Öppna huvudmenyn
För andra betydelser, se Claude Bernard (olika betydelser).

Claude Bernard, född 12 juli 1813, död 11 februari 1878, var en fransk fysiolog, grundare av den moderna experimentella fysiologin och experimentella farmakologin.

Claude Bernard
Claude Bernard 5.jpg
Född12 juli 1813[1][2][3]
Saint-Julien, RhôneFrankrike
Död11 februari 1878 (64 år)
Paris[4]
BegravdPère-Lachaise
kartor
MedborgarskapFransk
Utbildad vidFaculté de médecine de Paris och Vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris Blue pencil.svg
SysselsättningFörfattare och läkare, professor[5], psykolog, politiker, fysiolog
BefattningSecond Empire senator
Seat 29 of the Académie française
President
ArbetsgivareÉcole pratique des Hautes Études
Muséum national d'histoire naturelle
Faculté de médecine de Paris
Collège de France (1855–1878)[5]
Känd förGrundare av den moderna experimentella fysiologin och experimentella farmakologin.
Make/makaMarie Françoise Bernard
UtmärkelserCopleymedaljen (1876)[6]
Kommendör av Hederslegionen
Utländsk ledamot av Royal Society
Balymedaljen (1875)
NamnteckningClaude Bernard signature.svg
Redigera Wikidata

Bernard blev medicine doktor 1843, och var från 1847 biträdande professor i medicin vid Collège de France. År 1852 erhöll han en personlig professur i fysiologi vid Paris universitet och 1868 blev han professor i allmän fysiologi vid Muséum d'historie naturelle. Bernard myntade det viktiga begreppet inre miljö, och hävdade att de olika mekanismerna i kroppen strävar efter att bibehålla en konstant inre miljö, även vid växlingar i den yttre miljön. Exempelvis upptäckte han 1851 att när kroppen utsätts för kyla, sänder nervsystemet signaler till de perifera blodkärlen så att de dra ihop sig och på så sätt håller kvar kroppsvärmen.

Bernard visade också att kroppens absorption av föda, liksom en del av matsmältningen, äger rum i tunntarmen, och att levern spelar en viktig roll för att ge resten av kroppen en jämn tillgång på druvsocker.

Bernard blev medlem av Franska vetenskapsakademin 1868. Han blev utländsk medlem av Royal Society 1864, och utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1868. Han tilldelades Copleymedaljen 1876.

VivisektionRedigera

I sin forskning använde Bernard vivisektion, det vill säga dissektion på levande djur.[7] Förutom att det gav forskningsresultat ledde det även till skilsmässa när hans fru såg vilken grymhet han utsatte djuren för.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014, licens: CC0
  2. ^ Claude Bernard (1813-1878), data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ BERNARD Claude (på franska), Franska senaten
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бернар Клод”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015
  5. ^ [a b] Lista över professorer vid Collège de France
  6. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läst: 30 december 2018
  7. ^ Awe for the Tiger, Love for the Lamb: A Chronicle of Sensibility to Animals, Rod Preece, 2003, Läst 03-07-2017

Externa länkarRedigera