Öppna huvudmenyn

Energi i Sverige avser att översiktligt sammanfatta alla aspekter på energikällor såsom tillgång på energiråvaror, deras omsättning, utvinning, användning och restproduktshantering liksom frågor kring energiomställning och energiomvandling i landet.

Sverige är en stor konsument av energi, användningen uppgick 2017 till 55 MWh per person och år. Den höga användningen beror delvis på det kalla klimatet och delvis på den högt utvecklade och energikrävande industrin. Samtidigt släpper Sverige ut 5,1 ton koldioxid per år och person (2017), vilket är lägre än genomsnittet för industriländerna. Detta förklaras av elproduktionens sammansättning, där vattenkraft står för ca. 40%, kärnkraft 39 %, vindenergi 11% och kraftvärme i huvudsak baserad på biobränslen 9% [1].

Under sin historia, delvis tack vare förekomsten av rikliga resurser av vattenkraft och också genom sin industri (särskilt ASEA senare ABB) var Sverige bland pionjärerna inom elområdet. Härnösand var en av de första städerna i Europa att ha elektrisk gatubelysning, den första 380 kV högspänningsledning installerades i Sverige, som högspänningskabel för likström. Landet var också bland de första att elektrifiera sina järnvägar. Idag fortsätter denna trend med utveckling av så kallade ekobyar, och större bostadsområden medmiljöanpassning som till exempel Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen.

TillgångarRedigera

Sveriges riksdag har rangordnat primärenergikällor utifrån energikvalitet[2]:

  1. El från vatten, vind, sol, kärnkraft etc.
  2. Fossila bränslen
  3. Biobränslen
  4. Solvärme/geotermisk värme

InhemskaRedigera

VattendragRedigera

Sveriges främsta inhemska tillgång är de hydrologiska förhållandena, vattendrag, som medger vattenkraften. Tack vare skandinaviska fjällkedjan och den fuktighet som Golfströmmen för med sig genomkorsas Sverige av många floder, däribland flera som vid sina mynningar har en genomsnittlig vattenföring större än 200 m3/s, särskilt i norra landet. Vattenkraftens energiresurser definieras dock av vattenmagasinens storlek och närmaste fallhöjd och magasinens fyllnadsgrad är beroende av nederbörden. Medelvattenföring ger en uppfattning om möjliga effektuttag på den platsen och är för några av de större vid mynningen: i Göta älv (570 m³ /s), Ångermanälven (500 m³ /s), Luleälven (506 m³ /s), Indalsälven (450 m³ /s), Umeälven (440 m³ /s), Torneälven (390 m³ /s), Dalälven (353 m³ /s), Kalixälven (290 m³ /s) och Ljusnan (227 m³ /s).[3]

Skog och energigrödorRedigera

Den svenska skogen täcker nästan 28 miljoner hektar, vilket motsvarar 54 % av landytan och 19 % av skogarna i Europeiska unionen.[4] Sverige är världens näst största exportör av papper, massa och trä efter Kanada.[5] Skogsindustrin skapar olika ”avfall”, såsom svartlut, sågspån och skogsrester som kan bli träpellets, vars förbränning kan utnyttjas för energiändamål.

Energiskog är skog som odlas för ändamålet att bli ett biobränsle.

TorvRedigera

Myrmarker alstrar torv, som kan ge bränntorv vid torvtäkt.[6]

VindRedigera

Historiskt har väderkvarnar utnyttjat vindarna för att mala spannmål, särskilt där rinnande vatten saknades. Sveriges vindresurser inventerades i slutet av 1970-talet[7] Energimyndigheten har i maj 2008 pekat ut 423 områden i Sverige som riksintressen för att placera vindkraftverk. Av den totala föreslagna ytan utgör 5817 km² land, 1908 km² vatten och 1948 km² till havs inom Sveriges ekonomiska zon.[8] Intresseområdena utgör runt 2 procent av Sveriges yta. Områdena uppskattas kunna ge 20 TWh el per år från landplacerade verk, vilket nästan motsvarar Sveriges behov av hushållsel.[9]

ImporteradeRedigera

KärnbränsleRedigera

Uran: Från 1950 har prospektering bedrivits i Sverige efter uranfyndigheter.[10] Ett flertal hittades och inhemsk uranbrytning från alunskiffer förekom i Ranstad som en del i Den svenska linjen. Mellan 1965 och 1969 utvanns 213 ton uran.[11] Men på grund av den låga uranhalten och hög kostnad för utvinningen har aktiviteten avbrutits och undersökningarna lades ned år 1985.[10] Nyligen har dock utforskning återupptagits, driven av stigande priset på uran och förbättrade drifttekniker. Sverige står för 27 % av urantillgångarna i Europa.[12] Uranbehovet tillgodoses numera genom import, främst från Australien, Namibia och Kanada och uppgår till ca 2.000 ton per år. Riksdagen beslöt 2018 att förbjuda uranbrytning i Sverige.[13]

Fossila bränslenRedigera

Inhemska förekomster är små, men utvinning ur oljeskiffer och stenkol har förekommit i kristid. Stenkol: Under 1980-talet spåddes renade kolbränslen en ny framtid och en ökning av importerat kol kunde noteras. En hotande global uppvärmning har dock vänt trenden.[14]

Petroleum:

Naturgas:

TillförselRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Energiproduktion
 
Sveriges totala elproduktion 1900-2008.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Elektricitet i Sverige

Elproduktionen härrör från: vattenkraft 40%, kärnkraft 39 %, vindenergi 11% och kraftvärme i huvudsak baserad på biobränslen 9% (2017) [1]. Denna mix gör att Sverige släpper ut 5,1 ton koldioxid per år och person (2017), vilket är lägre än genomsnittet för industriländerna.

VattenkraftRedigera

 
Den svenska elproduktionen med hjälp av vattenkraft 1936-2007 i förhållande till den totala produktionen.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Vattenkraft i Sverige

KärnkraftRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kärnkraft i Sverige
 
Produktionen från de svenska kommersiella reaktorerna 1964-2009

Kärnkraft stod 2017 för 39 % av svensk elförsörjning, totalt kring ca 63 TWh [15]. Det finns idag åtta kärnreaktorer i drift, vilket gör Sverige till det kärnkraftstätaste landet i världen med nästan en reaktor per miljon invånare.[16]. Reaktorerna är numera fördelade på endast tre kustlägen: Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005. Oskarshamn2, O2 togs ur drift 2015 och O1 2017. Ringhals 2, R2, stänger den 31 december 2019. R1 stänger den 31 december 2020. Efter det har Sverige därmed sex reaktorer i drift.

VindkraftRedigera

 
Den svenska elproduktionen 1980 – 2012 delad på fyra källor.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Vindkraft i Sverige

Utbyggnaden av vindkraften i Sverige fortsätter i snabb takt. Det finns beslutade investeringar på ytterligare 3 437 MW toppeffekt fram till och med 2021. Svensk Vindenergis prognos är att vindkraften vid ett normalår kommer att leverera 31 TWh under år 2021[17]. Energimyndigheten bedömde 2016 att potentialen för de vindkraftprojekt som redan planeras i Sverigev är 100 TWh/år. Av dessa bedömdes 50 TWh/år realiseras till en kostnadsnivå på mellan 40 och 50 öre/kWh. Ytterligare 40 TWh/år bedömdes kunna realiseras för mellan 50 och 60 öre/kWh [18]. Räknat i MW ligger dock Sverige hittills långt efter de länder som bygger mest vindkraft i Europa till exempel Spanien och Tyskland.

I Sverige fanns 3 376 vindkraftverk december 2017 med en total installerad effekt på 6 611 MW. De producerade under 2017 17,6 TWh el.[19]
1991 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Effekt (MW) 9 67 241 295 345 416 475 522 585 822 1090 1476 2018 2765 3607 4194 5088 5818 6434 6611
El (GWh) 11 106 447 482 609 631 859 935 983 1426 1426 2490 3487 6108 7164 9842 11234 16323 15479 17609

EnergianvändningRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Energianvändning i Sverige
Detta avsnitt är en sammanfattning av Elmarknad

Sverige ägnar sig likt flertalet industriländer åt många energikrävande aktiviteter, vilka främst omsätter stora mängder el, privat och kommersiellt. Ett exempel är skogs- och pappersindustrin, båda energiintensiva industrier, vilka dock till stor del är självförsörjande. Den höga konsumtionen beror dels på det kalla klimatet dels på annan högt utvecklad och energikrävande industri. Byggnadsuppvärmning och transporter kräver därtill även andra energiråvaror. Energianvändningen uppgick 2017 till 55 MWh per person och år.

Sveriges riksdag beslutade i juni 2006 att energianvändningen i bostäder ska minskas med en femtedel per ytenhet till år 2020. Till år 2050 skall energianvändningen ha halverats. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändning inom bebyggelsen vara brutet. Stöd kan ges för övergång till fjärrvärme, biobränsleeldade värmesystem, värmepumpar eller soluppvärmning. Större bensinstationer måste från 2006-04-01 föra förnybara drivmedel. Lagen stimulerar försäljning av etanol. Under åren 2006 och 2007 gavs stöd även till andra alternativa drivmedel. Energieffektiviseringen inom samhället ska uppgå till minst 20 %.[20]

Den svenska energipolitikens vision är att samhället ska få all energi från förnybara energikällor. Förnybara energikällor och energieffektivisering är prioriterade områden. Användningen av förnybar el bör öka med 10 TWh 2002-2010 och med 17 TWh (2002-2016). Fossila bränslen hålls på en låg nivå. Utsläppen av växthusgaser ska 2008–2012 vara minst 4 % lägre än 1990. År 2010 sattes utsläppsnivån för svaveldioxid SO2 i luft till högst 50 000 ton och kväveoxider NOx högst 148 000 ton. (ET2006_31). Sverige ska aktivt verka för att EU energisamarbetar med Kina och Indien. Miljö- och energifrågornas utrymme i utvecklingssamarbetet ska vidgas.[21]

Sveriges totala energianvändning 1990, 2001–2006 och 2017 (TWh)[22]
År Industri Transporter
inrikes
Bostäder Förluster
exkl. kärnkraft
Förluster
i kärnkraften
Transporter
utrikes
Totalt
1990 140 83 150 37 134 31 576
2001 152 89 155 45 142 42 625
2002 154 93 153 50 133 40 622
2003 157 94 154 47 132 43 626
2004 157 97 151 45 149 48 648
2005 154 99 149 46 143 48 639
2006 157 101 145 51 126 45 625
2017 143 88 146 38 118 38 565
Transporter utrikes: sjöfart och annat, Bostäder och service

Masugnarna i Oxelösund och Luleå använder importerad stenkol. Ett utvecklingsarbete pågår för att ersätta stenkolen med vätgas [23]. Petroleumprodukter används framför allt till bränslen som bensin och dieselolja för transporter. Kraftindustrin har nästan fasat ut dessa råvaror. Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn ökar snabbt och uppgick till 19 TWh 2017 vilket var 22 % av transportsektorns energianvändning [1].

Hetvattencentraler och kraftvärmeverk baserade på biobränslen förser tätorter med fjärrvärme, medan annan vattenburen värme från värmepumpar och bergvärme plus direktverkande elvärme och enskilda biobränslepannor dominerar lokaluppvärmningen i glesbygden.

Elmarknadens aktörer påverkas alltmer av olika styrmedel för att motverka befarad global uppvärmning. Producenterna styrs av utsläppsrätter för koldioxid och av elcertifikat och konsumenterna av energimärkning för att skapa medvetenhet om energieffektivisering.

Miljöfrågor och restprodukthanteringRedigera

Alla led i energins väg från utvinning av råvaran, bearbetning, förädling, användning och restprodukthantering leder till någon form av påverkan i miljön. För att undvika miljöförstöring från sådan miljöfarlig verksamhet måste därför lämpliga skyddsåtgärder vidtas.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vattenkraftens miljöpåverkan
Detta avsnitt är en sammanfattning av Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  • Denna artikels ingress är delvis baserad på material från Énergie en Suède (2011-03-23)

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Energiläget 2019 - en översikt, Energimyndigheten”. http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2019/oversikt-over-energilaget-i-Sverige/. Läst 12 augusti 2019. 
  2. ^ Rapport från riksdagen - 2007/08:RFR14 Förnybara drivmedels roll för att minska transportsektorns klimatpåverkan
  3. ^ Normal medelvattenföring, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
  4. ^ Forêts et développement durable en Suède, Association franco-suédoise pour la recherche (2007). Läst 24 oktober 2011.
  5. ^ The swedish forest industries facts and figures Arkiverad 11 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., Swedish forest industries federation (2009). Läst 24 oktober 2011.
  6. ^ "Torv i Sverige", Planeringsrapport NE 1977:1, Nämnden för energiproduktionsforskning, Liber Tryck (1977). ISBN 91-38-03578-2
  7. ^ Resultatrapport NE 1980:18; Vindenergi- Resultat, utvecklingsläge och förutsättningar, Nämnden för energiproduktionsforskning (December 1980). ISBN 91-38-06085-X
  8. ^ Områden av riksintresse för vindbruk. Sammanställning maj 2008, publicerad av Länsstyrelsen i Dalarna. PDF-fil, 2.4 Mbye.[död länk]
  9. ^ Energimyndigheten i Sverige.
  10. ^ [a b] Agence de l'OCDE pour l'énergie nucléaire; Uranium 2001 Ressources, production et demande, OECD (1 september 2002) Sid. 334-335. ISBN 9264298231.
  11. ^ Ranstadsverket, Nationalencyklopedin. Läst 11 november 2011.
  12. ^ Svenska uranfyndigheter, SGU. Läst 11 november 2011.
  13. ^ ”Riksdagens protokoll 2017/18:112, Onsdagen den 16 maj 2018”. https://data.riksdagen.se/fil/D39EA827-B854-4E70-B641-95B729E5A018. Läst 12 augusti 2019. 
  14. ^ "Kol i Sverige-Huvudrapport", Planeringsrapport NE 1977:23, Nämnden för energiproduktionsforskning, LiberTryck (1977). ISBN 91-38-03712-2
  15. ^ E.ON. - Om energi - Kärnkraft Arkiverad 14 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Reaktorer i världen
  17. ^ ”Svensk Vindenergis statistik och prognos Q4 2017”. https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2018/02/Statistics-and-forecast-Svensk-Vindenergi-20180216.pdf. Läst 11 februari 2019. 
  18. ^ ”Produktionskostnaderna för vindkraft i Sverige”. https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=5592. Läst 11 februari 2019. 
  19. ^ ”Antal verk, installerad effekt och elproduktion, hela landet, 1982-”. PX-Web. http://pxexternal.energimyndigheten.se/pxweb/sv/Vindkraftsstatistik/-/EN0105_1.px/. Läst 11 februari 2019. 
  20. ^ Energiläget, 2006 ET2006_43.pdf
  21. ^ Energiläget i siffror, Energy in Sweden, Facts and figures 2006 ET2006_44.pdf
  22. ^ Energiläget i siffror 2007 Energy in Sweden Facts and figures T8, Energimyndigheten 2007
  23. ^ ”HYBRIT, Fossil free steel”. https://www.hybritdevelopment.com. Läst 12 augusti 2019.