Öppna huvudmenyn

Beroendepsykologi är ett delområde inom psykologin som studerar olika psykologiska processer i relation till ANDTS-området (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak, Spel). Det kan handla om hur beteende, emotioner och kognitioner påverkas akut och långsiktigt av ANDTS och vilka psykologiska riskfaktorer som kan driva fram och vidmakthålla ett beroende[1]. Beroendepsykologi innefattar också preventionsforskning (dvs. förebyggande arbetet med fokus på ANDTS exempelvis inom skola och arbetslivet) och klinisk behandlingsforskning[2].

En teoretisk utgångspunkt inom beroendepsykologi är den så kallade biopsykosociala modellen som tar hänsyn till såväl fysiska, psykologiska och sociala faktorer vid ohälsa[3][4]. Beroendepsykologi angränsar till flera andra psykologiska delområden, som exempelvis biologisk psykologi, hälsopsykologi, klinisk psykologi och personlighetspsykologi, och till andra vetenskapliga discipliner så som socialt arbete, socialmedicin och psykiatri.

HistorikRedigera

År Händelse
1995 Den första fristående grundkursen i beroendepsykologi ges vid Göteborgs universitet[5]
2000 Den första forskargruppen i beroendepsykologi etableras vid Göteborgs universitet[6]
2008 Ett vetenskapligt nationellt nätverk för psykologer inom beroendevården, ANDTS-psykologer (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak, Spel), etableras av forskare från Göteborgs universitet och Karolinska institutet, Stockholm[7]
2009 Nationalkommittén för psykologi antar Beroendepsykologi som det 26:e delområdet inom svensk akademisk psykologi[8]
2010 Sveriges Psykologförbund inrättar specialistkompetens för psykologer i beroendepsykologi[9]
2011 Nationellt utbildningsmaterial (video och studiehandbok) i beroendepsykologi publiceras på uppdrag av projektet ”Kunskap till Praktik, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)[10]
2011 En masterutbildning (120 hp) i beroendevetenskap med inriktning mot psykologi startar (Göteborgs universitet)[11]
2012 Den första läroboken i beroendepsykologi publiceras[12]
2013 Årets drogforskningspris ges till en forskare i beroendepsykologi för framstående forskningsinsatser[13]. Priset delas ut av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN)
2015 Socialstyrelsen beslutar att differentiera mellan psykologisk och psykosocial behandling i de Nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende[14]
2017 En av årests finalisterna till "Stora Psykologpriset" är forskare inom beroendepsykologi[15]. Priset delas ut av Sveriges Psykologförbund.

ReferenserRedigera

  1. ^ Berglund K & Fahlke C (2012). ”Missbrukspsykologi i teori och praktik:”. C Fahlke (red). Handbok i missbrukspsykologi : teori och tillämpning. Liber. sid. 170-179. ISBN 9789147084616. OCLC 807078360. https://www.worldcat.org/oclc/807078360 
  2. ^ ”Beroendepsykologi”. Göteborgs universitet. http://psy.gu.se/forskning/beroendepsykologi/. 
  3. ^ Engel, G. L. (1977). ”The need for a new medical model: a challenge for biomedicine”. Science (New York, N.Y.) 196 (4286): sid. 129–136. doi:10.1126/science.847460. ISSN 0036-8075. PMID 847460. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/847460. 
  4. ^ Fava, G. A.; Sonino, N. (2017). ”From the Lesson of George Engel to Current Knowledge: The Biopsychosocial Model 40 Years Later”. Psychotherapy and Psychosomatics 86 (5): sid. 257–259. doi:10.1159/000478808. ISSN 1423-0348. PMID 28903100. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28903100. 
  5. ^ Fahlke, C (2006). ”En psykobiologisk forskningsresa – från råtta till apa till människa.”. Ett ämne blir till: psykologi i Göteborg - en kort historia med ett långt förflutet, 1956-2006. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. sid. 187-193. ISBN 9163195003. OCLC 185260298. https://www.worldcat.org/oclc/185260298 
  6. ^ ”Beroendepsykologi (APEC)”. Göteborgs universitet. http://psy.gu.se/forskning/beroendepsykologi/. 
  7. ^ ”ANDTS-psykologer”. Facebook. https://www.facebook.com/login/?next=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fgroups%2F156820174338889%2F. 
  8. ^ ”Nationalkommittén för psykologi: Psykologins delområden”. sncfp.psychology.su.se. http://sncfp.psychology.su.se/amnet/omraden.html. 
  9. ^ ”Missbruks- och beroendepsykologi”. www.psykologforbundet.se. https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/missbruks--och-beroendepsykologi/. 
  10. ^ ”Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården”. docplayer.se. https://docplayer.se/8581954-Fordjupningskurser-for-personal-inom-missbruks-och-beroendevarden-kunskap-till-praktik.html. 
  11. ^ ”Tvärvetenskaplig forskning belönad”. CAN. https://www.can.se/Tidskriften-AoN-old/Droger-pa-natet/Tvarvetenskaplig-forskning-belonad/. 
  12. ^ Fahlke, C (2012). Handbok i missbrukspsykologi : teori och tillämpning. Liber. ISBN 9789147084616. OCLC 807078360. https://www.worldcat.org/oclc/807078360 
  13. ^ ”Tvärvetenskaplig forskning belönad”. CAN. https://www.can.se/Tidskriften-AoN-old/Droger-pa-natet/Tvarvetenskaplig-forskning-belonad/. 
  14. ^ ”Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende” (på sv). SITENAME. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/missbruk-och-beroende/. 
  15. ^ ”Claudia Fahlke finalist till Stora Psykologpriset 2017”. Göteborgs universitet. http://cera.gu.se/aktuellt/n//claudia-fahlke-finalist-till-stora-psykologpriset-2017.cid1426763.