Erik Larsson von der Linde

svensk ämbetsman

Erik Larsson von der Linde, död i januari 1636, var en svensk ämbetsman och riksskattmästare. Erik Larsson von der Linde var gift med Vendela Jakobsdotter Lohrman och tillsammans hade de barnen Gertrud, Margareta, Lorens, Erik, Jakob, Vendela och Elisabet. För sina tjänster mot staten adlades han 1631 och antog namnet von der Linde.

Erik Larsson von der Linde
Död23 januari 1636[1]
Sankt Nikolai församling[1], Sverige
BegravdStorkyrkan[2]
MedborgarskapSverige[3]
SysselsättningInvesterare[1], köpman[1]
BarnLorens von der Linde (f. 1610)
Jakob von der Linde (f. 1612)
Redigera Wikidata
Lindhovs gård, huvudbyggnad med flyglar.
Byggnaden von der Lindeska huset vid Västerlånggatan 68 med sin frilagda röda tegelfasad med spröjsade fönster, som har 30 rutor i varje fönster. Sandstensportalen är huggen av Aris Claeszon, som hade kallats till Sverige i början 1620-talet.
Byggnaden von der Lindeska huset vid Kornhamnstorg 51 i Stockholm.

BiografiRedigera

Erik Larssons far Lorenz Eriksson inflyttade i början av 1600-talet från Holland till Stockholm och blev handlare där. Erik Larsson hade i yngre år varit handlare i olika europeiska städer, innan han 1602 följde efter sin far och slog sig ned som borgare och köpman i Stockholm. Han tjänade mycket pengar på sina affärer och ansåg en tid som Sveriges rikaste köpman.

Erik Larsson lånade ut stora summor till svenska staten, och som tack för sina lån utnämndes han 1618 till kunglig kommissarie och generalfaktor i Holland, och 1630 till räntmästare i kunglig majestäts krigsstat, och adlades 1631 med namnet von Lindöö som senare ändrades till von der Linde, slutligen befordrades han till kommerseråd. Vid sin död hade han utestående fordringar på svenska staten på 70 000 riksdaler.

Lindhovs gård i Botkyrka sockenRedigera

År 1631 erhöll Erik Larsson von der Linde säteriet Vappsta (Lindhovs gård) i Botkyrka socken i förläning av drottning Kristina. Vid den tiden var Erik Larsson von der Linde riksskattmästare hos henes far, Gustav II Adolf. Gården uppkallades efter von der Linde, "Lindhov", och var släktgård fram till 1697. Godsets gård och ägor låg vid sjön Aspens västra strand. Nuvarande gårdsbyggnad härrör från tiden efter von der Linde.[4] Han ägde efter 1631 även Fittja gård som stannade i släkten till 1663.[5]

von der Lindeska huset i Gamla stanRedigera

En byggnad i kvarteret Typhon vid Västerlånggatan 68 samt Kornhamnstorg 51 i Gamla stan i Stockholm, von der Lindeska huset eller von der Lindes palats, uppfördes 1633 som privatbostad för Erik Larsson von der Linde. Två år tidigare, 1631, hade Erik Larsson, som var riksskattmästare hos Gustav II Adolf, adlats med namnet von der Linde.

På 1630-talet var huset i kvarteret Typhon ett av stadens första och mycket påkostade stenpalats i tysk-holländsk renässansstil. Huset har medeltida stomme och fasaderna och är byggda efter holländsk förebild. Dekorerna på fasaden utfördes i gotländsk sandsten. Sandstensportalen är huggen av Aris Claeszon, skulptör och arkitekt från Nederländerna. Två av utsmyckningarna till portalen till von der Lindeska huset har mer mänskliga drag än andra. Det finns teorier om att det är byggherren själv och hans hustru som är avbildade. Bara några år efter att huset vid Västerlånggatan 68 var färdigbyggt avled Erik Larsson von der Linde och huset förvärvades senare av drottning Kristina. År 1648 skänkte drottningen palatset till sin halvbror greve Gustaf Gustafsson af Vasaborg, han var illegitim son till Gustav II Adolf. Det var han som lät bygga till flygeln mot Kronhamnstorg och lät smycka fasadens flygelbyggnad med ett femsidigt burspråk, även det byggt i tysk-holländsk renässans. Den del av huset mot Kornhamnstorg, där burspråket är placerat, var först flygel till huset till den bakomliggande Västerlånggatan 68. Huset är av putsad kalksten med fin dekor och med koppartak.

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] Erik Larsson Linde, von der, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10481, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Storkyrkan En central plats i Stockholms historia under 750 år, 2013, s. 63, läs online, läst: 24 november 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 17 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Botkyrka kommun om Lindhov. Arkiverad 28 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Lilja, Carl (2011). En kort historia om Fittja gård. Stockholm: Mångkulturellt centrum. ISBN 978-91-86429-16-4 

Externa länkarRedigera

Vidare läsningRedigera