Ellen Isefiær, född 7 december 1899 i Kristiansand, död 28 september 1985 i Oslo,[1] var en norsk skådespelerska och regissör.

Ellen Isefiær
Ellen Isefiær som Svanhild, Hans Jacob Nilsen (t.v.) som Falk och Thoralf Klouman (mitten) som Guldstad i Ibsens Kjærlighedens komedie på Centralteatret 1928.
Ellen Isefiær som Svanhild, Hans Jacob Nilsen (t.v.) som Falk och Thoralf Klouman (mitten) som Guldstad i Ibsens Kjærlighedens komedieCentralteatret 1928.
FöddEllen Isefiær
7 december 1899
Kristiansand, Norge Norge
Död28 september 1985 (85 år)
Oslo, Norge Norge
Utbildad vidHaagaas Artiumskursus
IMDb

Biografi redigera

Hon slog igenom på Stavanger Teater som Elizabeth i Maria Stuart. På Centralteatret (1924–1931) hade hon en rad lustspelsroller, men spelade också bland annat Svanhild i Henrik Ibsens Kjærlighedens komedie och Rita i Ibsens Lille Eyolf. På Trøndelag Teater var hon 1938–1940 regissör (bland annat av Peer Gynt) och skådespelerska (bland annat som Tora Parsberg i Bjørnstjerne Bjørnsons Paul Lange och Tora Parsberg).

Åren 1940–1943 var hon konstnärlig ledare för Carl Johan Teatret i Oslo, där hon spelade huvudrollerna i Bjørnsons Leonarda och Ibsens Fru Inger til Østråt. Efter 1945 gjorde hon en betydande insats som regissör vid de flesta norska scener. Bland dessa kan nämnas Charles Morgans The River LineNationaltheatret, Ibsens GengångareDet Nye Teater, Sofokles Kung OidipusTrøndelag Teater och Ernst Orvils Rødt lys i Trondheim, Bergen och Oslo. Shakespeares Othello regisserade hon både i Bergen och i Århus.[2]

Filmografi redigera

Teater redigera

Regi (ej komplett) redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1964 Spel om lycka
Bonheur, impair et passe
Françoise Sagan Folkteatern, Göteborg[3]

Källor redigera

  1. ^ ”Ellen Isefiær”. Norsk biografisk leksikon. http://snl.no/.nbl_biografi/Ellen_Isefi%C3%A6r/utdypning. Läst 6 juni 2012. 
  2. ^ ”Ellen Isefiær”. Store norske leksikon. http://snl.no/Ellen_Isefi%C3%A6r. Läst 6 juni 2012. 
  3. ^ Barbro Hähnel (11 oktober 1964). ”Francoise Sagan på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-10-11/277/22. Läst 29 maj 2018. 

Externa länkar redigera