Dnepr

flod i östra Europa
(Omdirigerad från Dneper)
För staden med samma ukrainska namn, se Dnipro.

Dnepr eller Dnjepr (ryska: Днепр; belarusiska: Дняпро, Dnjapro; ukrainska: Дніпро́, Dnipro) är en flod i östra Europa. Den är cirka 2 280 kilometer lång, vilket gör den till Europas fjärde längsta flod (efter Volga, Donau och Ural). Avrinningsområdet är cirka 503 000 km² och medelflödet vid mynningen 1 605 m³/s.[1] Huvuddelen av floden flyter genom Ukraina, men väsentliga delar flyter även genom Ryssland och Belarus. Dnepr rinner upp på Valdajhöjderna och mynnar i Svarta havet. Under antiken var det grekiska namnet på floden Borysthenes.

Dnepr
Flod
Avrinningsområdet i ljusbrunt, ljusgrönt och ljusgult.
Avrinningsområdet i ljusbrunt, ljusgrönt och ljusgult.
Längd 2 280 km
Flodbäcken 503 000 km²
Vattenföring
 - medel 1 605 /s
Geonames 565896
Dnepr vid Cherson

NavigationRedigera

 
Dnepr vid Krementjuk

Dnepr är viktig för transporten och ekonomin i Ukraina. Flodens lopp har försetts med stora fartygsslussar, som tillåter fartyg på upp till 270 x 18 meter att få tillgång till hamnen i Kiev. Floden används även av passagerarfartyg, och flodtransporterna på floderna Donau och Dnepr har de senaste årtiondena befunnit sig i tillväxt.

Norr om Kiev får Dnepr sitt vatten från Prypjatfloden. Denna farbara flod sammanlänkar Dnepr-Bug-kanalen med den polska floden Västra Bug. Historiskt sett har en koppling till västeuropeiska vatten alltid varit möjlig, men en övergång utan båtsluss nära staden Brest har medfört ett avbrott i den viktiga internationella vattenvägen. De politiska relationerna mellan Västeuropa och Belarus ger inte heller mycket hopp för en nyöppning av denna transportlänk.

VattenkraftRedigera

Floden är känd för sina dammar, vilka var viktiga för Sovjetindustrin. Den mest kända var Dneprs hydroelektriska station eller DneproGES nära Zaporizjzja, som byggdes 1927-32 med en produktion på 558 MW. Under andra världskriget totalförstördes kraftverket. Det återuppbyggdes 1948 med hjälp av lägerfångar från Gulag och kapaciteten ökade därefter till 750 MW.

Krementjuks vattenkraftverk var det andra som byggdes, mellan 1954 och 1960. Därefter följde Kievs hydroelektriska station (1960-64), Dneprodzerzjinsk 1956-64 och Kanevs hydroelektriska station (1963-75).

Större orter längs DneprRedigera

Árheimar, goternas huvudstad, låg vi Dnepr, enligt Hervarar saga.

BiflödenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera