Eduard Sjevardnadze
Eduard Ambrosis dze Sjevardnadze (georgiska: ედუარდ ამბროსის ძე შევარდნაძე; ryska: Эдуа́рд Амвро́сиевич Шевардна́дзе, Eduard Amvrosijevitj Sjevardnadze), född 25 januari 1928 i Mamati i Transkaukasiska SFSR, Sovjetunionen (i nuvarande Georgien), död 7 juli 2014 i Tbilisi,[2] var en georgisk politiker. Han var Sovjetunionens siste utrikesminister och senare Georgiens andre president.[3]
| Eduard Sjevardnadze ედუარდ შევარდნაძე | |
 | |
| Tid i befattningen 23 november 1995–23 november 2003 | |
| Företrädare | Zviad Gamsachurdia |
|---|---|
| Efterträdare | Nino Burdzjanadze (Som interimspresident) |
| Tid i befattningen 27 juli 1985–20 december 1990 | |
| Företrädare | Andrej Gromyko |
| Efterträdare | Aleksandr Bessmertnych |
| Tid i befattningen 19 november 1991–26 december 1991 | |
| Företrädare | Boris Pankin |
| Efterträdare | Sovjetunionens sista utrikesminister (Andrej Kozyrev som Ryska federationens utrikesminister) |
| Född | Eduard Ambrosis dze Sjevardnadze 25 januari 1928  Mamati, Gurien, Transkaukasiska SFSR, Sovjetunionen (idag Georgien)
|
| Död | 7 juli 2014 (86 år) Tbilisi, Georgien |
| Gravplats | Krtsanisi[1] |
| Nationalitet |  Sovjetisk (1928 - 1991) Georgisk (1991 - 2014)
|
| Politiskt parti | Georgiens medborgarnas union (Före detta SKP) |
| Yrke | Politiker |
| Religion | Georgisk-ortodoxa |
| Maka | Nanuli Tsgaraisjvili Sjevardnadze 1951–2004 |
| Barn | Paata Manana |
Sjevardnadze var generalsekreterare för kommunistpartiet i Georgiska SSR 1972-1985 och därmed sovjetrepublikens ledare. I samband med att Michail Gorbatjov blivit Sovjetunionens ledare 1985 utnämndes Sjevardnadze till utrikesminister. Som utrikesminister förespråkade han ökad avspänning mot väst och den så kallade Sinatradoktrinen, vilken fastslog att Sovjetunionens östeuropeiska satelliter själva skulle få välja politiskt system. Hans radikalism ledde till spänningar med Gorbatjov som önskade bevara Sovjetunionen och i december 1990 avgick han i protest mot den svaga reformviljan hos landets ledning. Han återkom som utrikesminister i november 1991 och stannade kvar på posten till Sovjetunionens upplösning drygt en månad senare.
Sjevardnadze var från 1992 det nyligen självständiga Georgiens ledare med titeln ordförande i statsrådet och talman i parlamentet.[3] Efter presidentvalet 1995, då han erhöll 70 procent av rösterna, kunde han sväras in som Georgiens andra president. Hans presidenttid präglades av inre oroligheter, dels i utbrytarrepublikerna Abchasien och Sydossetien, och dels från den förre presidenten Zviad Gamsachurdias anhängare. Han avgick 2003 efter stora demonstrationer, den så kallade Rosenrevolutionen. Han efterträddes då som Georgiens president av reformpartiet Enade nationella rörelsens ledare Micheil Saakasjvili.
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Eduard Shevardnadze, 8 maj 2009.
Noter
redigera- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ "Georgia ex-President Eduard Shevardnadze dies at 86". BBC
- ^ [a b] Georgia, rulers.org, läst 2019-11-06
Allmänna källor
redigera- Mikaberidze, Alexander (2007) (på engelska). Historical dictionary of Georgia. Historical dictionaries of Europe ; no. 50. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 10464509. ISBN 978-0-8108-5580-9
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Eduard Sjevardnadze.
