Georgier

Georgier, eller kartveler (georgiska: ქართველები, kartvelebi) är en nation och en kaukasiskt folk om ungefär sex miljoner människor, varav nästan fyra miljoner lever i Georgien där det är den dominerande folkgruppen, cirka 200 000 i Ryssland och cirka 150 000 i USA och ca 20 000-50 000 i Iran . De talar främst georgiska, ett kartvelskt språk, skrivet med det georgiska alfabetet, vars tidigaste föregångare, gammalgeorgiskan, är från 430 f.Kr. (den variant man använder idag användes från början av militären). Georgierna är närmast släkt med tjetjener, abchazer och ingusjer. Som undergrupper till georgierna (ibland som samlingsnamn kallade kartveliska folk) räknas megreler, svaner, lazer och adzjarer.

Georgier
ქართველები
Kartvelebi

Pharnavaz I • Pharasmanes I • Rhadamistus • Pharasmanes II den tappre • Peter iberen • Vachtang I • Hilarion iberen • Tornike Eristavi • David III den store • Georg iberen • Kejsarinna Maria • David IV Byggaren • Sjota Rustaveli • Tamar den stora • Simon den store • Ketevan martyren • Georg Saakadze • Antim iberen • Vachtang VI • David Guramisjvili • Herakleios II • Salomo I • Besiki • Pjotr Bagration • Nino av Megrelien • Alexander Tjavtjavadze • Nikoloz Baratasjvili • Ilia Tjavtjavadze • Vazja Psjavela • Niko Pirosmani • Josef Stalin • Mary Eristavi • George Balanchine • Katie Melua • Chatia Buniatisjvili
Antal sammanlagt
7,5–8 miljoner
Regioner med betydande antal
Georgien 4,615,807 Ryssland 197,934 USA 150,000 Iran 59,000 Ukraina 34,200 Brasilien 17,752 Azerbajdzjan 14,900 Japan 12,000 Singapore 3,500 Frankrike 2,500 Kanada 2,500 Armenien 1,100 Argentina 1,000 Mexiko 1,000 Storbritannien 900 Indien 850
Språk
Georgiska (inkluderar mingreliska och svanetiska)
Besläktade folkgrupper
Lazer, megreler, svaner

Georgierna räknar en över 4000 år lång historia. De har sedan 300-talet f.Kr. regerat över det ungefärliga område som idag kallas för Georgien, fast det först var under 1000-talet som Georgien enades. Georgierna anammade tidigt kristendomen (Georgien, eller Kungadömet Iberien som det kallades, var världens näst första land att ha kristendom som officiell religion när man år 327 e.Kr. förklarade den som statsreligion). Kung David IV Byggaren invigde Georgiska guldåldern på 1000-talet.

1801 annekterade den ryske tsaren Paul I Georgien. Det var detta som gjorde att landet senare skulle komma att bli en del av Sovjetunionen, som utropades 1922. Georgierna utropade sig då självständiga, men självständigheten varade bara 1918-1921. Sen blev landet en del av Sovjetunionen, även om det 1936 blev Georgiska SSR. Den sovjetiske ledaren Josef Stalin (född იოსებ ჯუღაშვილი, Ioseb Dzjughasjvili) var georgier. Efter 1991 utropades Georgien återigen självständigt.

Etnografiska underavdelningar

Den största etniska gruppen innanför Georgiens gränser är ქართველი (translittererat Kartveli), som omfattar majoriteten av Georgiens befolkning. Andra större undergrupper inom Georgien inkluderar: megreler, som främst lever i norra Georgien (Megrelien); och svanerna från Svanetiregionen i Georgien. Dessa etniska grupper inom den georgiska etniciteten är differentierade efter språk. Kartvelierna talar Kartuli (som på svenska kallas georgiska), megrelerna talar megreliska, lazierna talar laz, och svanerna talar svanetiska. Dessa fyra besläktade språk omfattar hela den sydkaukasiska språkgruppen.

Inom gruppen kallad Kartveli särskiljer sig georgierna i regionala etnografiska undergrupper:

• Megreler (მეგრელი)
• Lazer (ლაზი)
• Svaner (სვანი)
• Imeretier (იმერელი)
• Gurier (გურული)
• Adzjarer (აჭარელი)
• Meschetier (მესხი)
• Letjchumier (ლეჩხუმელი)
• Ratjvelier (რაჭველი)
• Kartlier (ქართლელი)
• Kachetier (კახელი)
• Chevsuretier (ხევსური)
• Tusjier (თუში)
• Psjavelier (ფშაველი)
• Mochevier (მოხევე)
• Ingiler (ინგილო)
• Fereidanier (ფერეიდნელი)

Dessa undergrupper existerar dock på grund av historiska och geografiska anledningar; var och en skulle anse sig själv vara Kartveli, den etniska grupp som ger landet, Sakartvelo, sitt namn, och skulle tala samma språk.

Se även

• Georgier i Sverige

Referenser

• Suny, Ronald Grigor (1988) (på engelska). The making of the Georgian nation. Studies of nationalities in the USSR, 99-0164269-8. Bloomington: Indiana Univ. Press. Libris 4733780. ISBN 0-253-33623-6 (inb.)