Öppna huvudmenyn

Elis Benckert

svensk arkitekt och möbelformgivare i nyklassicismens stilideal

Elis Benckert, född 27 september 1881 i Stockholm, död 31 december 1912 i Stockholm, var en svensk arkitekt och möbelformgivare i nyklassicismens stilideal.

Elis Benckert
Elis Benckert 1900.jpg
Född27 september 1881[1][2][3]
Stockholm[4][2]Sverige
Död1 januari 1913[1][2][5] (31 år)
Maria Magdalena församling[2][5]
BegravdNorra begravningsplatsen[6]
kartor
NationalitetSvensk
SysselsättningArkitekt[7]
FöräldrarRobert Benckert
SläktingarKarl Benckert (syskon)
Redigera Wikidata

UtbildningRedigera

Elis Benckert ville egentligen bli snickare och hade praktiserat i ett halvt år hos sin farbror Carl Herman Benckert Jr som var möbelsnickare, varefter följde studier 1900-1904 vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och sedan arbete på en spansk kakelfabrik. Benckert hade haft Isak Gustaf Clason som lärare och arbetat en tid på Ragnar Östbergs kontor. Han hade på så sätt skaffat sig gedigna kunskaper om hantverk, material och arkitektur. Insikter, som skulle visa sig i hans fåtaliga verk, vilka präglades av äkthet, svenskhet och särskilt enkelhet.

Benckerts arbetsmetod var att successivt förenkla huset, så att det slutliga resultatet blev fritt från onödiga utsmyckningar och därmed så rent och avskalat som möjligt. Han menade att all verklig uttrycksfullhet fordrade sparsamhet på effekterna och i denna del funnit inspiration hos Ragnar Östberg, Carl Westman och Lars Israel Wahlman.[8]

Liv och verkRedigera

 
Villa Lagercrantz 1910, Benckerts skiss.

Elis Benckert hade en kort arkitektbana och dog tidigt. Sina uppdragsgivare fann han främst i den finansvärld, som han genom sin uppväxt stod nära. Ett exempel för Benckerts stilenkelhet var Villa LagercrantzDjursholm, som bankdirektören Gustaf Lagercrantz, en kusin till Benckert, lät bygga för sig och sin familj och i vilken även möblerna i några rum hade ritats av arkitekten.

Enkelheten var för Benckert ytterst viktigt, men inte fattigdomens enkelhet. Själv skrev han: "...Jag menar ej blott fattigdomens enkelhet, utan den goda smakens, något man lättare finner på ett slott i Bretagne än i en skärgårdsvilla vid Stockholm.".

Han formulerade tre för honom absoluta krav på arkitekturen:

  • Använd aldrig anspråksfullare former än ändamålet fordrar.
  • Använd aldrig dyrbarare material än som behövs konstnärligt och praktiskt.
  • Bearbeta ej materialet längre än det tål och formens karaktär fordrar.

Här var Benckert före sin tid, man kan ana vissa funktionalistiska stilidéer och formuleringen "less is more", som präglades av Ludwig Mies van der Rohe betydligt senare, hade han säkert gillat.

Elis Benckert var även en skicklig och framstående möbelformgivare. Ragnar Östberg gav honom uppdraget att inreda Stockholms stadshus, men det blev aldrig så. Nyårsnatten mellan 1912/1913 tog han sitt liv, 31 år gammal.

Verk i urvalRedigera

  • Villa Lagercrantz, Djursholm (1905-10)
  • Borgen i Skuru, Stockholms Skärgård, ombyggnad (1911)
  • Norrgården på Ängö, Stockholms Skärgård (1912)
  • Utställning i Arvika, utställningsbyggnader (1911)

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Elis H Benckert, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18451
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18810927 Benckert, Elis Herman, läst: 24 april 2018
  3. ^ Benckert, Elis Herman på rad 5 Rote 2, häfte 2208 (1878-1882), sida 4 Överståthållarämbetet, Skatteverket: Rotemännens arkiv (SE/SSA/0032/03/02), DIa, Rotemansarkivet, läst: 24 april 2018
  4. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
  5. ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/F I/20 (1912-1914), bildid: 00015110_00119, död- och begravningsbok, s. 83, ”3,(jan),1,1,,Benckert, Elis ?erman Arkitekt Blecktornsgr. 4V (18)81,27/9,1....Suicidium Skottsårgenom bröstet
  6. ^ Benckert, ELIS HERM., SvenskaGravar.se, läst: 29 juni 2017
  7. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  8. ^ Eva Erikson, Den Moderna stadens födelse, Ordfronts förlag, Stockholm 1990.

Litteratur och källorRedigera

  • Eva Erikson, Den Moderna stadens födelse, Ordfronts förlag, Stockholm 1990.
  • Svensk arkitektur, ritningar 1640-1970, Byggförlaget, Stockholm 1986.
  • KulturNav: Benckert, Elis

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera