Andrej Gromyko

Andrej Andrejevitj Gromyko, född 18 juli 1909 nära Gomel i guvernementet Mogiljov i Kejsardömet Ryssland, död 2 juli 1989 i Moskva, var en sovjetisk (vitrysk) diplomat och politiker. Han var utrikesminister 1957–1985 och statschef 1985–1988.

Andrej Gromyko
Född	1909 eller 1909 Staryja Gramyki
Död	2 juli 1989 Moskva
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Nationalitet	Sovjetunionen
Alma mater	Belarusian State Economic University
Sysselsättning	Politiker, nationalekonom, diplomat, memoarförfattare
Befattning	Ambassadors of the Soviet Union to the United States Rysslands ständige representant i FN (1946–1948) First Deputy Premier of the Soviet Union (1983–1985) Chairman of the Presidium of the Supreme Soviet of the USSR (1985–1988)
Politiskt parti	Sovjetunionens kommunistiska parti (1931–)
Religion	Ateism
Barn	Emilia Andreevna Gromyko Anatoly Gromyko (f. 1932)
Utmärkelser	Sovjetunionens statliga pris (1984) Leninorden (1944) Socialistiska arbetets hjälte (1969) Tecknet för ära-orden (1954) Arbetets Röda Fanas orden (1948) "Veteran av arbetet"-medaljen Medalj "För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945". Leninpriset (1982) Patriotiska krigsorden av 1:a klass (1985) Jubileumsmedalj "För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse" Jubileumsmedalj "30-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945" Jubileumsmedalj "40-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945" Jubilee Medal "60 Years of the Armed Forces of the USSR" Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum Ordine del Sole e della libertà Order of José Martí Order of Klement Gottwald (1979) Order of the Flag of the Republic of Hungary Order of Georgi Dimitrov Leninorden (1945) Leninorden (1959) Leninorden (1966) Leninorden (1969) "Hammare och skära"-guldmedaljen (1969) Leninorden (1979) Socialistiska arbetets hjälte (1979) "Hammare och skära"-guldmedaljen (1979) Leninorden (1984) Storkors av Polonia Restituta Storkorset för Peruanska Solorden (1970) 50-årige medlemskabsemblem til PCUS
Redigera Wikidata

Innehåll

Biografi

Gromyko föddes i nuvarande Vitryssland där hans föräldrar var jordbrukare. Han anställdes vid sovjetiska utrikesministeriet 1939 och var ambassadör i Washington, D.C. 1943–1946. Under andra världskriget deltog Gromyko i konferenserna i Teheran, Jalta och Potsdam. Han var FN-ambassadör 1946–1949 och utövade under denna tid Sovjetunionens veto 26 gånger i Säkerhetsrådet, vilket gav honom namnet "Mr Njet". Därefter var han vice utrikesminister 1949–1952 och 1953–1957 samt ambassadör i London 1952–1953. Han var utrikesminister åren 1957–1985 och var därmed en central aktör under Kubakrisen 1962 och under nedrustningsförhandlingarna på 1970-talet, till exempel ABM-avtalet, SALT I och II. Från 1973 var han medlem av politbyrån.

Det var Gromyko som formellt nominerade Michail Gorbatjov till partichef för kommunistpartiet 1985. Samtidigt utnämndes Gromyko till ordförande i presidiet för Sovjetunionens högsta sovjet, en titel som innebar att han var Sovjetunionens statschef. År 1988 gjorde Gorbatjov en drastisk ommöblering i partitoppen, och tvingade veteranen Gromyko att gå i pension.

Under sin långa politiska karriär tjänade Gromyko alla Sovjetunionens ledare utom Lenin.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Andrei Gromyko, 11 december 2008.

• Bra böckers lexikon

Noter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Andrej Gromyko.
  Bilder & media

Företrädare: Dmitrij Sjepilov	Sovjetunionens utrikesminister 1957–1985	Efterträdare: Eduard Sjevardnadze
Företrädare: Konstantin Tjernenko	Sovjetunionens statschef 1985–1988	Efterträdare: Michail Gorbatjov