Tobias Norlind

svensk musikforskare, etnolog och museichef

Johan Henrik Tobias Norlind, född 6 maj 1879 i Vellinge församling, död 13 augusti 1947 i Stockholm, var en svensk musikforskare, etnolog och museichef.

Tobias Norlind
FöddJohan Henrik Tobias
6 maj 1879[1][2][3]
Vellinge församling[1], Sverige
Död13 augusti 1947 (68 år)
Engelbrekts församling, Sverige
BegravdÖstra kyrkogården, Lund[4]
Medborgare iSverige
SysselsättningMusikvetare[2], musikhistoriker[1], litteraturvetare[1], etnolog
SläktingarErnst Norlind (syskon)[1]
Arnold Norlind (syskon)
Utmärkelser
Medaljen för tonkonstens främjande (1945)[5]
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Tobias Norlind bedrev musikpraktiska och musikhistoriska studier i Lund, München och Berlin, för bland andra Thuille, Sandberger och Fleischer.[6] Norlind disputerade vid Lunds universitet 1909 på avhandlingen Latinska skolsånger i Sverige och Finland och innehade därefter en oavlönad docentur i litteratur- och musikhistoria, vilket ledde till etablerandet av musikforskning som eget universitetsämne. År 1918 flyttade han från Lund till Stockholm, där han vid sidan av sitt fortsatta folkhögskolearbete var lärare i musikhistoria vid Musikkonservatoriet (nuvarande Kungliga Musikhögskolan i Stockholm) och från 1919 chef för Musikhistoriska museet (nuvarande Scenkonstmuseet). Samma år grundade Norlind Svenska samfundet för musikforskning och den av samfundet utgivna Svensk tidskrift för musikforskning och var föreningens ordförande och redaktör för dess tidskrift fram till 1926. Han producerade sig flitigt inom olika delområden av såväl musikvetenskap som etnologi.

1901–1914 var Norlind sekreterare i svenska sektionen av Internationale Musikgesellschaft. Han var föreståndare för Stockholms borgarskolas folkhögskola 1919–1931 och verkade även en tid som folkhögskollärare och rektor i Tomelilla och Östra Grevie.[7]

Tobias Norlind var bror till konstnären Ernst Norlind och författaren Arnold Norlind.

Utmärkelser

redigera

Bibliografi

redigera
  • 1901Svensk musikhistoria
  • 1902Om språket och musiken
  • 1905Folkhögskolestudier jämte svensk folkhögskolestatistik
  • 1906Melodier till folkvisor och danslekar
  • 1907Beethoven
  • 1909Latinska skolsånger i Sverige och Finland
  • 1911Studier i svensk folklore
  • 1912Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning
  • 191216Allmänt musiklexikon
  • 1918Svensk musikhistoria
  • 1918Skattsägner – en studie i jämförande folkminnesforskning
  • 1919Gamla bröllopsseder hos svenska allmogen
  • 1919Erik Gustaf Geijer som musiker
  • 1919Jenny Lind – en minnesbok till hundraårsdagen
  • 1922Allmän musikhistoria – från äldre tider till närvarande tid
  • 1923Kort handbok i musikens historia
  • 1923Kristina Nilsson, grevinna de Casa Miranda – sångerskan och konstnärinnan
  • 1923Wagner
  • 1924Beethoven och hans tid
  • 192728Allmänt musiklexikon, 2:a omarb. uppl.
  • 1928En bok om musikinstrument – deras utvecklingshistoria med särskild hänsyn till de i Musikhistoriska museet, Stockholm, förekommande formerna
  • 1930Svensk folkmusik och folkdans
  • 1932Handbok i svenska musikens historia
  • 1939Lärobok i allmän musikhistoria för musikskolor, läroverk, seminarier och självstudium
  • 1941Musikinstrumentens historia i ord och bild
  • 1941Dansens historia – med särskild hänsyn till dansen i Sverige
  • 1943Musiken i S:t Jakobs kyrka och församling
  • 1944Från Tyska kyrkans glansdagar – bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut 1, Reformationstidevarvet 1523–1600
  • 1944Från Tyska kyrkans glansdagar – bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut 2, Stormaktstidevarvets begynnelse 1600–1660
  • 1944Dirigeringskonstens historia
  • 194447Bilder ur svenska musikens historia från äldsta tid till medeltidens slut
  • 1947Bilder ur svenska musikens historia

Litteratur

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8384, läst: 15 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8384, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 november 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.musikaliskaakademien.se , läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sohlmans musiklexikon. 4, Kammaropera - Partial.. Sohlman. Cop. 1977. ISBN 9171980245. OCLC 186723319. https://www.worldcat.org/oclc/186723319 
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 181 

Vidare läsning

redigera