Öppna huvudmenyn
von der Lindeska huset sett från Kornhamnstorg

von der Lindeska huset (även von der Lindes palats) är en byggnad i kvarteret Typhon vid Västerlånggatan 68 samt Kornhamnstorg 51 i Stockholm. Byggnaden kallas även Scharenbergska huset, ej att förväxla med Scharenbergska stortorgshuset som ligger i kvarteret Aesculapius.

Innehåll

BeskrivningRedigera

Byggnaden uppfördes 1633 för Erik Larsson von der Linde. Erik Larsson var riksskattmästare hos Gustav II Adolf, och adlades 1631 under namnet von der Linde. Han avled dock redan 1636, och hans arvingar sålde huset till Gabriel Gustafsson Oxenstierna, köpebrevet undertecknades den 30 september 1637. 1646 såldes huset till drottning Kristina, som 1648 donerade huset till sin oäkte halvbror, Gustaf Gustafsson af Vasaborg. Nuvarande ägare är Murmästareämbetet.

Byggnaden har en fasad i holländsk renässansstil efter holländsk förebild. Det är en frilagd röd tegelfasad med spröjsade fönster, som har 30 rutor i varje fönster.

  • Portalen i sandsten mot Västerlånggatan 68 i renässans pryds av huvudena av två gudabilder med säckar på huvudena, som stöttar upp det tunga portalöverstycket. Gudarna är Mercurius, handelns gud, och Neptunus, havets gud. Den magnifika sandstensportalen är huggen av den nederländske skulptören Aris Claeszon.
  • Den andra portalen, den portal som ligger vid Kornhamnstorg 51 är gjord i sandsten och har relativt få utsmyckningar. Det var ju inte husets huvudportal vid tiden när den byggdes, men det mest framträdande är maskaronen som sitter centralt över porten i trä. På var sin sida om porten finns avsmalnande pilastrar med ornament som bland annat föreställer frukter, ornamenten symboliserar husets ägares, köpmannen Johan Scharenberg, välstånd.[1]
  • Vid Kornhamnstorg 51 finns ett märkligt burspråk. Det satt tidigare på flygelns kortsida. Detta burspråk är det enda som finns kvar i Stockholm från 1600-talet. Det kallas ibland Scharenbegska husets burspråk. Det är ett femsidigt burspråk byggt i kalksten, som vilar på så kallade atlanter, manliga stödfigurer, som är skulpterade i sjödränkt ek. Dessa liknar de figurer som finns på Regalskeppet Vasa. Vänstra delen av huset var först en flygel till huset på det bakomliggande huset på Västerlånggatan 68. Drottning Kristina gav huset till sin halvbror, greve Gustaf Gustafsson af Wasaborg. Nu hör den delen av huset till en modernt inredd bostad. Från burspråket såg greven ut på Kornhamnstorg, som på hans tid hette Åkaretorget. Burspråkets innertak är rikt dekorerat med graciös stuckatur i form av blommor, korgar och girlander.

På byggnadens vägg finns två kartuscher med texter på tyska, i översättning:

  • Allt beror på Guds nåd (An Gottes Segen ist alles gelegen)
  • Sätt ditt hopp till Gud Allena (Auf Gott allein setze die Hoffnung Dein)

Delvis medeltida stomme, fasaden 1600-tal, ombyggt 1763 och 1908, under ledning av Gustaf Lindgren. Mot Kornhamnstorg märks ett präktigt burspråk som troligen härrör från 1600-tals flygeln som förlängdes söderut och burspråket flyttades med. De fyra stödjande figurerna är skurna i ek och var ursprungligen polykrom målade. De påminner mycket om regalskeppet Vasas dekorativa utsmyckningar från 1620-talet.

Den franska filosofen René Descartes tros ha behandlats för lunginflammation i fastigheten innan sin död 1650.[2]

ByggnadsdetaljerRedigera

Bakgården på von der Lindeska huset - Scharenbergska husetRedigera

Samtidigt som huset vid Kornhamnstorg 51 byggdes cirka åren 1682-1685 byggdes också portalen mot Kornhamnstorg av köpmannen Johan Scharenberg (1625-1688). Tomten som huset ligger på var ursprungligen bakgården till von der Lindeska huset vid Västerlånggatan. Här fanns bland annat en rad byggnader och stall.[3]

Dåvarande ägaren Gustaf Gustafsson af Wasaborg, en oäkta son till kung Gustav II Adolf och halvbror till drottning Kristina, lät år 1650 bygga till en flygel, som sträcker sig utefter Torgdragargränden mot Kornhamnstorg. Flygeln sträcker sig från den västra delen av husets baksida. Då satt det burspråk, det karnap, som idag sitter på fasaden mot Kornhamnstorg, istället som avslutning på flygelns kortsida mot torget. Karnapet är ett femsidigt burspråk i tysk-nederländsk renässans. Det är av putsatd kalksten med fin dekor och med koppartak. Karnapet fungerade tidigare som försvars- och bevakningsanordning. Burspråket vilar på ett underrede av sjödränkt ek i form av figurer som kallas atlanter, en byggnadsteknisk term för bärande manliga individer (av Atlas som bär jorden). Men att döma av de knoppande brösten och de rosiga kinderna är två av atlanterna fruntimmer, kanske sjöjungfrur. Senare blev karnapet/burspråket en dekorativ byggnadsdetalj. Huset med burspråket är från början en flygel till palatset på andra sidan kvarteret, i Västerlånggatan nummer 68. Gustaf Gustafsson af Wasaborg lät bygga flygeln mot Kornhamnstorg och smycka den med burspråket. I Stockholm fanns det vid denna tid troligen flera sådana burpråk, men de revs då det blev påbjudet att gatorna skulle rensas från utbyggnader. Just detta burspråk kanske fick vara kvar för att det vette mot det öppna Kornhamnstorg. Man vet inte hur flygeln såg ut, antagligen var den två fönsteraxlar bred och slutade cirka 5 meter från dagens fasad mot torget. Med andra ord gick den inte riktigt hela vägen fram till dagens gata.[4]

Köpmannen Johan Scharenberg köpte von der Lindeska huset på auktion den 7 april 1682. Huset såldes då av Riksbanken för den pant som Gustaf Adolf af Wasaborg, son till Gustaf Gustafsson af Wasaborg, inte kunde betala till banken. Inom kort lät han bygga ett nytt stenhus vid Kornhamnstorg som via den tidigare byggda flygeln hänger ihop med det von der Lindeska huset vid Västerlånggatan. På flygelns kortsida lät han bevara kanarpen genom att flytta den till fasaden på det nybyggda huset där den sitter än idag.[5]

Det var också Gustaf Adolf af Wasaborg som lät bygga portalen vid Kornhamnstorg 51. Vid denna tid var den inte husets huvudportal, det var istället den praktfulla portalen vid Västerlånggatan 68, som byggdes av Aris Claeszon. Men bara några år senare, efter Johan Scharenbergs död år 1688, ändrades detta. Huset vid Västerlånggatan och huset vid Kornhamnstorg delades mellan hans barn.[6]

Portalen vid Kornhamnstorg 51 är gjord i sandsten och har relativt få utsmyckningar, det var ju inte husets huvudportal vid tiden när den byggdes, men de mest framträdande är maskaronen som sitter centralt över porten i trä. På var sin sida om porten finns avsmalnande pilastrar med ornament, som bland annat före föreställer frukter, ornamenten symboliserar husägarens välstånd.[7]

Såsom ovan nämnts var det kanske i detta hus som den franske filosofen René Descartes levde och dog under sin vistelse i Stockholm 1650, tror många. Men så var inte fallet. Om han bodde i huset, vilket är troligt, men inte helt säkert, så bodde han i den flygeln som fanns där före det nuvarande huset byggdes år 1682, eftersom huset ju inte var byggt på den tiden som Descartes bodde i staden.[8]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

LitteraturRedigera

Externa länkarRedigera