Ask och Embla

de första människorna enligt nordisk mytologi
(Omdirigerad från Embla)
För kvinnonamnet, se Embla (namn). För fartyget M/S Embla, se M/S Embla.

Ask var den förste mannen och Embla den första kvinnan i nordisk mytologi.

Ask och Embla. Skulptur av Stig Blomberg 1948 i Sölvesborg

I den nordiska kosmogonin är det Oden, som tillsammans med Höner och Lodur (eller Vile och Ve enligt Snorre), skapade de första människorna. De kom vandrande till havets strand och fann där två trädstammar: en ask och en alm. Oden, som även kallas Gautr (gjutaren), göt liv i dem - asken blev den förste mannen Ask och almen blev den första kvinnan Embla, människornas stammoder. Därefter gav Höner dem förstånd och rörelseförmåga och Lodur gav dem känsloliv och sinnen. De fick bo i Midgård. De omtalas i diktverket Völuspa och i Snorres Edda.

En variant till namnet Ask är Asker hos Tegnér för versens skull.[1]

Unz þrír kvámu
ór því liði
öflgir ok ástkir
æsir at húsi,
fundu á landi
lítt megandi
Ask ok Emblu
örlöglausa.
Önd þau ne áttu,
óð þau ne höfðu,
lá né læti
né litu góða;
önd gaf Óðinn,
óð gaf Hœnir,
lá gaf Lóðurr
ok litu góða.
Völuspá 17–18.
Tills ur den skaran
trenne asar,
kraftiga och kärleksfulla,
kommo till ett hus.
De funno på land
föga förmående
Ask och Embla
utan livsmål.
Ande de ej ägde,
omdöme ej hade,
ej livssaft, ej läte,
ej livlig färg.
Ande gav Oden,
omdöme Höner,
livssaft gav Lodur
och livlig färg.
Översättning: Erik Brate, 1913.
Sedan kom tre
utav den flocken
mäktiga och milda
på gården.
På stranden fann de
två livlösa
Ask och Embla
utan öde.
De hade ej ande
de ägde ej kraft
ej blod eller röst
eller rosig hy.
Ande gav Oden
kraft gav Höne
blod gav Lodurr
och blomstrande hy.
Översättning: Lars Lönnroth, 2016.[2]

Världsträdet Yggdrasil skildras ibland som en ask och man har spekulerat om den ger uttryck för en form av holistisk naturtro, där människan är en del av den stora andliga verkligheten. Man menar också att den bibliska förebilden till Ask och Embla är påtaglig.

Embla var den första kvinnan och tolkningen av hennes namn är omtvistad, även om många föredrar tolkningen "alm".

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ 1876: Esaias Tegnér: Frithiofs saga, ordförklaringar.
  2. ^ Öv. L. Lönnroth (2016). Den Poetiska Eddan. sid. 26 (Atlantis) 

Källor redigera

  • Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7236542. ISBN 9129593956