Wikipedia

Drömde mig en dröm i natt

Drömde mig en dröm i natt är Nordens äldsta profana visa, nedskriven som en avslutande kommentar med runor och koralnotskrift i Codex Runicus, en avskrift av Skånelagen skriven runt år 1300.

Vistext redigera

Texten till visan lyder så här:

Drømde mik en drøm i nat um
silki ok ærlik pæl

Det finns flera tolkningar av denna text då det är oklart vad orden 'silki' och 'ærlik pæl' står för. Ofta upprepade tolkningar är att texten betyder:

  • Drömde mig en dröm i natt om silke och ädel päls
  • Drömde mig en dröm i natt om silke och kostbart kläde

Dessa tolkningar grundar sig på att ordet silki på 1200-talet betydde just silke. Det finns också en medeltida ballad, "Palle Boosons visa" med en versrad i just betydelsen dyrbara kläder: "Han kläder sig i silke, så och i ädel päll..".[1]

Denna tolkning har dock ifrågasatts i det att den inte tar hänsyn till den kontext i vilken visan är skriven.[2] Codex Runicus är en lagbok som avslutas med en gränsläggningstext och avskriften har sannolikt kostat en del skrivarmöda, och visan bör då kanske vara en sista kommentar och from förhoppning om en bättre framtid, till lag och ordning, snarare än till ett liv i lyx. I detta perspektiv skulle då tolkningar som

  • Drömde mig en dröm i natt om likhet och ärligt mått
  • Drömde mig en dröm i natt om rättvisa och ärligt spel

passa bättre in. Ordet silki skulle kunna passa med det gamla ordet siliki, 'lik' eller 'likadan'[3]. Orden 'ærlik pæl' skulle kunna passa med 'ärligt mått': Pæl eller pel är ett gammalt ord för 'mått',[4] ordet ærlik används i betydelsen 'ärlig' redan på Codex Runicus första sida. Till detta har framförts att avsikten kunde ha varit att vara tvetydig så att den senare tolkning kunde rymmas i den förra (på den tiden välkända) tolkningen som klädedräkt.[2]

Notbild redigera

 

Notbilden till visan har tolkats på olika sätt.[5] I Tobias Norlinds tolkning menade han den vara en tidig variant till Staffansvisan. Norlind gjorde dock inga försök att tolka låten rytmiskt.

I en annan version som under många år varit Danmarks Radios pausmelodi[6] har första halvan av noten tolkats meddelst trokeisk rytm:

 

Melodin kan också jämföras med en communion tillskriven Leoninus (Pascha nostrum immolatus). Detta skulle stärka antagandet att melodin går i jämn taktart. Likaså de avslutande figurerna som bör indelas i grupperingar om fyra.

Utifrån kunskap om uppbyggnaden av folkmelodier som traderats sedan medeltiden visar sig visan utmärkt väl även kunna tolkas som en sådan dansmelodi om 4+4 takter: [7]

 

Melodin finns inspelad på fonogram ett antal gånger. Vanligtvis använder man då den tidiga meloditolkningen (DR:s pausmelodi) och bygger ut denna med egen fri improvisation som ofta inte bygger på en direkt uttydning av de återstående noterna efter vistexten. En sådan tolkning är:

Kontext redigera

Sista sidan av Codex Runicus där visan finns upptecknad, är en gränsläggningstext som anger gränsmärken mellan Sverige och Danmark. Den sista sidan har textraderna (transkriberade runor, se länk nedan):

i : grænifal : af : græifal : ok : i : skat
amosa : af : skatamosa : ok : i : hiort
as : af : hiortas : ok : i : nizærkuith :
af : nizærkuith : ok : i : domnærmos
æ : af : domnærmosæ : ok : i : dumpn : af :
dumpn : ok : i : østrahaf : mæLlin :
blekong : ok møre : uar : fathir : thæ
r : i : himmiriki : ær : gøme : tuli : f
ran : ????? : ok : ????? : h????? :
(därefter följer visan)

eller med modernare skrivsätt och uppdelning

... i grænifal
af græifal ok i skatamosa
af skatamosa ok i hiortas
af hiortas ok i nizærkuith
af nizærkuith ok i domnærmosæ
af domnærmosæ ok i dumpn
af dumpn ok i østrahaf mæLlin blekong ok møre
uar fathir thær i himmiriki ær gøme tuli fran ????? ok ????? h?????

Vissa av gränsdragningspunkterna känns igen från bl.a. västgötalagen. Gränsen som skiljer svearnas och danernas rike börjar på Danaholmen (utanför nuv. Göteborg) och slutar i östersjön mellan Blekinge och Möre (ett av Smålands "småländer" och historiskt landskap i dåvarnde svearnas rike, i nuv. södra Kalmar län).

Den därpå följande texten

uar fathir thær i himmiriki ær gøme tuli fran ????? ok ????? h?????

är minst lika gåtfull som visan. Vad står där och varför? Tre av orden har dessutom gjorts oläsliga. Orden 'göme tuli' är de mest svårtolkade, men från sammanhanget ser det ut att kunna betyda:[8]

Vår fader där i himmelriket är, bevara oss från ????? och ????? h?????

De oläsliga orden bör då vara namn. Att dessa gjorts oläsliga antyder att här stått något mycket kontroversiellt som måst raderas, samt att denna mening sannolikt ursprungligen är runpräntarens eget tillägg och kommentar till gränsläggningstexten, liksom visan är det.

Referenser redigera

  1. ^ Adolf Iwar Arwidsson, Svenska Fornsånger, första delen sid 199
  2. ^ [a b] Åke Persson och Johannes Holmqvist, Runtenom 2003-4 sid 6
  3. ^ Corpus iuris Sueo-Gotorum antiqui: Samling af Sweriges gamla lagar, sid 314 m.fl.
  4. ^ Svenska Akademiens ordbok: Pel och Päla (sätta märke, dricka)
  5. ^ Flera tolkningar finns på FolkWiki
  6. ^ YouTube om DR's pausesignal
  7. ^ Åke Persson, Runtenom 2000-1 sid 7 Arkiverad 2 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Fornsvenska textbanken - Flera användningar av ordet göme i betydelsen 'bevara'

Litteratur redigera

  •   Wikimedia Commons har media som rör Drömde mig en dröm i natt.
  • Levende ord & lysende billeder : den middelalderlige bogkultur i Danmark / redigeret af Erik Petersen, f. 1948. - 1999. - Illustreret i farver
    • Essays. - Kbh., Det Kongelige Bibliotek. - 198 sider. - ISBN 8770233950
    • Katalog. - Kbh., Det Kongelige Bibliotek ; Højbjerg, Moesgård Museum. - 116 sider, Litteratur. - ISBN 87-7023-393-4. - Heri: "Skånske lov" og "Codex Runicus" / af Britta Olrik Frederiksen.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Drömde_mig_en_dröm_i_natt&oldid=54399054”