Elfenbenslav (Heterodermia speciosa) är en lav med en karaktäristisk elfenbensvit till ljusgrå färg, bladlik bål och rikt förgrenade lober. Den kan nå en storlek på 10 centimeter.

Elfenbenslav
Status i Sverige: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionAscomycota
UnderdivisionPezizomycotina
KlassLecanoramycetes
OrdningTeloschistales
FamiljPhysciaceae
SläkteHeterodermia
ArtElfenbenslav
H. speciosa
Vetenskapligt namn
§ Heterodermia speciosa
Auktor(Wulfen) Trevis.[2][3]
Synonymer
Lichen speciosus Wulfen
Physcia hypoleuca var. tremulans Müll. Arg.[4]
Physcia speciosa (Wulfen) Nyl.[5]
Physcia speciosa f. sorediosa Müll. Arg.[6]
Heterodermia tremulans (Müll. Arg.) W. L. Culb.[7]
Anaptychia tremulans (Müll. Arg.) Kurok.[8]
Anaptychia speciosa (Wulfen) A. Massal.[9]
Anaptychia speciosa f. sorediosa (Müll. Arg.) Zahlbr.[10]
Anaptychia speciosa f. sorediifera (Müll. Arg.) Zahlbr.[10]
Anaptychia pseudospeciosa var. tremulans (Müll. Arg.) Kurok.[11]

Utbredning

redigera

Elfenbenslav förekommer i tropiska till borela regioner världen över, men den är sällsynt i Norden. I Sverige var den upptagen som starkt hotad i 2005 års rödlista och i 2010 års rödlista anges den som sårbar.[1]

Ekologi

redigera

Elfenbenslav växer på klippor och klippblock i mossiga och skuggiga bergsbranter, ibland även nedtill på stammen av lövträd. Den vill inte ha direkt solljus, men växer inte heller i den djupaste skuggan. Luftfuktigheten på växtplatsen ska vara hög och jämn och företrädesvis växter den på ytor som är exponerade i sydlig eller sydvästlig riktning. Laven är sårbar för förändringar i sin miljö, missgynnande åtgärder som kan hota dess bestånd på en växtplats är till exempel nedhuggning av träd, eftersom det minskar beskuggningen och ökar lavens utsatthet för solljus. Även utdikning missgynnar arten, eftersom det bidrar till att det blir torrare.

Källor

redigera
  1. ^ [a b] ”Heterodermia speciosa Elfenbenslav” (  PDF). ArtDatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/772/pdf. Läst 5 januari 2018. 
  2. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (19 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ LIAS: A Global Information System for Lichenized and Non-Lichenized Ascomycetes. Rambold G. (lead editor); for detailed information see http://liaslight.lias.net/About/Impressum.html and http://liasnames.lias.net/About/Impressum.html, 2011-03-09
  4. ^ Müll. Arg. (1880) Flora, Vol.: 63
  5. ^ Nyl. in Nylander (1856) Acta Soc. Linn. Bordeaux, Vol.: 21 p. 307
  6. ^ Müll. Arg. in Müller Argoviensis (1883) Flora, Vol.: 66 p. 78
  7. ^ W. L. Culb. in Culberson (1968) Bryologist, Vol.: 69 p. 485
  8. ^ Kurok. in Kurokawa (1973) J. Hattori Bot. Lab., Vol.: 37 p. 597
  9. ^ A. Massal. in Massalongo (1853) Mem. Lichenogr., p. 36
  10. ^ [a b] Zahlbr. in Zahlbruckner (1931) Cat. Lich. Univ., Vol.: 7 p. 741
  11. ^ Kurok. in Kurokawa (1962) Beih. Nova Hedwigia, Vol.: 6 p. 25

Externa länkar

redigera