Andrej Gromyko

vitrysk diplomat och politiker

Andrej Andrejevitj Gromyko, född 18 juli 1909 nära Gomel i guvernementet Mogiljov i Kejsardömet Ryssland, död 2 juli 1989 i Moskva, var en sovjetisk (vitrysk) diplomat och politiker. Han var utrikesminister 1957–1985 och statschef 1985–1988.

Andrej Gromyko
Andrei Gromyko at Conference on Security and Cooperation in Europe.jpg
Född1909 eller 1908[1]
Staryja Hramykі[2]
Död2 juli 1989[3][4][5]
Moskva[6]
BegravdNovodevitjekyrkogården
MedborgarskapSovjetunionen
Utbildad vidVitrysslands statliga ekonomiska universitet Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker[7], nationalekonom, diplomat[7], memoarförfattare
BefattningSovjetunionens ambassadör i USA
Rysslands ständige representant i FN (1946–1948)
First Deputy Premier of the Soviet Union (1983–1985)
Ordförande i presidiet för Sovjetunionens högsta sovjet (1985–1988)
Politiskt partiSovjetunionens kommunistiska parti (–)
ReligionAteism
BarnEmilija Gromyko
Anatolij Gromyko (f. 1932)
UtmärkelserSe lista
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Gromyko föddes i nuvarande Vitryssland där hans föräldrar var jordbrukare. Han anställdes vid sovjetiska utrikesministeriet 1939 och var ambassadör i Washington, D.C. 1943–1946. Under andra världskriget deltog Gromyko i konferenserna i Teheran, Jalta och Potsdam. Han var FN-ambassadör 1946–1949 och utövade under denna tid Sovjetunionens veto 26 gånger i Säkerhetsrådet, vilket gav honom namnet "Mr Njet". Därefter var han vice utrikesminister 1949–1952 och 1953–1957 samt ambassadör i London 1952–1953. Han var utrikesminister åren 1957–1985 och var därmed en central aktör under Kubakrisen 1962 och under nedrustningsförhandlingarna på 1970-talet, till exempel ABM-avtalet, SALT I och II. Från 1973 var han medlem av politbyrån.

Det var Gromyko som formellt nominerade Michail Gorbatjov till partichef för kommunistpartiet 1985. Samtidigt utnämndes Gromyko till ordförande i presidiet för Sovjetunionens högsta sovjet, en titel som innebar att han var Sovjetunionens statschef. År 1988 gjorde Gorbatjov en drastisk ommöblering i partitoppen, och tvingade veteranen Gromyko att gå i pension.

Under sin långa politiska karriär tjänade Gromyko alla Sovjetunionens ledare utom Lenin.

UtmärkelserRedigera

  •   Leninorden, 3 november 1944
  •   Leninorden, 5 november 1945
  •   Arbetets Röda Fanas orden, 9 november 1948
  •   Tecknet för ära-orden, 30 oktober 1954
  •   Leninorden, 17 juli 1959
  •   Leninorden, 31 december 1966
  •   Leninorden, 17 juli 1969
  • ”Hammare och skära”-guldmedaljen, 17 juli 1969
  • Socialistiska arbetets hjälte, 17 juli 1969
  •   Storkorset för Peruanska Solorden, 1970
  •   Klement Gottwald-orden, 1979[8]
  •   Leninorden, 17 juli 1979
  • ”Hammare och skära”-guldmedaljen, 17 juli 1979
  • Socialistiska arbetets hjälte, 17 juli 1979
  • Leninpriset, 1982
  • Sovjetunionens statliga pris, 1984
  •   Leninorden, 17 juli 1984
  •   Patriotiska krigsorden av 1:a klass, 23 april 1985
  •   Storkors av Polonia Restituta
  •   José Martí-orden[8]
  •   Republiken Ungerns flaggorden[8]
  •   Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse”[8]
  •   Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
  •   ”Veteran av arbetet”-medaljen
  •   Georgi Dimitrov-orden[8]
  •   Jubileumsmedalj ”30-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”[8]
  •   Jubileumsmedalj "60 år för Sovjetunionens väpnade styrkor"[8]
  •   Jubileumsmedalj ”40-årsdagen av segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”[8]
  •   Frihetssolens orden[8]
  •   Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum[8]
  • Märket "medlem i Sovjetunionens kommunistiska parti i 50 år"

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Andrei Gromyko, 11 december 2008.

NoterRedigera

  1. ^ Find A Grave, läst: 24 augusti 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Otto Schmidt (red.), Большая советская энциклопедия, Большая Российская энциклопедия, 1926, ISBN 978-5-85270-292-0, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, GND ID: 1188578867749153-1, läst: 15 oktober 2015, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  4. ^ SNAC, SNAC Ark id: w6515bvz, omnämnd som: Andrei Gromyko, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ filmportal.de, omnämnd som: Andrej Andrejewitsch Gromyko, Filmportal ID: 88258c360e0a48e1831341458346ada1, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  7. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  8. ^ [a b c d e f g h i j] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Dmitrij Sjepilov
Sovjetunionens utrikesminister
19571985
Efterträdare:
Eduard Sjevardnadze
Företrädare:
Konstantin Tjernenko
Sovjetunionens statschef
19851988
Efterträdare:
Michail Gorbatjov