholms län
Organisationsnr202100-5521
SyfteFörsäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen.[1]
FöregångareRiksförsäkringsverket
Inrättad1 januari 2005
GeneraldirektörNils Öberg
BudgetFörsäkringskassans budgetram för 2019 uppgår till ca 8,9 miljarder kronor
Antal anställda~14 000 – 2019[1]
InstruktionSFS 2009:1174 (lagen.nu)
WebbplatsForsakringskassan.se

Försäkringskassans uppdrag är att:[1]

  • Utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen.
  • Samordna resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet.

Varje år fattar Försäkringskassans 14000 medarbetare 21 miljoner beslut och gör 50 miljoner utbetalningar till ett värde som motsvarar en fjärdedel av statsbudgeten eller fem procent av Sveriges bruttonationalsprodukt (BNP). De totala utgifterna för de försäkringar och bidrag som administreras av Försäkringskassan utgjorde år 2018 cirka 225 miljarder kronor.

Försäkringskassan är en av Sveriges största statliga myndigheter. Myndigheten tillkom 1 januari 2005 genom en sammanslagning av Riksförsäkringsverket och de allmänna länsförsäkringskassorna.[3] Samtidigt upphörde Försäkringskasseförbundet.[4]

Huvudkontoret ligger på LM Ericssons väg 30, Hägersten (i gamla byggnaden för LM Ericssons fabrik, Telefonplan). Huvuddelen av systemutveckling och drift är stationerad till Försäkringskassan IT i Sundsvall. Försäkringskassan tillhandahåller även säker IT-drift till andra svenska myndigheter. Försäkringskassan har kontor på cirka 65 orter i Sverige.

Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn ekonomisk säkerhet.[5]

Ansvarsområden

redigera
 
Någon fyller i pappersblanketter från Försäkringskassan.

I de delar av socialförsäkringen som Försäkringskassan administrerar ingår främst försäkringar och bidrag som betalas ut till barnfamiljer, till sjuka och till personer med funktionsnedsättning.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn [6]

redigera

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning[6]

redigera

Övrigt

redigera

Myndigheten betalar ut Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning[7] som är en del av arbetsmarknadspolitiken. Man gör även utbetalningen av etableringsersättning[8] till vissa nyanlända invandrare.Tidigare administrerade och utbetalade Försäkringskassan även inkomstpension, men från den 1 januari 2010 har ansvaret för denna tagits över av den nya Pensionsmyndigheten.

Organisation

redigera

Huvudkontor

redigera
 
Försäkringskassans huvudkontor sedan 2014 i LM Ericssons tidigare fabrik.
Se även: Riksförsäkringsanstalten (byggnad)

Försäkringskassan hade tidigare sitt huvudkontor i en värdefull trettiotalsbyggnad vid Adolf Fredriks kyrka ritad av den Svenska arkitekten Sigurd Lewerentz. Byggnaden användes tidigare av de forna myndigheterna Riksförsäkringsanstalten och Riksförsäkringsverket. Under många år fanns huvudkontoret på Vasagatan 16, allmänt kallat Esselte-huset.[9] En flyttning av huvudkontoret till gamla LM Ericssons fabrik, Telefonplan genomfördes årsskiftet 2013-14.

Styrning

redigera

Försäkringskassans arbete styrs i första hand av socialförsäkringsbalken,[10] men även av allmän förvaltnings- och försäkringslagstiftning, och andra lagar och förordningar som beslutats i Sveriges riksdag. Ansvarigt departement är Socialdepartementet och ansvarig minister är socialförsäkringsministern.[11] Regeringen styr Försäkringskassan genom att utse styrelse, generaldirektör och överdirektör, besluta om olika förordningar för olika ärendesslag, fastställa myndighetens instruktion, samt genom regleringsbrev och den årliga budgeten.[12]

Försäkringskassan är sedan 3 mars 2016 en styrelsemyndighet. Nils Öberg är sedan 3 juni 2019 generaldirektör för Försäkringskassan och Maria Rydbeck är överdirektör sedan 15 oktober 2018. Styrelseordförande är från januari 2021 läkaren Heidi Stensmyren.[13]

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är ansvarig tillsynsmyndighet.[14]

Knutet till försäkringskassan finns ett allmänt ombud. Allmänna ombudet har möjlighet att överklaga Försäkringskassans beslut i förvaltningsdomstolarna. Denna möjlighet används för att komma till rätta med en oenhetlig rättstillämpning eller när det finns behov av prejudikat. Allmänna ombudet kan också klaga på felaktiga beslut. Det allmänna ombudet har en självständig ställning och utses av regeringen.[15] Det allmänna ombudet överklagar inte på uppdrag av enskilda och kan klaga såväl till fördel som till nackdel för den enskilde.[16]

Största fackförbund inom myndigheten är Fackförbundet ST. Ordförande för sektionen Fackförbundet ST inom Försäkringskassan är Thomas Åding.

Försäkringskassans författningssamling

redigera

Försäkringskassans författningssamling består av bindande föreskrifter (FKFS), allmänna råd (FKAR) och vägledningar.[17] Även de som tidigare beslutats av Riksförsäkringsverket gäller efter Försäkringskassans inrättande. I rubriken till föreskrifter och allmänna råd (FKAR) som beslutats av Riksförsäkringsverket behålls det tidigare myndighetsnamnet. Allmänna råden är inte bindande. De är generella rekommendationer om tillämpningen av en bestämmelse och anger hur man kan eller bör handla i ett visst avseende.[17]

Historik

redigera

Riksförsäkringsanstalten 1902–1961

redigera
 
Skylt på Postmuseum.

Riksförsäkringsanstalten var en svensk statlig myndighet som inrättades år 1902, efter det att Lagen om ersättning vid olycksfall i arbetet antogs 1901. Precis som i de flesta andra länder så kan man säga att historien om socialförsäkringen i Sverige startade med ersättning vid arbetsskador. 1889 hade Sveriges första skyddslag, arbetarskyddslagen, antagits av riksdagen. Den gällde på de större industrierna. På den tiden var bara 2,7 procent av befolkningen försäkrade av sjukkassorna. Sjukkassorna var föreningar där människor, oftast inom samma yrke, betalade in en avgift för att få ett skydd om de blev sjuka. De första sjukkassorna i Sverige bildades under 1700-talet.

Överdirektör och chef

Generaldirektörer och chefer

Riksförsäkringsverket 1961–2005

redigera

Riksförsäkringsverket (RFV) inrättades 1961 och ersatte då de tidigare myndigheterna Pensionsstyrelsen och Riksförsäkringsanstalten. Riksförsäkringsverkets uppgift var att fördela anslagen till de lokala försäkringskassorna men också att se till att socialförsäkringen fungerade som det var tänkt och att kunderna behandlades lika oavsett var de bodde. På den tiden fanns det 630 lokala sjukkassor.

Generaldirektörer och chefer

Försäkringskassan 2005–

redigera

Riksförsäkringsverket upphörde den 31 december 2004, då myndigheten Försäkringskassan bildades. Riksförsäkringsverket slogs ihop med de 21 länsförsäkringskassorna. Sammanslagningen gjordes för att det skulle bli mer lika i hela landet, stärka rättssäkerheten och korta ner handläggningstiderna. För att uppnå detta, planerades en ny organisation.

Försäkringskassan satsade mycket på att utveckla sina e-tjänster under 2010-talet. Nästan alla som ansöker om föräldrapenning (99% 2018) och tillfällig föräldrapenning (98% 2018) gör det numera via e-tjänster. (Källa ÅR 2018 sid 64 resp sid 69).[18] Försäkringskassan.se har fått pris för bästa myndighetssajt vid flera tillfällen, senast 2019 och även 2016. [19]

Under 2015 dömdes 34 individer vid ett assistansbolag för funktionshindrade i både tingsrätt och hovrätt för bedrägerier omfattande 30 miljoner mot Försäkringskassan. Försäkringskassan tilldömdes ett skadestånd på 31 miljoner.[20]

Generaldirektörer och chefer

Kontroverser

redigera

Under 2008 och 2009 kritiserades Försäkringskassans försök att införa en ny IT-plattform, baserad på ett affärssystem från SAP, som skulle levereras av konsultföretagen Logica[21] och Accenture. Projektet riskerade att kosta närmare 10 miljarder kronor och avbröts i förtid. En bråkdel av projektets mål kunde uppnås.[22][23] Skenande kostnader och kraftiga förseningar gjorde att projektet lades ner. Myndighetens generaldirektör byttes ut år 2010 och myndigheten ersatte 80 konsulter med egen nyanställd personal.[24]

31 augusti 2014 avslöjade Dagens Nyheter att personal från Försäkringskassan har redigerat en wikipediaartikel kopplad till myndigheten och försökt ta bort kritik.[25]

År 2015 dömdes en person i myndighetens ledning för brott mot yttrandefrihetsgrundlagen för att ha försökt efterforska vilka källor bland myndighetens anställda som Expressen hade använt sig vid sina publiceringar kring Dan Eliassons radering av myndighetens internmejlarkiv.[26][27]

Enskilda som drabbas av stränga bedömningar

redigera

Efter en tids minskning började sjukpenningtalet att snabbt öka år 2010, från 5,7 sjukskrivna dagar per år och försäkrad till en topp på 10,8 dagar år 2016.[28] Inför att den så kallade stupstocken skulle tas bort 2016 (en bortre gräns i försäkringen på 2,5 år som hade införts av Regeringen Reinfeldt) gjordes en prognos att sjukpenningtalet skulle öka till 13 dagar år 2020. Regeringen Löfven I och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll formulerade därför 2015 ett mål om att sänka sjukpenningtalet till 9,0 dagar vid december 2020.[29] Därefter har sjukpenningtalet långsamt sjunkit till 9,3 dagar i december 2020.[30]

Som en konsekvens av målet började medier under 2017 och 2018 att uppmärksamma allt fler fall av enskilda som fick avslag på tidigare beviljad sjukförsäkring, trots att lagar inte hade förändrats. Dessutom blev ett ökande antal barn av med assistansersättning[31] och vuxna förlorade sin sjukersättning efter myndighetens snäva tolkning av direktiv och vägledande domar.[32] Många fick vänta länge på beslut om omprövning.[33] Uppgifter framkom om att det förekom att handläggare som gjorde flest avslag premierades med högre lön.[32][34] Efter kritiken beslutade regeringen i april 2018 att Ann-Marie Begler skulle få sluta sin tjänst som generaldirektör, några månader innan valet.[35] Begler hade emellertid högt anseende på myndigheten, och flera anställda protesterade mot beslutet eftersom sjuktalen under Beglers tid hade sjunkit och närmat sig regeringens mål.[36]

Kritiken fortsatte dock. Media rapporterade om hur rekordmånga tvingades betala tillbaka bostadsbidrag under 2018, och kunde få besked om detta upp till två år efter att de hade sökt, och därmed kunde hamna i skuld.[37] År 2018 och 2019 förlorade ett ökande antal funktionshindrade unga vuxna i åldrarna 19 till 29 år sin aktivitetsersättning från Försäkringskassan, och många av dem har därefter levt på försörjningsstöd eller förlorat all försörjning.[38] Redan i november 2017 slog anställda vid Försäkringskassan själva larm i en skrivelse till regeringen om att regelverket slog orimligt hårt, exempelvis mot funktionsnedsatta, och föreslog att begreppet "arbetsförmåga" skulle bytas ut.[39] Domar från november 2018 och oktober 2019 visar att Försäkringskassan har gjort fel i de fall när man har betraktat daglig verksamhet enligt LSS som bevis på att personen har arbetsförmåga och kan försörja sig, och när myndigheten inte har gjort en rimlighetsbedömning av om det är möjligt att hitta en arbetsgivare som är villig att betala för ett anpassat och subventionerat arbete. I många fall har Försäkringskassan inte lotsat de funktionshindrade vidare till hjälp från andra myndigheter, något som Försäkringskassan har fått ett regeringsuppdrag år 2019 att åtgärda.[40]

Motsvarigheter i andra länder

redigera
  • Finland: Folkpensionsanstalten (FPA) som sköter om den sociala grundtryggheten för alla som bor i Finland.[41]
  • Norge: NAV (Arbeids- og velferdsforvaltningen) som består av den statliga Arbeids- og velferdsetaten och de delarna av kommunernas sosialtjenester som ingår lokalkontoren.[42]
  • Danmark: Pensionsstyrelsen som ansvarar för utbetalning av pensioner, föräldrapenning, barnbidrag med mera.[43]

Se även

redigera

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c] ”Om Försäkringskassan”. Försäkringskassan. https://www.forsakringskassan.se/om-forsakringskassan. Läst 12 april 2023. 
  2. ^ ”Försäkringskassan: Om försäkringskassan”. Försäkringskassan. 12 april 2023. Arkiverad från originalet den 22 mars 2019. https://web.archive.org/web/20220914235247/https://www.forsakringskassan.se/om-forsakringskassan/. Läst 27 juni 2019. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 2003/04:69 En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration” (pdf). Socialdepartementet/Regeringen Persson. Arkiverad från originalet den 24 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150524153830/http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/16/34/5e2e6059.pdf. Läst 4 januari 2012. 
  4. ^ Försäkringskassornas förbund (18 november 2004). ”Försäkringskassornas förbund upplöses vid årsskiftet” (pdf). Pressmeddelande. Läst 24 maj 2015.
  5. ^ 1a § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan och 18, 23 §§ bilaga 1-2 förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
  6. ^ [a b] ”Socialförsäkringen i siffror 2019”. https://www.forsakringskassan.se/download/18.7fc616c01814e179a9f2f4/1656581924564/socialforsakringen-i-siffror-2019.pdf. Läst 28 juni 2019. 
  7. ^ ”Försäkringskassan: Aktivitetsstöd”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 24 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150524135559/https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/myndigheter/arbetsformedlingen/forsakring/aktivitetsstod. Läst 28 juni 2019. 
  8. ^ ”Försäkringskassan: Etableringsersättning”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 28 juni 2019. https://web.archive.org/web/20111211230827/http://www.forsakringskassan.se/privatpers/ny_i_sverige/etableringsersattning. Läst 4 januari 2012. 
  9. ^ ”Norrort eller Söderort för Försäkringskassan”. Fastighetsvärlden idag. 23 november 2011. http://www.fastighetsvarlden.se/notiser/norrort-eller-soderort-for-forsakringskassan/. Läst 4 januari 2012. 
  10. ^ ”Socialförsäkringsbalken”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialforsakringsbalk-2010110_sfs-2010-110. Läst 28 juni 2019. 
  11. ^ ”Myndigheter och bolag under Socialdepartementet”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 4 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120104132858/http://www.regeringen.se/sb/d/1474/a/155845. Läst 4 januari 2012. 
  12. ^ ”Myndigheter”. Så styrs Sverige. Regerlingskansliet. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111125343/http://www.regeringen.se/sb/d/2462. Läst 4 januari 2012. 
  13. ^ Socialdepartementet. ”Heidi Stensmyren ny styrelseordförande för Försäkringskassan”. Pressmeddelande. Läst 20201211.
  14. ^ ”Inspektionen för socialförsäkringen”. Inspektionen för socialförsäkringen. http://www.inspsf.se/. Läst 4 januari 2012. 
  15. ^ ”Allmänt ombud”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 26 september 2011. https://web.archive.org/web/20110926052140/http://www.forsakringskassan.se/omfk/organisation/allmant_ombud. Läst 4 januari 2012. 
  16. ^ ”Försäkringskassans ledning - Allmänna ombudet”. Försäkringskassan. https://www.forsakringskassan.se/om-forsakringskassan/allmanna-ombudet. Läst 11 mars 2020. ”Det allmänna ombudet överklagar inte på uppdrag av enskilda. Allmänna ombudet kan klaga såväl till fördel som till nackdel för den enskilde.” 
  17. ^ [a b] ”Försäkringskassan: Lagar och regler”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 8 december 2011. https://web.archive.org/web/20111208110143/http://www.forsakringskassan.se/omfk/lagar_regler. Läst 4 januari 2012. 
  18. ^ ”Försäkringskassans årsredovisning 2018”. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/0d8a7c1c-3917-4b98-bfc9-b0fbf3c007fe/fk-arsredovisning-2018.pdf?MOD=AJPERES&CVID=. Läst 28 juni 2019. 
  19. ^ ”Idg topp 100 2018”. https://topp100.idg.se/2.39772/1.715680/topp100-2019-myndigheter. Läst 28 juni 2019. 
  20. ^ ”Fällande domar i rekordstort bedrägerimål”. Nyheter Södertälje 23 juli 2015. SVT. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/dom-faller-i-rekordstort-bedragerimal. Läst 6 november 2016. 
  21. ^ Granskning av riksrevisionen, Computer Sweden 2009-04-07.
  22. ^ Tio miljarder för SAP på Försäkringskassan Arkiverad 9 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Computer Sweden 2008-09-12.
  23. ^ Computer Sweden: SAP-stopp på Försäkringskassan Publicerad 2009-01-29.
  24. ^ ”Computer Swedens artiklar om Försäkringskassan”. IDG. Arkiverad från originalet den 12 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100612093920/http://computersweden.idg.se/2.2683/1.183934/f%F6rs%E4kringskassan. Läst 2 januari 2010. 
  25. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/myndigheter-censurerar-wikipediatexter-1/
  26. ^ ”Döms för brott mot efterforskningsförbud”. Expressen. 26 februari 2015. http://www.expressen.se/nyheter/doms-for-brott-mot-efterforskningsforbud/. 
  27. ^ ”Chef på Försäkringskassan efterforskade källor – döms”. Dagens Nyheter. 26 februari 2015. http://www.dn.se/nyheter/sverige/chef-pa-forsakringskassan-efterforskade-kallor-doms/. Läst 21 juli 2016. 
  28. ^ Nordebo, Peter (26 augusti 2011). ”Sjukpenningtalet ökar igen | Publikt”. www.publikt.se. https://www.publikt.se/nyhet/sjukpenningtalet-okar-igen-13801. 
  29. ^ Bergsten, Henrik; Makboul, Lina; Lindahl, David (17 mars 2021). ”Ministern om egna målet om sänkt sjukpenningtal: ”Absolut inte nöjd””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ministern-om-egna-malet-om-sankt-sjukpenningtal-absolut-inte-nojd. Läst 18 mars 2021. 
  30. ^ ”Aktuellt sjukpenningtal”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20210216172513/https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/vagen_till_9_0. Läst 16 februari 2021. 
  31. ^ Grill, Marja (1 maj 2017). ”Dubbelt så många barn förlorar assistans från Försäkringskassan”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dubbel-sa-manga-barn-forlorar-assistans-fran-forsakringskassan. Läst 11 november 2019. 
  32. ^ [a b] Holm, Maria (27 april 2018). ”Försäkringskassans generaldirektör får sparken”. ETC. https://www.etc.se/inrikes/forsakringskassans-generaldirektor-far-sparken. Läst 20 februari 2019. 
  33. ^ Ekström, Linda (23 januari 2017). ”Starka reaktioner om Försäkringskassans väntetider”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/starka-reaktioner-om-forsakringskassans-vantetider. Läst 11 november 2019. 
  34. ^ Forssblad, Mari; H. Svensson, Anna (15 april 2018). ”Handläggare på Försäkringskassan: Fler avslag ger högre lön”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handlaggare-pa-forsakringskassan-fler-avslag-ger-hogre-lon. Läst 20 februari 2019. 
  35. ^ ”Försäkringskassans Ann-Marie Begler får gå”. Publikt. 27 april 2018. https://www.publikt.se/artikel/forsakringskassans-ann-marie-begler-far-ga-21358. Läst 20 februari 2019. 
  36. ^ ”Den betrodda myndighetschefen”. Fokus. 30 januari 2019. https://www.fokus.se/2019/01/den-betrodda-myndighetschefen/. Läst 11 november 2019. 
  37. ^ Norbergh, Erik (11 juni 2018). ”Fler än 3 000 tvingas betala tillbaka bostadsbidrag”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/fler-an-3000-sormlanningar-tvingas-betala-tillbaka-bostadsbidrag. Läst 11 november 2019. 
  38. ^ Enström, Tina (11 november 2019). ”Tredubbling av unga funktionsnedsatta som förlorar ersättning”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/tredubbling-av-unga-funktionsnedsatta-som-forlorar-ersattningen. Läst 11 november 2019. 
  39. ^ Enström, Tina (23 februari 2019). ”Funktionsnedsattas arbetsförmåga bedöms utifrån jobb som inte finns”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/forsakringskassans-bedomning-galler-latsasjobb. Läst 11 november 2019. 
  40. ^ Enström, Tina (11 november 2019). ””Det kommer nog bli färre avslag nu””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/det-kommer-bli-nagot-fler-avslag-nu. Läst 11 november 2019. 
  41. ^ ”Om FPA”. FPA. Arkiverad från originalet den 11 april 2011. https://web.archive.org/web/20110411013127/http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf/NET/170308124945HP. Läst 5 januari 2012. 
  42. ^ ”NAV: Organisering”. Om NAV. Arbeids- og velferdsetaten. Arkiverad från originalet den 30 december 2011. https://web.archive.org/web/20111230044744/http://www.nav.no/Om%2BNAV/Om%2BNAV/Organisering.168932.cms. Läst 5 januari 2012. 
  43. ^ ”Pensionsstyrelsen: Organisation”. Pensionsstyrelsen. Arkiverad från originalet den 11 december 2011. https://web.archive.org/web/20111211154118/http://www.penst.dk/Om-Pensionsstyrelsen/Organisation.aspx. Läst 5 januari 2012. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Försäkringskassan&oldid=56001874”