Erland Fredrik Lindhammar (ursprungligen Johansson), född 20 september 1894 i Östersunds församling i Jämtlands län, död 27 november 1983 i Frösö församling i Jämtlands län,[1] var en svensk militär.

Erland Lindhammar
Erland_Lindhammar.jpg
Information
Född20 september 1894
Östersunds församling i Jämtlands län, Sverige
Död27 november 1983 (89 år)
Frösö församling i Jämtlands län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1917–1954
GradÖverste
BefälVästernorrlands regemente

Biografi redigera

Erland Johansson avlade studentexamen i Östersund 1914.[2] År 1917 antog han släktnamnet Lindhammar.[3] Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1917 och utnämndes samma år till fänrik vid Jämtlands fältjägarregemente, där han befordrades till underlöjtnant 1919, löjtnant 1920[2] och kapten 1932. Han erhöll 1933 tjänst vid Generalstaben och 1935 tjänst som militärassistent vid Statens Järnvägar. År 1939 befordrades han till major och tjänstgjorde 1939–1942 vid Jönköpings-Kalmar regemente, varav 1941–1942 som stabschef. Han befordrades 1942 till överstelöjtnant och tjänstgjorde 1942–1947 vid Jämtlands fältjägarregemente. År 1947 befordrades han till överste, varefter han 1947–1954 var chef för Västernorrlands regemente.[4]

Han var ordförande i Västernorrlands befälsutbildningsförbund, ordförande i Skidfrämjandets Ångermanlandsförbund, ordförande i Västernorrlands skytteförbund 1947–1954 och intendent vid Östersunds stadsmuseum 1959–1964.[5]

Erland Lindhammar var son till förste trafikinspektören Fredrik Johansson och Katharina ”Karin” Westlinder. Han gifte sig 1924 med Jenny ”Polly” Katharina Pålsson (1900–1939), var 1947–1951 gift med Margareta Zimmerman (född 1906) och var därefter gift från 1954 med Sonja Wettel (född 1918).[4]

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ [a b] Hallberg, Severin, red (1921). Svensk officersmatrikel. I. Generalitetet, generalstaben och infanteriet. Stockholm: Hasse W. Tullbergs Förlag. sid. 274 
  3. ^ Landsarkivet i Östersund: Östersunds kyrkoarkiv, Församlingsböcker (A II a), vol. 3ab, uppslag 467 (digital avbildning).
  4. ^ [a b] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 131. ISBN 91-87184-74-5 .
  5. ^ Vem är det. Svensk biografisk handbok 1983. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. 1982. sid. 629. ISBN 91-1-825012-2 .
  6. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1939. Kungl. Svenska riddareordnarna 1939. Uppsala. 1939. sid. 38. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/63588/1/gupea_2077_63588_1.pdf .
  7. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1952. Kungl. Svenska riddareordnarna 1952. Uppsala. 1952. sid. 13. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/64199/1/gupea_2077_64199_1.pdf .
  8. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 10. https://runeberg.org/statskal/1955/1278.html .