Diö
Diö är en tätort i Stenbrohults distrikt (Stenbrohults socken) i Älmhults kommun, Kronobergs län (Småland).
| Diö | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Älmhults kommun |
| Distrikt | Stenbrohults distrikt |
| Koordinater | 56°38′35″N 14°13′31″Ö / 56.64306°N 14.22528°Ö |
| Area | 160 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 932 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T1832[2] |
| Beb.områdeskod | 0765TB102 (1960–)[3] |
| Geonames | 2717725 |
  Ortens läge i Kronobergs län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Diö ligger vid sjön Möckeln och Helge å, även Kattesjön gränsar till samhället. Strax utanför Diö ligger Höö - ett stort naturreservat med bokskogar och vandringsleder. Carl von Linnés födelseort Råshult gränsar också till Diö.
Historia redigera
Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dijö. Namnet kommer från dij och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället.
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Diö 1960–2020[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 901 | |||
| 1965 | 951 | |||
| 1970 | 930 | |||
| 1975 | 920 | |||
| 1980 | 976 | |||
| 1990 | 980 | 157 | ||
| 1995 | 970 | 158 | ||
| 2000 | 931 | 156 | ||
| 2005 | 891 | 156 | ||
| 2010 | 910 | 157 | ||
| 2015 | 906 | 135 | ||
| 2020 | 932 | 160 | ||
Samhället redigera
Det finns två småbåtshamnar i Diö.
Kommunikationer redigera
Diö ligger vid södra stambanan och det vackra stationshuset finns fortfarande kvar. 1970 upphörde tågtrafiken till och från Diö. I december 2013 började tågen åter stanna i Diö och idag stannar Krösatågen mellan Hässleholm och Växjö i Diö med 13 turer i varje riktning per dag (färre tåg lördagar och söndagar). [6]
Både busslinje 123 mellan Älmhult och Växjö och busslinje 157 mellan Älmhult och Ljungby stannar i Diö. [7][8]
Näringsliv redigera
Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar av hög kvalitet vid fabriken.[9] En annan industri är Invacare som tillverkar rullstolar och handikapphjälpmedel.
Idrott redigera
Ishockey har sedan flera decennier tillbaka varit ett stort intresse i Diö vilket medfört framgångar för såväl A-lag, juniorlag som damlag. Tack vare allt engagemang genom åren så är det kanske inte så konstigt att kommunens enda ishall finns just här.
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ http://tagtidtabeller.resrobot.se Tabell 92 läst 3 aug 2016
- ^ http://www.print4web.fskab.se/ltk/Regionbuss/131215_141213/Regionbuss_123_129_131215_141213.pdf[död länk] tidtabell linje 123 läst 14 juni 2014
- ^ http://www.print4web.fskab.se/ltk/Regionbuss/131215_141213/Regionbuss_157_857_131215_141213.pdf[död länk] tidtabell linje 157 läst 14 juni 2014
- ^ ”Gemla tennisracketar”. Arkiverad från originalet den 11 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150111080611/http://www.fikonstekel.com/tenniscollection/gemla.html. Läst 14 mars 2011.