Ellen Moons
Ellen Patricia Adelheid Moons född den 17 augusti 1966, är en fysiker och professor verksam vid Karlstads universitet.
Moons disputerade 1995 vid Weizmann Institute of Science i Rehovot, Israel, på en avhandling[1] om fysikaliska och kemiska egenskaper hos halvledarmaterialen CuInSe2 och CdTe i solceller och dioder.
Hon har fortsatt att forska om molekylära halvledarmaterial, bland annat om hur elektriskt ledande polymerer kan användas i solceller och omvandla solljus till el. Forskningen sträcker sig över ämnesgränserna mellan fysik, kemi och elektroteknik. Sedan 2000 är hon verksam vid Karlstads universitet där hon 2011 utsågs till professor i fysik.[2]
Sedan 2002 har forskning kring polymerbaserade solceller utförts vid Karlstads universitet med stöd från Vetenskapsrådet, Energimyndigheten och Göran Gustafssons Stiftelse för Naturvetenskap och Medicin. Forskargruppen deltar i COST Action MP1307[3], StableNextSol[4] med över 60 partners från 26 länder. År 2017 tilldelades ett konsortium som Moons leder ett 5-årigt stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) för projektet "Mastering Morphology for solution-borne electronics".[5] Hennes vetenskapliga publicering har (2023) enligt Google Scholar närmare 9 000 citeringar och ett h-index på 39.[6]
Moons utsågs 2017 till ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien[7].
Utmärkelser redigera
- 2011 - Göran Gustafssonpriset i fysik,[8] ”för sina avgörande forskningsinsatser om grundläggande egenskaper för organiska och hybridbaserade solceller”
- 2017 - Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien[7]
Referenser redigera
- ^ Moons, Ellen. (1995) (på engelska). Linking the interfacial chemistry and physics of CuInSe₂- and CdTe-based photovoltaic cells and diodes. Rehovot, Israel: Weizmann Institute of Science. Libris 10968621
- ^ Sanna Hanson (17 maj 2016). ”Ellen Moons, Professor 2011”. Karlstads universitet. https://www.kau.se/om-universitetet/om-karlstads-universitet/akademiska-hogtider/akademisk-hogtid/akademisk-hogtid-38. Läst 15 januari 2018.
- ^ ”COST | Stable Next-Generation Photovoltaics: Unraveling degradation mechanisms of Organic Solar Cells by complementary characterization techniques (StableNextSol)” (på engelska). www.cost.eu. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126185148/http://www.cost.eu/COST_Actions/mpns/MP1307. Läst 26 januari 2018.
- ^ ”Stable Next-generation Photovoltaics | Unraveling Degradation Mechanisms of Organic Solar Cells by Complementary Characterization Techniques” (på amerikansk engelska). stablenextsol.eu. http://stablenextsol.eu. Läst 26 januari 2018.
- ^ ”Ellen Moons - Professor i Fysik”. Karlstads universitet. https://www.kau.se/forskare/ellen-moons. Läst 15 januari 2018.
- ^ ”Användarprofil - Ellen Moons”. Google Scholar. Arkiverad från originalet den 15 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180115184809/https://scholar.google.se/citations?user=EcNHzlsAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 4 oktober 2023.
- ^ [a b] Fredrik All (8 januari 2018). ”Nio nya ledamöter invalda i Akademien”. Karlstads Universitet. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126185731/http://www.kva.se/sv/nyheter/nio-nya-ledamoter-invalda-i-akademien. Läst 21 december 2017.
- ^ Kaianders Sempler (31 mars 2011). ”Guldregn över unga forskare”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/nyheter/guldregn-over-unga-forskare-6345633. Läst 15 januari 2018.