En kosmogoni (av grekiskans κόσμος kosmos, "världen" och γόνος gonos, "ursprung") är en teori eller en berättelse om världsalltets ursprung.[1][2] Benämningen kosmogoni kan avse både (religiösa) skapelseberättelser och vetenskapliga teorier om universums uppkomst. Inom astronomin betyder kosmogoni mer specifikt forskning om planetsystemets uppkomst.

I vetenskapliga sammanhang görs en distinktion mellan kosmogoni och kosmologi. Det senare betecknar vetenskapen om universums nuvarande storskaliga struktur, men frågar inte om dess ursprung. Begreppen överlappar. Ingen av dem behandlar frågan om varför universum har uppkommit, utan det betraktas som metafysik utanför naturvetenskapens räckvidd, eftersom det inte kan testas empiriskt. I filosofiska sammanhang finns en tvetydighet mellan kosmogoni och kosmologi, exempelvis i det kosmologiska argumentet.

Kosmologi är studiet av struktur och förändringar i nuvarande universum medan det vetenskapliga området kosmogoni inriktar sig på universums uppkomst. Observationer av vårt nuvarande universum möjliggör inte bara prognoser om framtiden. De tillhandahåller även spår av händelser långt tillbaka i tiden när [...] kosmos randades. Så – kosmologers och kosmogonisters verksamheter överlappar varandra.[3]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Ridpath, Ian (2012). A Dictionary of Astronomy 
  2. ^ Woolfson, M.M. (1979). ”Cosmogony Today”. Quarterly Journal of the Royal Astronomical Society 20 (2): sid. 97–114. 
  3. ^ ”Cosmic Chemistry: Cosmogony : Teacher Text : Background Information”. NASA. Arkiverad från originalet den 10 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150510155809/http://genesismission.jpl.nasa.gov/educate/scimodule/Cosmogony/CosmogonyPDF/CosCosmolTT.pdf. Läst 2 juni 2015.