Neurodiversitet
Neurodiversitet är den naturliga variation som förekommer i den mänskliga hjärnan i fråga om socialt beteende, inlärning, uppmärksamhet, humör och andra mentala funktioner i icke-patologisk mening.[1][2] Termen myntades 1998 av sociologen Judy Singer, som populariserade begreppet tillsammans med journalisten Harvey Blume.[1] Termen ansågs utmana vissa rådande föreställningar om att problem med dessa neurologiska funktioner skulle vara patologiska i sig. De som använder termen tenderar att förorda den sociala funktionsvariationsmodellen, där istället samhällsproblem ses som en viktig, om inte den viktigaste, bidragande faktorn till problemen i fråga.[3][4] Denna uppfattning är särskilt populär inom neurodiversitetsrörelsen, där personer som blivit diagnosticerade med exempelvis ADHD, autism och så vidare, organiserar sig för samhällelig förändring.[5] I kontrast till förment "korrigering" av deras "defekter".
Historia
redigeraOrdet neurodiversitet myntades av Judy Singer, en samhällsvetare som har beskrivit sig själv som "troligen någonstans på det autistiska spektrumet." Hon använde termen i sin sociologiska avhandling som publicerades 1999. Termen representerade ett steg bort från tidigare teorier som enligt ett långt mönster i psykiatrin la skulden för barn med avvikande beteenden på modern till barnet.[6][7][8][9][10] Ordet trycktes först i en artikel av Harvey Blume i The Atlantic i september 1998.[11]
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- ^ [a b] ”What is Neurodiversity” (på amerikansk engelska). Neurodiversity Hub. https://www.neurodiversityhub.org/what-is-neurodiversity. Läst 2 juli 2021.
- ^ The power of neurodiversity: unleashing the advantages of your differently wired brain
- ^ Social work with disabled people
- ^ The Bloomsbury Companion to Philosophy of Psychiatry. https://books.google.com/books?id=PV95DwAAQBAJ
- ^ ”Neurodiversity Hub - Resources for Students, Employers & More” (på amerikansk engelska). Neurodiversity Hub. https://www.neurodiversityhub.org/. Läst 2 juli 2021.
- ^ Bumiller, Kristen. "The Geneticization of Autism: From New Reproductive Technologies to the Conception of Genetic Normalcy." Signs 34.4 (2009): 875-99. University of Chicago Press.
- ^ Amaral, David G. (2017-01-01). ”Examining the Causes of Autism”. Cerebrum: the Dana Forum on Brain Science 2017. ISSN 1524-6205. PMID 28698772. PMC: 5501015. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5501015/. Läst 2 juli 2021.
- ^ Bateson, Gregory; Jackson, Don D.; Haley, Jay; Weakland, John (2007-01-17). ”Toward a theory of schizophrenia”. Behavioral Science 1 (4): sid. 251–264. doi:. ISSN 0005-7940. http://dx.doi.org/10.1002/bs.3830010402. Läst 2 juli 2021.
- ^ WYNNE, LYMAN C. (1981-02). ”Current Concepts About Schizophrenics and Family Relationships”. The Journal of Nervous and Mental Disease 169 (2): sid. 82–89. doi:. ISSN 0022-3018. http://dx.doi.org/10.1097/00005053-198102000-00003. Läst 2 juli 2021.
- ^ Lidz, Theodore; Cornelison, Alice R.; Fleck, Stephen; Terry, Dorothy (1957-11). ”The Intrafamilial Environment of the Schizophrenic Patient*”. Psychiatry 20 (4): sid. 329–350. doi:. ISSN 0033-2747. http://dx.doi.org/10.1080/00332747.1957.11023099. Läst 2 juli 2021.
- ^ . https://www.theatlantic.com/doc/199809u/neurodiversity.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Neurodiversitet.
