Einar Haugen
Einar Ingvald Haugen, född 19 april 1906 i Sioux City, Iowa, av norska föräldrar, död 20 juni 1994 i Belmont, Massachusetts,[1][2] var en norsk‐amerikansk lingvist.
Haugen myntade beteckningen den ”tionde vokalen” om det norska och svenska vokalfonem[3] som finns i många norska och svenska språkliga varieteter men som försvunnit från standardspråken på grund av sociolingvistisk stigmatisering.[4]
Bibliografi i urvalRedigera
- The Scandinavian Languages': An Introduction to Their History. Cambridge, Massachusetts, 1976.
- ”The rise and fall of the tenth vowel” i Even Hovdhaugen (redaktör)The Nordic Languages and Modern Linguistics. Proceedings of the Fourth International Conference of Nordic and General Linguistics in Oslo 1980, sidorna 273–285. Oslo 1980.
ReferenserRedigera
- ^ ”Einar Haugen”. Norsk biografisk leksikon. https://nbl.snl.no/Einar_Haugen. Läst 14 juli 2017.
- ^ Colin Baker och Sylvia Prys Jones, Encyclopedia of bilingualism and bilingual education. Avon 1998.
- ^ Einar Haugen, ”The rise and fall of the tenth vowel” i Even Hovdhaugen (redaktör)The Nordic Languages and Modern Linguistics. Proceedings of the Fourth International Conference of Nordic and General Linguistics in Oslo 1980, sidorna 273–285. Oslo 1980. Sidorna 273–274.
- ^ Stig Eliasson, ”Kedjeförskjutningen av långa bakre vokaler och svenskans ’tionde’ vokal”, i Maj Reinhammar (redaktör) Studier i svensk språkhistoria 11. Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala 23–24 april 2010. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Sidan 134.