Andrej Gromyko

Andrej Gromyko
	Andrej Gromyko
Född	1909 eller 1908; Staryja Hramykі, Vitryssland
Död	2 juli 1989; Moskva
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Medborgarskap	Sovjetunionen
Utbildad vid	Vitrysslands statliga ekonomiska universitet
Sysselsättning	Politiker, nationalekonom, diplomat, memoarförfattare
Befattning	Sovjetunionens ambassadör i USA; Rysslands ständige representant i FN (1946–1948); First Deputy Premier of the Soviet Union (1983–1985); Sovjetunionens statsoverhoveder (1985–1988)
Politiskt parti	Sovjetunionens kommunistiska parti (1931–)
Religion	Ateism
Barn	Emilija Gromyko; Anatolij Gromyko (f. 1932)
Utmärkelser	50-årige medlemskabsemblem til PCUS; Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum; Jubileumsmedalj "60 år för Sovjetunionens väpnade styrkor"; Jubileumsmedalj "40-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945"; Jubileumsmedalj "30-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945"; Ordine del Sole e della libertà; Georgi Dimitrov-ordenen; Republiken Ungerns flaggorden; Storkors av Polonia Restituta; Jubileumsmedalj "För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse"; José Martí-orden; "Veteran av arbetet"-medaljen; Medalj "För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945".; Leninorden (1944); Leninorden (1945); Arbetets Röda Fanas orden (1948); Tecknet för ära-orden (1954); Leninorden (1959); Leninorden (1966); Leninorden (1969); "Hammare och skära"-guldmedaljen (1969); Socialistiska arbetets hjälte (1969); Storkorset för Peruanska Solorden (1970); Klement Gottwald-ordenen (1979); Socialistiska arbetets hjälte (1979); Leninorden (1979); "Hammare och skära"-guldmedaljen (1979); Leninpriset (1982); Sovjetunionens statliga pris (1984); Leninorden (1984); Patriotiska krigsorden av 1:a klass (1985)
	Redigera Wikidata

Andrej Andrejevitj Gromyko, född 18 juli 1909 nära Gomel i guvernementet Mogiljov i Kejsardömet Ryssland, död 2 juli 1989 i Moskva, var en sovjetisk (vitrysk) diplomat och politiker. Han var utrikesminister 1957–1985 och statschef 1985–1988.

BiografiRedigera

Gromyko föddes i nuvarande Vitryssland där hans föräldrar var jordbrukare. Han anställdes vid sovjetiska utrikesministeriet 1939 och var ambassadör i Washington, D.C. 1943–1946. Under andra världskriget deltog Gromyko i konferenserna i Teheran, Jalta och Potsdam. Han var FN-ambassadör 1946–1949 och utövade under denna tid Sovjetunionens veto 26 gånger i Säkerhetsrådet, vilket gav honom namnet "Mr Njet". Därefter var han vice utrikesminister 1949–1952 och 1953–1957 samt ambassadör i London 1952–1953. Han var utrikesminister åren 1957–1985 och var därmed en central aktör under Kubakrisen 1962 och under nedrustningsförhandlingarna på 1970-talet, till exempel ABM-avtalet, SALT I och II. Från 1973 var han medlem av politbyrån.

Det var Gromyko som formellt nominerade Michail Gorbatjov till partichef för kommunistpartiet 1985. Samtidigt utnämndes Gromyko till ordförande i presidiet för Sovjetunionens högsta sovjet, en titel som innebar att han var Sovjetunionens statschef. År 1988 gjorde Gorbatjov en drastisk ommöblering i partitoppen, och tvingade veteranen Gromyko att gå i pension.

Under sin långa politiska karriär tjänade Gromyko alla Sovjetunionens ledare utom Lenin.

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Andrei Gromyko, 11 december 2008.

Bra böckers lexikon

NoterRedigera

^ Find A Grave, läst: 24 augusti 2019
^ Otto Schmidt (red.), Stora sovjetencyklopedin, Большая Российская энциклопедия, 1926, ISBN 978-5-85270-292-0
^ Gemeinsame Normdatei, GND ID: 118857886 7749153-1, läst: 15 oktober 2015, licens: CC0
^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6515bvz, omnämnd som: Andrei Gromyko, läst: 9 oktober 2017
^ filmportal.de, omnämnd som: Andrej Andrejewitsch Gromyko, Filmportal ID: 88258c360e0a48e1831341458346ada1, läst: 9 oktober 2017
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0
^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0

Externa länkarRedigera

Wikimedia Commons har media som rör Andrej Gromyko.
Bilder & media

Företrädare: Dmitrij Sjepilov	Sovjetunionens utrikesminister 1957–1985	Efterträdare: Eduard Sjevardnadze
Företrädare: Konstantin Tjernenko	Sovjetunionens statschef 1985–1988	Efterträdare: Michail Gorbatjov

[cd54935ae3a5d680e9297fd06f5e41bd503bc051-1] Find A Grave, läst: 24 augusti 2019

[fd329c45fd9512a46f77797795ee1599e0f24bb9-2] Otto Schmidt (red.), Stora sovjetencyklopedin, Большая Российская энциклопедия, 1926, ISBN 978-5-85270-292-0

[e58ea24c355f24a3bf7954f2d4435fc6573b796d-3] Gemeinsame Normdatei, GND ID: 118857886 7749153-1, läst: 15 oktober 2015, licens: CC0

[aa8af0d841b9dcd4ddab790dd0f9bb8ee0a3077e-4] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6515bvz, omnämnd som: Andrei Gromyko, läst: 9 oktober 2017

[1c2587dfecf259be7504755af03fe496a17f179c-5] filmportal.de, omnämnd som: Andrej Andrejewitsch Gromyko, Filmportal ID: 88258c360e0a48e1831341458346ada1, läst: 9 oktober 2017

[82136f8a98a4982f31e232ee983777c369136231-6] Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0

[7b286093b6ec03c57e39b254d18edad34fd5115e-7] [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Andrej Gromyko

Född	1909 eller 1908^[1] Staryja Hramykі^[2], Vitryssland
Död	2 juli 1989^[3]^[4]^[5] Moskva^[6]
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Medborgarskap	Sovjetunionen
Utbildad vid	Vitrysslands statliga ekonomiska universitet
Sysselsättning	Politiker^[7], nationalekonom, diplomat^[7], memoarförfattare
Befattning	Sovjetunionens ambassadör i USA Rysslands ständige representant i FN (1946–1948) First Deputy Premier of the Soviet Union (1983–1985) Sovjetunionens statsoverhoveder (1985–1988)
Politiskt parti	Sovjetunionens kommunistiska parti (1931–)
Religion	Ateism
Barn	Emilija Gromyko Anatolij Gromyko (f. 1932)
Utmärkelser	50-årige medlemskabsemblem til PCUS Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum Jubileumsmedalj "60 år för Sovjetunionens väpnade styrkor" Jubileumsmedalj "40-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945" Jubileumsmedalj "30-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945" Ordine del Sole e della libertà Georgi Dimitrov-ordenen Republiken Ungerns flaggorden Storkors av Polonia Restituta Jubileumsmedalj "För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse" José Martí-orden "Veteran av arbetet"-medaljen Medalj "För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945". Leninorden (1944) Leninorden (1945) Arbetets Röda Fanas orden (1948) Tecknet för ära-orden (1954) Leninorden (1959) Leninorden (1966) Leninorden (1969) "Hammare och skära"-guldmedaljen (1969) Socialistiska arbetets hjälte (1969) Storkorset för Peruanska Solorden (1970) Klement Gottwald-ordenen (1979) Socialistiska arbetets hjälte (1979) Leninorden (1979) "Hammare och skära"-guldmedaljen (1979) Leninpriset (1982) Sovjetunionens statliga pris (1984) Leninorden (1984) Patriotiska krigsorden av 1:a klass (1985)
Redigera Wikidata