Ej att förväxla med Stig O. Blomberg.

Stig Arvidsson Blomberg, född 16 oktober 1901 i Linköping, död 19 december 1970Lidingö, var en svensk skulptör.

Stig Blomberg
Stig Blomberg med portalskulptur till Generaltullverket, 1936.
FöddStig Arvidsson Blomberg
16 oktober 1901
Linköping
Död19 december 1970 (69)
Lidingö
NationalitetSverige Svensk
UtbildningKonsthögskolan i Stockholm.
Yrke/uppdragSkulptör
Ask och Embla i Sölvesborg

Liv och verkRedigera

Stig Blomberg, som var son till överstelöjtnant Arvid Blomberg och Gerd Westrell[1], studerade vid Konsthögskolan i Stockholm. År 1923 erhöll han kunglig medalj och stipendium för resor till Italien, Spanien, Frankrike, Afrika och USA perioden 1927–1930. Han vistades bland annat i Paris och studerade där på Maison Watteau.

Till Konsthögskolan återkom han åren 1951–1961 som professor. Han skulpterade gärna barn och ungdom med humor och glädje. Runt om i Sverige finns hans verk. Han var också bokillustratör under pseudonymen T Arvidsson.

För Ystad-Metall formgav han den välkända statyetten ”Våren”, även kallad Fritidsflickan, till utställningen ”Fritiden” som Ystad arrangerade 1936. Året därpå utsmyckade han Halmstads nya rådhus.[2]

Blomberg tilldelades en bronsmedalj i skulptur för verket "Brottande pojkar" vid konsttävlingarna vid Olympiska spelen i Berlin 1936.[3] Han var gift 1932–1942 med journalisten Ven Nyberg och från 1945 med Inga Borén. I första äktenskapet föddes dottern Jane Fredlund. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]

Blomberg finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[5] i Stockholm.

Offentliga verk i urvalRedigera

  • Monument över Andrée-expeditionen (1933), Stockholms stadshus, numera Slottskogsvallen i Göteborg.[6]
  • Engelbrekt Engelbrektsson (1936), brons, Örebro slott
  • Fritidsflickan (1936), brons, Ystad
  • Systrarna (1937), brons, Roskildevägen 17, Malmö, Västertorps skulpturpark, Stockholm samt Örebro konserthus
  • De badande barnen (1927), Biografen Grand, Stockholm, salong 1
  • Skandia-Teatern i Stockholm (1923)
  • DepartementsfrisenKanslihuset i Stockholm (1935)
  • Utsmyckning av Rådhuset i Halmstad, bland annat klockspel (1938)
  • Orpheus-reliefen (1939), på konserthuset i Karlskrona
  • De badande barnen (1940), brons, i Fristad, Laholm, Göteborg och Antwerpen
  • Riddarspelet (1940), rådhuset i Laholm
  • Flores och Blanzeflor (1942-43), Eriksdalsskolan, Södermalm, Stockholm
  • Årstiderna (1945), Laholm
  • Trädgårdsflickan (1946), Laholm
  • Staffan stalledräng (1947), Laholm
  • Ask och Embla (1948), brons, Sölvesborg
  • Harpolekaren och hans son (1947), brons i Rådhusparken i Jönköping
  • Spelman (1948), Laholm
  • Bollspelande flickor (1951), brons, Slottsskogsvallen, Linnéstaden i Göteborg
  • Friheten vår lösen (1951) Dagens Nyheter, Rålambsvägen 17, Stockholm, prydde ursprungligen Dagens Nyheters gamla huvudentré
  • Tampande pojkar (1951), brons, Slottsskogsvallen, Linnéstaden i Göteborg
  • Askungen (1951-52), ekebergsmarmor, Barrstigen 2 i Skövde
  • Hästbrunnen (1952), Hästtorget i Laholm
  • Strömmen (1953), ekebergsmarmor, vid Tekniska Verken i Linköping
  • Gosse och flicka (1955), Helsingborg (tidigare Ängelholm)
  • Den goda hamnen, granit, 1956, Malmtorget i Nynäshamn
  • Peter (1957), Laholm
  • Dansen (1958), Laholm
  • Vattenlek (1959), fontänskulptur utanför konsthallen i Lidköping
  • Ringen i centralstationen, gjutjärnsräcket i Stockholms centralstation (1959)
  • Brunnsflickan (1960), Simrishamn
  • Tor och bockarna (1960), koppar, fontängrupp på Teknologgården på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm
  • Askungen (1961), brons, Utställningsvägen 16 i Kristianstad
  • Kungadrabbningen (1962), Laholm
  • Marmorpojken (1962), Laholm
  • Mor och barn (ca 1955), brons, Vendelsfridsgatan 11-13 i Linköping och i Malmö
  • Torgbrunn (1964), Stortorget i Malmö
  • Stenbock (1965), Malmö
  • Salami och Zulamith (1965), brons, Falkenberg
  • Vågspel (1967), brons, Landstingshuset, S:Larsgatan i Linköping
  • Strömmen (1967), Tekniska Verken i Linköping
  • Dansen (1965), Malmö
  • Dimman (1972), Malmö
  • Ada (1974), Ystad

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ http://www.signaturer.se/Sverige/StigBlomberg.htm
  2. ^ Tidningen Se nr 16, 1942, sid 28-29: "Familjealbumet : Skulptör i närbild - Stig Blomberg". Åhlén & Åkerlunds, Stockholm 1942.
  3. ^ Bang (1 augusti 1936). ”Stig Blomberg gav oss spelens första medalj”. Dagens Nyheter. https://tidningar.kb.se/8224221/1936-08-01/edition/0/part/1/page/1.jpg. Läst 15 maj 2020. ”BERLIN, fredag. Stig Blombergs strålande grupp "Brottande pojkar" har erövrat en bronsmedalj åt Sverige på den olympiska konstutställningen.” 
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ Carlsson, Magnus (2013). Knut Frænkel: den anonyme deltagaren i Andrées polarexpedition (1. uppl.). Norsborg: Recito. sid. 260. Libris 14731644. ISBN 978-91-7517-489-1 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera