Ensio Hiitonen
Kaarlo Ensio Paulus Hiitonen, ursprungligen Hidén, född 27 oktober 1900 i Helsingfors, död där 14 januari 1970, var en finländsk diplomat och politiker. Han var bror till Ilmari Hiitonen.
| Ensio Hiitonen | |
| Född | 27 oktober 1900[1] Helsingfors |
|---|---|
| Död | 14 januari 1970[1] (69 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Politiker, advokat |
| Politiskt parti | |
| Framstegspartiet | |
| Redigera Wikidata | |
Hiitonen blev juris doktor 1929. Han inträdde 1925 i utrikesministeriets tjänst och deltog i egenskap av delegat eller expert i flera av Nationernas förbunds assembléer och rådsmöten samt i olika internationella konferenser och möten. Han var 1937–1939 chargé d'affaires en pied i Prag och 1939 i Bukarest. Efter andra världskriget arbetade han bland annat som jurist och chef för informationsbyrån vid Oy Alkoholiliike Ab. Han var 1946–1953 vice ordförande i Socialistiska enhetspartiet och engagerad i kommunalpolitiken i Helsingfors i slutet av 1940-talet.
Hiitonen utgav bland annat Vääryyttä oikeuden valekaavussa (1953), där han på basis av juridiska och politiska dokument påvisade domstolarnas partiskhet vid politiska rättegångar under tiden mellan de båda världskrigen.
Källor redigera
- ^ [a b] Ensio Hiitonen, läs online.[källa från Wikidata]
- Ensio Hiitonen i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0