Wikipedia

Edsbro kyrka

kyrkobyggnad i Norrtälje kommun

Edsbro kyrka är en medeltida kyrkobyggnad i Edsbro. Kyrkan är belägen högt upp på ett krön och tillhör Edsbro-Ununge församling i Roslagens västra pastorat Uppsala stift. Edsbro ligger i Roslagen, omkring 15 kilometer norr om Rimbo. På nordvästra delen av kyrkogårdens bogårdsmur finns en ovanlig stiglucka från 1400-talet med en så kallad predikoglugg där kringvandrande predikarebröder kunde tala till folket. Stigluckan är byggd av putsat tegel och vilar på en fot av gråsten. Invändigt har stigluckan ett kryssvalv. I bogårdsmurens södra del fanns en stiglucka som revs 1829. Nordväst om kyrkan står klockstapeln som uppfördes vid mitten av 1600-talet och som från början var en öppen konstruktion. Senare - troligen år 1747 - kläddes stapeln in och fick sin nuvarande utformning. Storklockan från 1300-talet är en av de äldsta i Uppland. Lillklockan är gjuten 1819 i Stockholm av Gerhard Horner. Norr om kyrkan, innanför bogårdsmuren, låg en stor gravhög som under medeltiden troligen nyttjades som tingshög. Vid slutet av 1800-talet schaktades högen bort. Vid kyrkans sydvästra hörn finns en gravsten från 1200-talet som tidigare låg framför kyrkans ingång.

Edsbro kyrka
Kyrka
Edsbro kyrka i juni 2011
Edsbro kyrka i juni 2011
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Edsbro-Ununge församling
Plats Kyrkvägen, 760 31 Edsbro
 - koordinater 59°53′40″N 18°29′36″Ö / 59.89444°N 18.49333°Ö / 59.89444; 18.49333
Invigd 1200-talet
Bebyggelse‐
registret 		21300000004398
Webbplats: Söderby-Karls pastorat
Kyrksalen

Kyrkobyggnaden redigera

Kyrkan har en stomme av gråsten och består av långhus med rakt avslutat kor i öster. Koret är byggt av tegel och har samma bredd som långhuset, men är lägre än detta. Kyrkobyggnaden har vid norra sidan en vidbyggd sakristia och vid sydvästra sidan ett vidbyggt vapenhus. Ytterväggarna är oputsade och har synliga stenar. Gavelröstena är av tegel och har vitkalkade blinderingar. Huvudingången är belägen i vapenhusets södra sida. Kyrkobyggnadens branta sadeltak är klätt med plåt och har breda vindskivor. Norra långväggen saknar fönster, vilket var brukligt för medeltida kyrkor.

Tillkomst och medeltida ombyggnader redigera

Ursprungliga kyrkan uppfördes på 1200-talet och var en salkyrka bestående av nuvarande långhus där ursprungliga koret var inrymt. Sakristian i norr uppfördes på 1300-talet i anslutning till det ursprungliga koret. Under första hälften av 1400-talet uppfördes vapenhuset. Längre fram på 1400-talet försågs kyrkorummet med tegelvalv. Mot slutet av samma sekel revs östra korgaveln och kyrkan förlängdes med nuvarande kor av tegel. Korets innertak försågs redan från början med stjärnvalv av tegel. Korets ytterväggar var från början starka nog att bära upp ett tegelvalv men långhusets väggar fick förstärkas med murpelare av tegel för klara av tegelvalvens belastning. Innan tegelvalven tillkom hade kyrkorummet antingen tunnvalv eller öppen takstol.

Senare ombyggnader redigera

År 1625 dekorerades väggar och valv med kalkmålningar. Här kan man läsa texter ur 1618 års bibel. En del inventarier som till exempel predikstolen tillkom. Under 1700-talet utvidgades södra väggens fönsteröppningar, men norra väggen förblev fönsterlös. Kalkmålningarna från 1625 överkalkades. 1730 förstärktes väggarna med järnankare, som fortfarande finns kvar i kyrkorummet. 1762 tillkom ny sluten bänkinredning utförd av snickare Nils Dahlström i Norrtälje. En stor inre restaurering genomfördes 1904 under ledning av arkitekten Bror Almquist. Bland annat togs kalkmålningarna fram. I enlighet med tidens restaureringsideal gavs målningarna starkare konturer och gavs en gulare ton genom lasering med umbra. Visas motiv som ansågs sakdliga för församlingens moral förändrades eller kalkades åter över.[1] Även nya motiv tillkom. Östra korfönstrets glasmålning insattes. Ett trägolv lades ovanför befintligt stengolv. 1762 års bänkinredning ersattes av nuvarande öppna bänkinredning. I koret bevarades 1762 års slutna bänkinredning.

Ännu en restaurering genomfördes 1951-1952 under ledning av konservator Sven Dalén då kalkmålningarna rengjordes från sot och damm och genomgick nödvändiga lagningar och retuscheringar. Rester av senmedeltida målningar upptäcktes i koret. Altaruppsatsens ursprungliga färg togs fram medan predikstolen fick nya färger i gråblå ton då dess ursprungliga färg var svår att återställa. 1970 rengjordes målningarna under ledning av konservator Bengt Grandin. 1974 byttes kyrkgolvets västra parti ut på grund av rötskador. Samtidigt förstärktes pelarna till läktaren och försågs med murade fundament.

Inventarier redigera

Orgel redigera

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8' Salicional 8´ Subbas 16´ I/P
Flûte harmonique 8' Rörflöjt 8' Flöjtbas 8´ II/P
Octava 4' Gemshorn 4' Nachthorn 4' II/I
Octava 2' Blockflöjt 2' Octava 2' (tr I) I 4'
Mixtur IV 1 1⁄3' Crescendosvällare II 16'/I
II 16'

[2]

Bilder redigera

  •  
    Edsbro kyrkas klockstapel
  •  
    Edsbro kyrkas kyrkorgel
  •  
    Edsbro kyrkas predikstol
  •  
    Edsbro kyrkas dopfunt

Referenser redigera

Tryckta källor redigera

  • Edsbro kyrka, Bengt Ingmar Kilström, Upplands kyrkor, Ärkestiftets stiftsråd, 1980, Libris 206382 ; 181
  • Våra kyrkor, sidan 29, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, sidorna 111 - 115, Ulf Boëthius (Text), Monica Eriksson (Teckningar), Länsstyrelsen i Stockholms län, 1980, ISBN 91-38-04976-7

Webbkällor redigera

Noter redigera

  1. ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Svensk Byggtjänst. sid. 11 
  2. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Edsbro_kyrka&oldid=51562479”