Öppna huvudmenyn

Eldsopp (Suillellus luridus)[1][2] är en sopp i familjen Boletaceae.

Eldsopp
Boletus luridus 2011 G1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
FamiljBoletaceae
SläkteSuillellus
ArtEldsopp
S. luridus
Vetenskapligt namn
§ Suillellus luridus
Auktor(Schaeff.) Murrill (1909)
Synonymer
Boletus luridus Schaeff. 1774

Den mykologiska karaktären hos eldsopp:

Pores icon.png
hymenium:
rör

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

NA cap icon.svg
skivtyp:

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig

Mycomorphbox Caution.png

varning

Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
olivbrunt

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

FörekomstRedigera

Eldsoppen är vitt utbredd i Europa och uppges förekomma även i Asien[3] och i Nordamerika österut från Klippiga Bergen (dock kan detta röra sig om en annan art[4]). Den förekommer i södra Sverige och norrut till Dalälvsområdet , men den är inte en av de vanligare sopparna, förutom på Öland och Gotland.[5] Den förekommer förmodligen i Finland (rapporter finns fån Åland och vid kusten väster om Helsingfors).[6] Den är tämligen allmän i större delen av Danmark. I Norge förekommer den främst runt Oslofjorden, men fynd har rapporterats längs kusten upp till Troms.[7][8]

Eldsoppen är bunden till kalk- och näringsrika jordar och växer i ädellövskogar och parker. Den bildar ektomykorrhiza särskilt med bokar och ekar, men även andra arter som lind, hassel, björkar, granar och tallar Fruktkroppar uppträder i Norden främst under augusti-september, men de kan förekomma redan i maj.

KänneteckenRedigera

Hatten blir 10–15 centimeter bred och är hos unga exemplar halvklotlik, medan äldre exemplar har välvd hatt. Hatthuden är sammetsluden hos unga exemplar, men blir senare helt slät (något klibbig i väta), och är gulaktig eller gulbrunaktig med skiftningar i olivgrönaktigt (var. rubriceps har röd hatthud). Ett mycket bra kännetecken är att hattköttet nästan alltid är orangerött till vinrött alldeles närmast porlagret (vilket syns om man avlägsnar detta och i tvärnsnitt syns det ofta som en röd linje), vilket i sådana fall (såvitt känt) skiljer arten från övriga europeiska soppar utom den från Italien år 2013 nybeskrivna Suillellus mendax.[9]. Rören är i början citrongula, men får en olivfärgad ton allteftersom sporerna mognar. Porerna är små och runda, djupröda till orange, ljusare närmast hattkanten, och blånar vid beröring.

Foten blir 6–15 centimeter hög och är kraftig. Diametern kan vara upp mot 5 centimeter och vidast är den vid basen. Foten har gulaktig till orange grundfärg och vanligen ett purpurrött till svartrött grovt upphöjt ådernät som blånar vid beröring.

Köttet är rött i fotbasen, men i övrigt vanligen gult (var. erythroteron har körsbärsrött kött), och blånar något i snittytor. Eldsoppen har ingen särskild lukt och smaken anges ofta som mild (men Assyov anser den vara syrlig).

I de fall då ådernätet saknas kan eldsoppen förväxlas med blodsopp, men denna har inte rött hattkött närmast rören och har mörkare hatthud.

MatsvampRedigera

Eldsoppen är svagt giftig som rå och måste tillagas väl för att bli ätlig (Norsksopp anger den som en god matsvamp, men som måste kokas eller stekas i minst 20 minuter.[8]). Nybörjare bör dock undvika soppar med rött ådernät.

TaxonomiRedigera

Eldsoppen beskrevs av Jacob Christian Schäffer 1774 som Boletus luridus. 1838 gjorde Elias Fries eldsoppen 1838 till typart för sektionen Luridi av Boletus. År 2014 flyttades den till det samtidigt återupprättade släktet Suillellus (för vilket den gjordes till typart) efter molekylärgenetiska studier.[10]

Artnamnet luridus betyder ungefär "rökigt smutsbrun".[11]

KällorRedigera

  1. ^ EldsoppDyntaxa
  2. ^ Suillellus luridus på Species Fungorum.
  3. ^ Zhishu Bi, Guoyang Zheng, Li Taihui, 1993, The Macrofungus Flora of China's Guangdong Province, sid. 487. ISBN 9789622015562.
  4. ^ Michael Kuo, Boletus luridus på Mushroomexpert.
  5. ^ EldsoppArtdatabanken.
  6. ^ Eldsopp - "Suillellus luridus på Laji.
  7. ^ Ildrørsopp Boletus luridus på Artsdatabanken.
  8. ^ [a b] Ildrørsopp på Norsksopp.
  9. ^ S. mendax har vanligen vinröda nyanser på hatten, sammetsluden hatthud (aldrig slät eller klibbig), klarare färg på porerna, ett vanligen svagare ådernät som vanligen övergår till prickar/korn mot fotbasen och smalare sporer (Q>2,5 - det vill säga att de är mer än 2,5 gånger så långa som tjocka). Se Alfredo Vizzini, Giampaolo Simonini, Enrico Ercole & Samuele Voyron, 2013, Boletus mendax, a new species of Boletus sect. Luridi from Italy and insights on the B. luridus complex, Mycological Progress, April 2013. Se även Mattias Andersson, Tommy Knutsson & Michael Krikorev, 2016, Djävulssopp, falsk djävulssopp och deras djävulskt lika dubbelgångare – röda relikter i släktena Rubroboletus och Imperator funna i Skandinavien, Svensk Mykologisk Tidskrift, 37:3, sid. 12-25(24).
  10. ^ Mitchell E. Nuhn, Manfred Binder, Andy F.S. Taylor, Roy E. Halling, David S. Hibbett, 2013, Phylogenetic Overview of the Boletineae, Fungal Biology, sid. 1-33.
  11. ^ William Thomas Stearn skriver "dirty brown, a little clouded" i sin Botanical Latin, 2 uppl., 1973, David & Charles, Newton Abbot, sid. 245. ISBN 0715356453.