Polyfem

Polyfem var en litterär kritisk tidning utgiven från december 1809 till 1812 i Stockholm. Tidningens fulla titel var Polyfem. Ett blad att läsa på sängen.

Tidskriftens syfte var att med skämtet som vapen nedgöra ”tunguserna”, som man kallade männen i Svenska akademin och representanterna för den franska smaken inom litteraturen. Skämtbladets namn blev Polyfem då den liksom den enögde cyklopen i den grekiska mytologin endast skulle skåda rätt fram.^[1]

Johan Christoffer Askelöf var tidningens utgivare. Till bladets mest betydande medarbetare hörde Lorenzo Hammarsköld, Carl Adolph Agardh, Per Daniel Amadeus Atterbom, Vilhelm Fredrik Palmblad och Clas Livijn och Pehr Elgström. Alla tillhörde den ”Nya skolans” män, Fosforisterna,^[2] och tidningens polemik angrep den ”Gamla skolan”.

Tryckning och utgivning

Tidningen trycktes på Marquardska Tryckeriet 1809–1812 med frakturstil. Den kom ut 2 dagar i veckan, onsdag och lördag, med 4 till 8 sidor. Formatet var kvartoformat, och tidningarna var odaterade.

Totalt gavs 4 samlingar med 52 nummer ut, och en femte med 57 nummer. Priset för en samling av 52 nummer var 1 riksdaler banco och 16 skilling banco.^[3]

Innehåll

Tidningen var en litterär, kritisk tidning som med satiriska artiklar och polemik verkade för den nya skolan, den nyromantiska. Tidningens polemik riktades emot tidningen Journalen och den så kallade ”Gamla skolan” och dess litteratur. Tidskriften har beskrivits som ”ett komiskt dagpapper, riktat mot dårskaperna så väl i vår litteratur som i allmänna lefvernet”.^[4]

Gustaf Ljunggren behandlar tidningen Polyfem i sin Svenska Vitterhetens Häfder, del 4, sidorna 81 till 134 – det vill såga mer än 50 sidor.^[5]

Bilagor till tidningen

Strödda Underrättelser om de Vittra Striderna på Tyska Parnassen [af L. Hammarsköld], 8 s. Saml. 1 (1810), nr 17.
Till Sjökapten Baggfot, I anledning af dess Historiola om Tungusiska Teatern i N:o 18 af Polyfem [af C. Lindegren]. Sthlm, C. Deleé 1810. Saml. 1 (1810), nr 24.
Sändebref till de Journalister ifrån Öfversättaren af KOINTOS KALABROS [V. F. Palmblad]. U. t. Upsala, Stenhammar & Palmblad. 1811.22 s. Saml. 2 (1811). nr 52.

Vidare läsning

I kungliga biblioteket finnes Livijns exemplar av Polyfem, i vilket han antecknat såväl författarna till de anonyma artiklarna, liksom också betydelsen av de däri fingerade namnen.

Frunck, Bidrag till kännedomen om Nya Skolans förberedelser och första utveckling. Sthlm 1888 (i Norra latinläroverkets årsredogörelse 1887/88).

Referenser

^ Grimberg, Carl. ”241 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0243.html. Läst 14 januari 2023.
^ ”1295-1296 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt)”. runeberg.org. 2 november 1915. https://runeberg.org/nfca/0704.html. Läst 19 mars 2022.
^ ”Sveriges periodiska litteratur. Band 1. Post 381.”. www.kb.se. http://www.kb.se/sverigesperiodiskalitteratur/1/1_381.htm. Läst 19 mars 2022.
^ Claes-Göran Holmberg: Tidskriften i Sverige Litteraturbanken
^ Ljunggren, Gustaf. ”Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Fjerde delen. Striden mellan gamla och nya skolan. 1809-1814”. runeberg.org. https://runeberg.org/svvitterhh/4/. Läst 19 mars 2022.

Externa länkar

Polyfem (Första samlingen, 1810) – faksimil i Litteraturbanken

[1] Grimberg, Carl. ”241 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0243.html. Läst 14 januari 2023.

[2] ”1295-1296 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt)”. runeberg.org. 2 november 1915. https://runeberg.org/nfca/0704.html. Läst 19 mars 2022.

[3] ”Sveriges periodiska litteratur. Band 1. Post 381.”. www.kb.se. http://www.kb.se/sverigesperiodiskalitteratur/1/1_381.htm. Läst 19 mars 2022.

[4] Claes-Göran Holmberg: Tidskriften i Sverige Litteraturbanken

[5] Ljunggren, Gustaf. ”Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Fjerde delen. Striden mellan gamla och nya skolan. 1809-1814”. runeberg.org. https://runeberg.org/svvitterhh/4/. Läst 19 mars 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]