Energiproduktion är en benämning på processen där energi från primära energikällor omvandlas till energi hos en för människan användbar energibärare. Det senare kan exempelvis vara elektricitet (se artikeln elproduktion) eller värme (se artikeln fjärrvärme).

Energi kan – enligt energiprincipen – varken kan skapas eller förstöras, endast omvandlas från en form till en annan. (Istället är det energins kvalitet eller exergi som förbrukas.) Trots detta är ”energiproduktion” ett etablerat begrepp, som till exempel i Nämnden för energiproduktionsforskning. Företag verksamma i energiproduktion kallas energiproducenter.

Olika energikällor

redigera
 
Sveriges elproduktion från 1913

Man skiljer vanligtvis på förnybara energikällor och ändliga resurser. Även de förnybara energikällorna är dock i någon mening ändliga. Vad som avses är tiden till dess att källan tar slut, till exempel solens utslocknande. Om denna tid är lång relativt mänskliga aktiviteter, räknas källan som förnybar.

Några olika typer av energiproduktion:

Miljöpåverkan

redigera

Alla led i energins väg från utvinnig av råvaran, bearbetning, förädling, användning och restprodukthantering leder till någon form av påverkan i miljön. För att undvika miljöförstöring från sådan miljöfarlig verksamhet måste därför lämpliga skyddsåtgärder vidtas.

Sverige

redigera

Sveriges riksdag beslutade i juni 2006 att energianvändningen i bostäder minskas med en femtedel per ytenhet till år 2020. Till år 2050 ska energianvändningen ha halverats. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändning inom bebyggelsen vara brutet. Stöd ges för övergång till fjärrvärme, biobränsleeldade uppvärmningssystem, värmepump eller soluppvärmning. Större bensinstationer måste sedan den första april 2009 sälja förnybara drivmedel. Lagen stimulerar försäljning av etanol. I en särskild satsning ges ett stöd till andra alternativa drivmedel under åren 2006 och 2007. Energieffektiviseringen inom samhället ska uppgå till minst 20 %.[1]

Visionen inom den svenska energipolitiken är att samhället ska få all energi från förnybara energikällor. Regeringen utreder minskning av atomkraftverken. Förnybara energikällor och energieffektivisering är prioriterade områden. Användningen av förnybar el ska öka med 10 TWh 2002–2010 och oka med 17 TWh (2002–2016). Fossila bränslen används på en låg nivå. Utsläppen av växthusgaser ska vara 2008–2012 minst 4 % lägre än 1990. År 2010 ska utsläppen i svaveldioxid SO2 till luft vara högst 50 000 ton och kväveoxider NOx högst 148 000 ton. (ET2006_31). Sverige ska vara aktiv för ett energisamarbete mellan EU, Kina och Indien. Miljö- och energifrågorna ska få större utrymme i utvecklingssamarbetet.[2]

Sveriges totala energianvändning 1990, 2001–2006 (TWh)[3]
År Industri Transporter
inrikes
Bostäder Förluster
exkl. kärnkraft
Förluster
i kärnkraften
Transporter
utrikes
Totalt Växt (%)
1990 140 83 150 37 134 31 576 0,0 %
2001 152 89 155 45 142 42 625 8,5 %
2002 154 93 153 50 133 40 622 8,0 %
2003 157 94 154 47 132 43 626 8,9 %
2004 157 97 151 45 149 48 648 12,5 %
2005 154 99 149 46 143 48 639 10,9 %
2006 157 101 145 51 126 45 625 8,5 %
Transporter utrikes: sjöfart och annat, Bostäder och service

Se även

redigera

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera
  • Elstatistik norden Elstatistik.se försöker avmystifiera nordisk elproduktion och grafiskt visa egenskaperna hos olika produktionsformer. Graferna uppdateras var tionde minut.
  • Kraftsystemet