Döderhults kyrka är en kyrkobyggnad i Döderhults församling i Växjö stift högt belägen i västra delen av Döderhultsdalen.[1]

Döderhults kyrka
Kyrka
Döderhults kyrka ext 01.jpg
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Ort Döderhult
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Döderhults församling
Koordinater 57°16′04″N 16°24′11″Ö / 57.26778°N 16.40306°Ö / 57.26778; 16.40306
Invigd 1776
Interiör
Interiör
Webbplats: Svenska kyrkan Döderhult

Medeltida kyrkanRedigera

Första kyrkan på denna plats var en gråstenskyrka i romansk stil som troligen uppfördes på 1100-talet. Sannolikt blev den tillbyggd och ombyggd under 1300-talet. Av denna medeltida kyrka finns två avbildningar bevarade. En teckning är utförd av Johannes Haquini Rhezelius år 1634. En andra mer detaljerad teckning är utförd av Petrus Frigelius år 1755 och visar kyrkans norra såväl som södra sida.

Nuvarande kyrkaRedigera

Nuvarande kyrka uppfördes åren 1770 till 1772. Den byggdes bredvid gamla kyrkan i rät linje med dess södra vägg. 1771 revs gamla kyrkan, men först 1772 var nya kyrkan fullbordad. Inte förrän pingstdagen 1776 invigdes kyrkan av Kalmar stifts biskop Karl Gustav Schröder. Kyrkans torn i väster har blygsamt omfång och når knappt högre än taknocken. På taket finns en lanternin och en spira som från början var krönt med en urna som hade en brinnande låga. Sedan 1897 är urnan ersatt med ett kors. Vid 1954 års restaurering ville Riksantikvarieämbetet att urnan skulle återställas, men så skedde inte utan korset blev kvar. Kyrkans långhus är av salkyrkotyp med trätunnvalv och rak avslutande korvägg i öster. Sakristian är utbyggd i norr. Kyrkan som uppfördes av byggmästare Eric Eklund och murarmästare Jonas Zachrisson har haft Algutsboda och Ryssby kyrkor som förebilder. Den är ett välbevarat exempel på den lokala blandstil som satte sin prägel på Kalmartraktens byggande av kyrkor under 1700-talet.[2][1]

InteriörRedigera

Interiören präglas av en blandning av rokoko och nyantik. Bildhuggaren Jonas Berggren är mästare till altaruppställningen. Berggren utförde den 1778 efter en ritning från Överintendentsämbetet av Jean Eric Rehn.[3] Uppställningens centralmotiv är Jesus i Getsemane. Predikstolen i rokoko har sin förebild i Maria Magdalena kyrka, Stockholm och är framställd och skänkt av skulptören Anders Dahström d ä 1779.[2] Det anses troligt att denne eller hans son Anders Dahström d y är mästaren till altarbordet. Den senare har troligen uppfört den Cederbaumska herrskapslogen belägen på södra långsidan. Altarringen är ursprunglig. Den slutna bänkinredningen i två kvarter var ursprungligen fördelade på fyra. Orgelfasaden är eventuellt utförd av Gudmund Rundgren 1775.[2]

BildgalleriRedigera

LäktarorgelnRedigera

 
Läktarorgeln

Disposition:

Huvudverk C-f3 Bröstverk C-f3 Pedal C- Koppel
Gedakt 8' Rörflöjt 8' Subbas 16' II/I
Principal 4' Ged. Flöjt 4' Principal 8' I/P
Rörflöjt 4' Kvintadena 4' Flöjt 4’ II/P
Spetsflöjt 2' Principal 2' Kvintadena 2'
Sesquialtera 2 ch Sifflöjt 1' Mixtur 3 ch
Mixtur 4 ch Scharf 2 ch Fagott 16'
Dulcian 16' Krummhorn 8'
Tremulant
Crescendosvällare

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Bebyggelseregistret. ”Oskarshamn kn, KYRKBACKEN 2 DÖDERHULTS KYRKA”. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000002246. Läst 14 mars 2015. 
  2. ^ [a b c] Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. 1993.Sid 164-167
  3. ^ Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. 1993.Sid 55-56
  4. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på Svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 297. Libris länk 

Externa länkarRedigera