Wikipedia

Erska socken

socken i Västergötland
(Omdirigerad från Erska)

Erska socken i Västergötland ingick i Bjärke härad, ingår sedan 1974 i Alingsås kommun och motsvarar från 2016 Erska distrikt.

Erska socken
Socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradBjärke härad
KommunAlingsås kommun
Bildadmedeltiden
Area41 kvadratkilometer
Upphov tillErska landskommun
Erska församling
MotsvararErska distrikt
TingslagFlundre, Väne och Bjärke tingslag (–)
Bjärke tingslag (–)
Karta
Erska sockens läge i Västra Götalands län.
Erska sockens läge i Västra Götalands län.
Erska sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°06′42″N 12°31′11″Ö / 58.11166667°N 12.51972222°Ö / 58.11166667; 12.51972222

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1655
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Erska distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 41,38 kvadratkilometer varav 39,32 land.[1] År 2000 fanns här 2 335 invånare.[2] Tätorterna Gräfsnäs med Gräfsnäs slott och Sollebrunn samt kyrkbyn Erska med sockenkyrkan Erska kyrka ligger i socknen.

Historia redigera

Administrativ historik redigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Erska församling och för de borgerliga bildades Erska landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Bjärke landskommun som upplöstes 1974 då denna del uppgick i Alingsås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Bjärke församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Erska, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Bjärke härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Väne kompani och Västgöta regemente, Barne kompani .[4]

Utbildning redigera

Före skolpliktens införande bedrevs viss undervisning i socknen. År 1797 håller lärare Johan Linnarsson skola, med 16 riksdaler i lön.

Efter att kung Karl XIV Johan 18 juni 1842 bekräftat riksdagens stadga angående folkudervisning i riket, blev skolplikten lagstadgad och skulle finnas på plats i församlingarna senast 1847. Året därpå togs frågan om skolinrättning upp i Erska. Pastor H. J. Möller föreställde sockenmännen nödvändigheten av att förbereda för den föreskrivna inrättningen, men mötte viss kärvhet från sockenmännen. De svarade att man för tillfället inte kunde besluta sig, utan önskade skjuta upp ämnet tills vidare. Det dröjde ytterligare två år innan beslut fattades om att inrätta en skola. I oktober 1845 tog pastor Möller återigen upp skolhusbygget på sockenstämman, och menade att "en eller tvenne skolor för Erska och Magra socknar nödvändigt skola vara organiserade före nästa års utgång". Sockenmännen från Magra hade äskat om en gemensam skola, i vilket Erska sockenmän även instämde.

Erska folkskola redigera

Erskas fick sedan sin första skolstyrelse ("direction"). Tillsammans med Directionen i Magra skulle dess ledamöter göra upp bästa sättet om skolans plats och inrättande. Till Erska Direction invaldes Herr Capten Ström på Gräfsnäs, Herr Postmästare Dahlgren, Andreas Andersson i Sollebrunn, Bengt Ericsson i Erska och Lars Andersson i Anstenstorp. Det skulle dröja ytterligare två år tills man i oktober 1847 kunde anställa skolans förste lärare, Carl Erik Norberg, som försedd med betyg, "ej blott attestera en hedrande vandel, utan ock med nit och skicklighet förrättad Skola-Läraretjänst i Bro församling av Carlstads Stift, att såsom vicarius bestrida Skollärar-tjänsten i Erska och Magra Socknars Ambulatoriska Folkskola", tills tjänsten besätts med vederbördig ordinarius.

Vidare beslutades att barn fyllda 7 år berättigas att intas i skolan, då föräldrar eller målsmän så begära, att läsåret skulle utgöras av två terminer, från 15 februari till 15 juli, samt från 1 september till 15 december, med en veckas ledighet vid påsk, samt en och annan dag efter pastorns bestämmande vid de övriga högtiderna. Därtill beslutades att undervisning skulle bedrivas varje söckendag under april, maj, juni och juli månader från kl. 9 till 12 på förmiddagen och återigen mellan kl. 1 till 4 på eftermiddagen. Under februari, mars, november och december månader från kl. 9.30 till kl. 14, samt i september och oktober mellan kl. 09 och 14. Från detta undantogs eftermiddagar före sön- och helgdagar.

Vid inskrivning skulle en avgift på 16 skillingar banco erläggas som tillföll läraren, med undantag för barn som hade stöd från fattigvården. Terminerna skulle sedan fördelas lika mellan socknarna, så att läraren läser halva terminen i varje, medan eleverna i den andra socknen försågs med hemläxor som förhördes av läraren en förmiddag var 14:e dag. Under årets varmare årstider bedrevs till en början utbildningen i sockenkyrkorna, tills det att skolhus gjorts iordning. Erska hyrde visserligen en tjänlig lokal, men då den inte kunde begagnas delades eleverna upp i läslag efter rotar. Rörkärrs och Ärtebräckans rotar utgjorde ett läslag, till det andra hörde Erska, Torps och Hulskogs rotar. I Magra hade man tre läslag: ett bestod av Mörlanda och Barrås rotar, Magra och Bjurlanda ett annat, och det tredje av Ränne och Bratthals rotar. Under de kalla månaderna läses 4 veckor i varje av dessa läslag.

År 1848 fanns en gemensam skola för Magra och Erska på Torpa hed. Två år senare beslutades om ett byggande av skolhus vid Lekesbacken, som stod färdigt 1857. Men redan 1859 var skolan i dåligt skick och ombygge diskuterades. 1864 stod ett skolhus i Erska.

Vikarierande läraren Carl Erik Norberg lämnade snart sin post, och år 1848 tillträdde Sven Bäcklund som vikarierande lärare, för att 1861 väljas som ordinarie lärare. Han tjänade ytterligare 20 år, och avgick 1 januari 1881 med pension till Häggum. Vid Bäcklunds avskedsansökan hade han önskat om 150 kr för den planterade skolträdgården, men då sockenstämman beslutade om endast 50 kr, blev Bäcklund så arg att han slog varmt vatten på fruktträden. År 1882 valdes Karl Jakobsson i Tostared enhälligt till ordinarie lärare, och startade året därpå fortsättningsskola. 1884 satte Jakobsson in en kamin och 4 ventiler på egen bekostnad, samt en flagga. 1885 introducerades träslöjd som ämne, efter att Jakobsson ha gått slöjdkurs i Nääs. Den 21 maj 1900 blev Frida Jakobsson lärarinna i syslöjd, efter att ha gått slöjdkurs i Mellerud. Karl Jakobsson avgick 1912, och tillträdde som lärare gjorde Fridolf Dahlén 1913. Efter en folkskoleinspektion 1913 begärdes att en ny folkskola skulle byggas i Erska. Senare lärare var bl. a. Sven Agnell.

Erska småskola redigera

Småskolan i Erska stod färdig 1880, och Emma Sjöblom blev dess första lärarinna. Fröken Sjöblom var ambulerande lärarinna mellan 1875 och 1885, då hon avgick. Sjöblom undervisade även i slöjd, och lärde ut bland annat halmflätning. 1886 tillträdde Johanna Andersson som ordinarie lärarinna, och arbetade där till sin pension 1909, då hon efterträddes av Märta Jakobsson. Unga Jakobsson dog redan 1927 vid 36 års ålder.

Erska folkskola kom att ersättas av Sollebrunns folkskola, Sollebrunnsskolan, som invigdes lördagen 5 december 1953.

Geografi redigera

Erska socken ligger norr om Alingsås med sjön Anten i söder, Risveden i väster och kring Mellbyån. Socknen har odlingsbygd i dalgångar och är i övrigt en skogsbygd.[5][1][6][7]

Byar redigera

Gårdar redigera

  • Hjälmstorp, (Hjälmetorp), historiskt även kallat Skomakartorpet[14] gård nära Torpaån som ägs av Gräfsnäs.[8]
  • Hjortebacken, gård vid Torpaån lydande under Gräfsnäs.[11][8]
  • Hålskogen, äldre Hålskog[14], Hulskog[15], Hulaskog[8], gård under Gräfsnäs.
  • Koberg, vid 1880-talet en fideikommissegendom i Lagmansereds och Erska socknar med huvudgården belägen vid sjön Vanderydsvattnet.[8]
  • Lindås, (Linnås), gård under Gräfsnäs.[8]
  • Mjölserud, (Mjölsered), gård under Gräfsnäs.[8]
  • Prästtorp, gård under Gräfsnäs.[8]
  • Kvarnebacken, gård tillhörande Gräfsnäs.[8]
  • Rörkärr, gård under Gräfsnäs.[8]
  • Saxebo, gård under Gräfsnäs.[8]
  • Spånaretorp, (Spånas), gård under Gräfsnäs.[8]
  • Tralltorp, (Trolltorp), gård vid Torpaån under Gräfsnäs.[8]
  • Valkås, gård under Gräfsnäs.[8]
  • Ärtebräckan, gård under Gräfsnäs.[8]

Fornlämningar redigera

Boplatser och tre hällkistor från stenåldern är funna. Från järnåldern finns ett större gravfält, benämnt Erska lunde.[5][16][17][6]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningen ökade från 658 till 1 339 1880 varefter den minskade till 1 103 1910 då den var som minst under 1900-talet. Dårefter vände folkmängden uppåt igen till 2 250 1990.[18]

Namnet redigera

Namnet skrevs 1407 Yrska och kommer från kyrkbyn. Namnet har oklar tolkning.[19]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Erska socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Erska socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Rosenberg - Geografiskt lexikon över Sverige
  9. ^ Sollebrunn, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Sollebrunn i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ [a b c d e] Ortnamnsregistret - Institutet för språk och folkminnen
  12. ^ Gräfsnäs, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Gräfsnäs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ [a b] Erska: husförhörslängder, åren 1796-1816
  15. ^ Erska: husförhörslängder, åren 1785-1797
  16. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Erska socken
  17. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Erska socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  18. ^ Folkmängd 1810-1890 Erska i Älvsborgs län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 12 juni 2016)
  19. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erska_socken&oldid=54234125”