Odört (Conium maculatum L.) är en tvåårig växt som tillhör familjen flockblommiga växter. Den är känd för sin starka giftighet.
| Odört | |
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Odörtssläktet Conium |
| Art | Odört C. maculatum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Conium maculatum | |
| Auktor | L., 1753 |
| Synonymer | |
|
Homotypiska synonymer: Cicuta major Lam. Cicuta officinalis Crantz Conium cicuta (Crantz) Neck. Coriandrum cicuta Crantz Coriandrum maculatum (L.) Roth Heterotypiska synonymer: Conium ceretanum Sennen Conium croaticum Waldst. & Kit. ex Willd. Conium leiocarpum (Boiss.) Stapf Conium maculatum var. barceloi O.Bolòs & Vigo Conium maculatum subsp. croaticum (Waldst. & Kit. ex Willd.) Drude Conium maculatum var. immaculatum Schur Conium maculatum subsp. leiocarpum (Boiss.) Drude Conium maculatum var. leiocarpum Boiss. Conium maculatum var. viride DC. Conium maculatum subsp. viride (DC.) Espeut Conium maculosum Pall. Conium nodosum Fisch. ex Steud. Conium pyrenaicum Sennen & Elías Conium sibiricum Steud. Conium strictum Tratt. Conium tenuifolium Mill. Selinum conium (Vest) E.H.L.Krause Sium conium Vest | |
Beskrivning redigera
Odört blir mellan en halv och två meter hög, och blommar från juni till augusti med vita blommor i flockar med 10 till 20 strålar. Växten utmärks av en kväljande lukt, som påminner om lukten av råtturin. Stjälken är glänsande kal, slät och nertill rödlilafläckig. Nedre blad liknar de som hundkäx har, men är större, mörkgröna och helt kala. De har även flikar med små vita spetsar. Frukterna blir mellan 2,5 och 3,5 mm och är grönbruna, nästan klotrunda med knottriga åsar.
Utbredning och habitat redigera
Odörten finns i så gott som hela Europa, men avtar i norra delen. Dess utbredning i Norden är strax söder om Mälaren och runt de sydliga kusterna i Sverige, Finlands sydspets, mycket små områden i södra Norge och delar av Danmark.
Odört är sällsynt i Sverige men kan påträffas förvildad på gårdar, vid vägkanter, tångvallar, på ruderatmark, och intill hamnar.
Den förekommer i några lokaler i norra Nordamerika, men är inte ursprunglig där.
Biotop redigera
Den trivs på frisk till fuktig, närings- och kväverik mark.
Giftighet redigera
Odörten är känd för sitt starka gift[1]. Hela växten är mycket giftig och det är framförallt de omogna fröna och bladen som är allra mest verksamma. Giftigheten beror i hög grad på växtstället. De exemplar som vuxit på en kylig och mörk plats är särskilt giftiga till skillnad från dem som vuxit på ett varmt och solbelyst ställe vilka kan vara nästintill ofarliga. Odörten innehåller ett flertal giftiga substanser (alkaloider) där koniin är den viktigaste.
Giftet verkar genom att angripa det centrala nervsystemet, vilket medför en gradvis minskning av muskelstyrkan. (Farmakologiskt: strukturell inhibering av katekolaminers verkan.) Tillräckligt höga doser av giftet förlamar andningsmuskulaturen och den utsatte dör av kvävning. Medvetandet är under hela processen intakt. Det finns inget känt motgift, men den förgiftade kan överleva med hjälp av respirator till dess att toxinet metaboliserats.
Odört i kulturen redigera
Under antiken användes odört och äkta stormhatt i de vanligaste giftdrogerna. Stormhattsgiftet, akonitin, användes till att avliva de simplaste förbrytarna, dem man ville ge en kvalfull död. Odörtsbägaren däremot var betydligt angenämare och gavs till statsfångar eller av dem som ville ta sitt liv av egen vilja. Giftbägaren, som kallades kôneion på grekiska, bestod av en blandning av odört och vallmo (opium). Kôneion kommer från ordet kônos, som betyder kägla eller snurra, och åsyftar den yrsel som föregår förlamningen vid intagandet av giftet. En av de mer kända som ändat sitt liv med giftbägaren är filosofen Sokrates (470 f.Kr. - 399 f.Kr.) som dömdes till döden för "gudlöshet" och för att ha "fördärvat ungdomen".
Etymologi redigera
Namnet odört kommer från fornsvenska odher, som betyder vild, galen. (Jmfr. Oden och tyskans Wut vrede). Liknande namnbildning finns för odon. Conium kommer av grekiskans kôneion, se ovan. Maculatum kommer av latinets macula som betyder fläck[2].
Odört heter hemlock på engelska.
Bilder redigera
-
Förstaårsplanta av odört -
Blommor -
Conium maculatum
Herbariumbild -
Omogna frukter -
Frön
Lägg märke till skalan nedtill på bilden
Se även redigera
- Sprängört, en annan starkt giftig växt i samma familj
Referenser redigera
- ”Conium maculatum”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:840668-1. Läst 26 december 2023.
Noter redigera
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 77. ISBN 91-20-04445-3
- ^ Corneliuson, Jens (1997). Växternas namn. Wahlström & Widstrand. sid. 169, 338. ISBN 91-46-17102-9
Externa länkar redigera
Utbredningskartor redigera
![[1]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/coniu/conimacn.jpg){kind=link}
![[2]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/coniu/conimacv.jpg){kind=link}
Övrigt redigera
- Den virtuella floran
- Odört i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)