Öppna huvudmenyn

Blodsopp, Sutorius luridiformis,[1][2][3] är en sopp som tillhör familjen Boletaceae.

Blodsopp
Status i Finland: Livskraftig
Status i Sverige: Livskraftig
Boletus erythropus1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
FamiljBoletaceae
SläkteSutorius
ArtBlodsopp
Sutorius luridiformis
Vetenskapligt namn
§ Sutorius luridiformis
Auktor(Rostk.) G.Wu & Zhu L.Yang 2016
Synonymer

Boletus luridiformis Rostk. 1844
Boletus erythropus sensu auct. mult. non Pers.

Neoboletus luridiformis (Rostk.) Gelardi, Simonini & Vizzini 2014

Den mykologiska karaktären hos blodsopp:

Pores icon.png
hymenium:
rör

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Adnate gills icon.png
skivtyp:
vidfästa

Choice toxicity icon.png
ätlighet:
delikat

Mycomorphbox Caution.png

varning

Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

FörekomstRedigera

Blodsoppen är vitt utbredd och allmän i Europa och den förekommer också i stora delar av Nordamerika[4]. Den är framför allt allmän i södra och västra Sverige och annars mindre allmän norrut. Det nordligaste fyndet har gjorts på Holmöarna.[5] Den förekommer i sydvästligate Finland.[6] I Norge finns den längs kusten i södra delen[7] och i Danmark är den allmän. Blodsoppen finns i ädellövskog, stundom granskog, och parker och trivs på mager mark. Den bildar ektomykorrhiza med ekar, bokar, lindar och, ibland (speciellt i Nordamerika), granar.

KänneteckenRedigera

Hatten blir 5–12 cm i diameter och är mörkt gråbrun, rödbrun eller nästan svartbrun (var. luridiformis) eller smutsgul (var. discolor, "gul blodsopp"[8]) och blånar vid beröring. Porerna är röda till orange, i ett smalt band längs hattkanten vanligen gula, och blånar vid beröring. Foten är rätt kraftig och vanligtvis klubbformad, vit- till gulaktig i grundfärgen med täta röda (var. luridiformis) eller glesa orange (var. discolor) prickar (lupp kan krävas) och blånar vid beröring. Köttet är fast, gulaktigt och blånar snabbt och kraftigt i snittyor.[4]

Blodsopp kan i Europa förväxlas framför allt med Flamsopp, Suillellus queletii, som har purpurfärgat kött i fotbasen och Sutorius immaculatus som inte blånar. För den oerfarne påminner blodsoppen möjligen om de giftiga djävulssopp (Rubroboletus satanas), falsk djävulssopp (Rubroboletus legaliae) och eldsopp (Suillellus luridus), vilka dock har ett rött ådernät på foten till skillnad mot blodsoppens små röda prickar (plocka aldrig soppar med rött ådernät på foten!).

TaxonomiRedigera

Christiaan Hendrik Persoon beskrev 1796 Boletus erythropus[9] och angav att köttet i fotens bas var rött ("Stipes [...] basi intusque ruber", "Fot [...] basen röd inuti"), en beskrivning som stämmer med Suillellus queletii. Persoon beskrev den ånyo 1801[10] återigen med rött kött i foten ("Stip. [...] interne sanguineo-ruber" - "Fot [...] inuti blodröd). Elias Fries sanktionerar namnet erythropus 1821[11] som en variant β av Boletus luridus, men nämner ingenting om köttet i fotbasen (endast, liksom Persoon också gjorde, att foten hade röda prickar i stället för ådernät). Fries namn har därför kommit att användas i stor omfattning för blodsopp (fram till 1982 godkändes inga beskrivningar före Fries 1821). Att Persoon anses ha avsett S. queletii ledde till en nytypifiering av Neoboletus erythropus 2017.[12] Följden har blivit att det nu (2018) finns tre taxon "knutna" till Boletus erythropus. 1. Persoon 1795 är synonym till Neoboletus erythropus. 2. Persoon 1801 anses som synonym till Suillellus queletii. 3. Persoon:Fries 1821 (med flera auktorer därefter) anses som synonym till Sutorius luridiformis.

Friedrich Wilhelm Rostkovius beskrev 1844 blodsoppen som Boletus luridiformis.[13]. För att försöka undvika begreppsförvirringen kring Boletus erythropus och dess sammanblandning med Suillellus (Boletus) queletii gjorde Giampaolo Simonini, Matteo Gelardi, Alfredo Vizzini blodsoppen till typart i det av dem 2014 nybeskrivna släktet Neoboletus under namnet Neoboletus luridiformis.[14] År 2016 flyttade Gang Wu och åtta av hans kollegor den till det fyra år tidigare beskrivna släktet Sutorius'.[15][16]

Neoboletus pseudosulphureus anses av vissa auktorer som synonym med S. luridiformis var. discolor, av somliga som en egen varietet S. luridiformis var. pseudosulphureus, medan andra håller den för en god art och ytterligare några har ansett att den är synonym med Sutorius junquilleus.[17][18][19][20]

Erythropus betyder "rödfot", från grekiska ἐρυθρός (erythros, "röd") och πους (pous, "fot"). Luridiformis betyder "luridus-formig", varmed Rostkovius avsåg att den liknade Boletus luridus (nu Suillellus luridus).

MatsvampRedigera

Blodsoppen är en vacker och god matsvamp. I Sverige har historiskt sett svampar med röda rör och som blånar vid tryck inte rekommenderats som matsvamp av svampkännare. Blodsopp har varit en av dem. Numera vet man att den blå färgen är ofarlig ur förtäringssynpunkt. Däremot kan svampen orsaka magbesvär om den inte är tillagad. På grund av förväxlingsrisk med giftiga arter anses den som olämplig som handelssvamp.[21] Blodsopp räknas på grund av likheten med ovannämnda giftiga soppar inte till de enklaste att identifiera, se ovan, och brukar därför av svampexperter inte rekommenderas åt nybörjare i svampplockning.

KuriosaRedigera

Blodsoppen är Hallands landskapssvamp.

KällorRedigera

  1. ^ Sutorius luridiformis på Species Fungorum.
  2. ^ BlodsoppDyntaxa.
  3. ^ Sutorius luridiformis på Index Fungorum.
  4. ^ [a b] Alan Bessette, William C. Roody, Arleen Rainis Bessette, 2000, North American Boletes: A Color Guide to the Fleshy Pored Mushrooms, sid. 126.ISBN 9780815605881.
  5. ^ BlodsoppArtdatabanken.
  6. ^ veritatti (fi) – Neoboletus luridiformis på Laji.fi.
  7. ^ Blodrørsopp Boletus luridiformis Rostk. på Artsdatabanken.
  8. ^ Gul blodsopp på Dyntaxa.
  9. ^ C.H. Persoon, 1795, Observationes Mycologicae del 1, Leipzig, sid. 23.
  10. ^ C.H. Persoon, 1801, Synopsis Methodica Fungorum, Göttingen, sid. 513.
  11. ^ E. Fries, 1821, Systema Mycologicum, Officina Berlingiana, Lund, vol. 1, sid. 391.
  12. ^ Giampaolo Simonini, Matteo Gelardi, Alfredo Vizzini, 2017, Neotypification of Boletus erythropus, RMR, Boll. AMER 100-101, Anno XXXIII, 2017 (1-2): 77-82.
  13. ^ F. Rostkovius. 1844, Deutschlands Flora, Abt. III. Die Pilze Deutschlands band 5, sid. 105, plansch 35.
  14. ^ Alfredo Vizzini, 2014, Nomenclatural novelties, Index Fungorum 192.
  15. ^ Wu, Li, Zhu, Zhao, Han, Cui, Li, Xu & Yang, 2016, One hundred noteworthy boletes from China, Fungal Diversity 81, sid. 145.
  16. ^ Vilket i sin tur berövar Neoboletus sin typart och utan typart, inget släkte. Vilket i sin tur leder till att typifieringen av Neoboletus erythropus året efter vacklar. Taxonomin inom dessa regioner av svampvärlden är ett kaos som i stor utsträckning beror på bristande samarbete och för stark konkurrens mellan olika mykologgrupper.
  17. ^ Gul blodsopp (Boletus luridiformis var. discolor)Dyntaxa.
  18. ^ Alexander Urban, Wolfgang Klofac, 2015, Neoboletus xanthopus, a sibling species of Neoboletus luridiformis, and similar boletes with yellowish pileus colours, Sydowia 67, sid. 175-187.
  19. ^ Neoboletus pseudosulphureus på Species Fungorum.
  20. ^ W. Klofac, 2011, Boletus pseudosulphureus, der gultige Name fur den teilweise fehlinterpretierten Boletus junquilleus?, Osterreichische Zeitschrift fur Pilzkunde 20, sid. 53-72.
  21. ^ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 8 oktober 2012. 

Externa länkarRedigera