Daniel-François-Esprit Auber

fransk kompositör

Daniel-François-Esprit Auber, född 29 januari 1782 i Caen i Normandie, död 13 maj 1871 i Paris, var en fransk kompositör.

Daniel-François-Esprit Auber
Född29 januari 1782[1][2][3]
Caen[4], Frankrike
Död12 maj 1871[4][5][6] (89 år)
Paris nionde arrondissement[4][6], Frankrike
BegravdPère-Lachaise[7]
Medborgare iFrankrike
SysselsättningKompositör, pedagog, koreograf, musikvetare
Befattning
Direktör, Conservatoire de Paris (1842–1871)
ArbetsgivareConservatoire de Paris
Noterbara verkDen stumma från Portici
Utmärkelser
Storofficer av Hederslegionen
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Auber var av sin far bestämd för handelsyrket och ägnade sig i början åt musiken endast som tidsfördriv. Han gjorde sig i enskilda kretsar känd genom komposition av romanser, små operor och instrumentalmusik. Först när fadern råkade i obestånd fick han göra musiken till sitt yrke. Han fullkomnade sina studier under Boieldieu och Luigi Cherubini samt uppträdde från 1813 offentligt med operor, vilka dock gjorde föga lycka. Genom La berger e chätelaine 1820 fick han ett namn, och hans ryktbarhet ökades snart genom nya verk, bland vilka La neige 1823 banade sig väg till utlandet. 1824 följde Le concert a la cour, 1825 Le macon, och 1828 La Muette de Portici. Genom sistnämnda komposition, med vilken Auber beträdde stora operans tiljor, nådde hans rykte sin höjd.

Han återvände dock till opéra comique och skrev 1830 Fra Diavolo, som jämte de båda sistnämnda räknas till hans bästa arbeten. Svagare är Le Dieu et la bayadére 1832, vars huvudroll skrevs för Taglioni (liksom "Den stummas" för dansösen Nobiet). Av de sedan följande operorna må nämnas L'am-bassadrice 1836, Le domino noir 1837, Le lac des jées 1839, Les diamants de la couronne 1841, La part du diable 1842, La siréne 1844 och Marco Spada 1852. Alla de ovan nämnda styckena, med undantag av La bergére, är uppförda i Stockholm. Början gjordes 1825 med Snöfallet. Därefter följde Fra Diavolo 1833, Concerten på hofvet, Muraren 1834, Den stumma från Portici 1836, Le lac des fées (Trollsjön), Hälften var eller hin ondes andel, Kronjuvelerna, Den svarta dominon, Ambassadrisen, Sirenen, Bramha och bajadéren samt Marco Spada (1867).

Aubers oerhörda popularitet gick hand i hand med yttre utmärkelser. 1829 blev han medlem av Académie des Beaux-Arts, 1842 efter Cherubini direktör för Conservatoire de Paris, en plats, på vilken han verkade ofantligt gott genom nitisk punktlighet och genom införande av flera förbättringar, 1857 kejserlig hovkapellmästare (ehuru han aldrig fungerade såsom dirigent) med mera, 1869 uppfördes hans sista opera, Le réve d'amour. Den 13 maj 1871 insomnade han i Paris mitt under kommunardernas barrikadlarm.

Verkförteckning

redigera

Operans originaltitel jämte datum och scen för urpremiären samt i förekommande fall svensk urpremiär och titel.

1805–1829

redigera

1830–1849

redigera

1850–1869

redigera

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  • Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel : balett / uppgifterna sammanställda av K. G. Strömbeck och Sune Hofsten ; produktion: Klas Ralf.. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm: Williamssons offsettryckeri. 1974. Libris 106704 
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Auber, Daniel François Esprit, 1904–1926.
  1. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//63/8, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6nc6608, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 7722, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 1096, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 100572, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, archives.paris.fr .[källa från Wikidata]
  7. ^ Find a Grave, läs online, läst: 29 juni 2024.[källa från Wikidata]