Einangstenen

runsten ristad med den äldre futharken som fått sitt namn från den närliggande gården Einang

Einangstenen är en runsten av skiffer ristad med den äldre futharken som fått sitt namn från den närliggande gården Einang. Ristningen är gjord 350-400 e.Kr, och läses från höger till vänster.[1] Den är placerad på Garbergfältet, ett gravfält från järnåldern. Det är den äldsta runsten som fortfarande står på sin ursprungsplats, och troligen även den äldsta runristning där ordet "runa" finns belagd.

Einangstenen
Einangstenen
Einangstenen
SignumN KJ63 U
OmrådeGardbergfeltet i Vestre Slidre i Oppland fylke, Norge
PlaceringGardbergfeltet i Vestre Slidre i Oppland fylke, Norge
Tillkomsttid350-400 e.Kr.
Ristad avGudgjest (Goðagastir)

Inskrift redigera

Texten på stenen lyder:

... ...daga-(t)(i)z runo faihido

Normalisering:

[Ek Go]daga[s]tiz runo faihido.[1]

Översättningar redigera

Runinskriften är inte svårtydd i det stora hela, men översättningarna skiljer sig en del åt. Sophus Bugge läste 1873 ... (D)a(g)aʀ (þa)ʀ (run)o[ʀ] faihid(o) vilket han översatte till "[Jag], Dagaʀ, skrev dessa runor".[2] Fritz Burg läste lite annorlunda 1885, Dagaʀ þaʀ rūno faihidō, vilket han tolkade som "Dagaʀ ristade runan (=inskriptionen) där".[3] Johannes Sivesind läste istället [ek Go]daga(sti)ʀ rūnō faihidō 1959: "Jag, Godagastiʀ, målade runan (=mystiska meddelandet/inskriptionen)". [4] Samma läsning gör ett stort antal andra runologer, Wolfgang Krause 1966, Jesse Robert Smith 1971, Einar Haugen 1976, Maria Pia Marchese 1985, Ottar Grønvik 1994 samt Terje Spurkland 2001. En liknande mening får jämväl stöd hos Tineke Looijenga 2003, även om den sistnämnda tolkningen inte tar fasta på personnamnet.[5][6][7][8][9][10]

Källor redigera

  1. ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas. Sökord: "N KJ63 U"
  2. ^ Bugge, Sophus, "To nyfundne norske Rune-Indskrifter fra den ældre Jærnalder", Forhandlinger i Videnskabs-Selskabet i Christiania, Aar 1872 (1873) s. 310-332.
  3. ^ Burg, Fritz, Die älteren nordischen Runeninschriften. Eine sprachwissenschaftliche Untersuchung (Berlin 1885)
  4. ^ Sivesind, Johannes, "Runene i Valdres", Valdres Bygdebok, 2. Natur, oldtid, målføre, gardsnamn og folk (hg.) Hermundstad, Knut. Leira (1959), s. 299-332.
  5. ^ Krause, Wolfgang, Herbert Jankuhn, Die Runeninschriften im älteren Futhark (Göttingen 1966)
  6. ^ Smith, Jesse Robert, Word Order in the Older Germanic Dialects (University of Illinois at Urbana-Champaign. Diss. 1971)
  7. ^ Haugen, Einar, The Scandinavian Languages. An Introduction to their History (London 1976)
  8. ^ Marchese, Maria Pia, "'Ego' nel formulario delle rune", Studi linguistichi e filologici per Carlo Alberto Mastrelli (hg.) Agostiani, Luciano et al., (Pisa 1985) s.247-261.
  9. ^ Spurkland, Terje, I begynnelsen var [futhark]. Norske runer og runinnskrifter (Oslo 2001)
  10. ^ Looijenga, Tineke, Texts and Contexts of the Oldest Runic Inscriptions (Leiden, Boston 2003).