Christina Doctare
Christina Elisabet Doctare, född Lindström, född 12 augusti 1943, är en svensk läkare, författare och samhällsdebattör.
| Christina Doctare | |
| Född | Christina Lindström 12 augusti 1943 (81 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Läkare, författare |
| Utmärkelser | |
| Årets väckarklocka (1995) Den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraDoctare hade under 1980-talet flera administrativa chefsuppdrag inom Stockholms läns landsting.[1] En period var hon medicinalråd vid Socialstyrelsen.[2] Hon var Sveriges första kvinnliga bataljonsläkare i FN-tjänst och placerades på Balkan, där hon som en av de första rapporterade om de systematiska våldtäkterna i Bosnien.[2] Vidare har hon arbetat i Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien och blev 1995 Sveriges representant i Europarådets kommitté mot tortyr.[2]
Doctare är allmänläkare men samarbetar med forskare kring hjärnstress.[3] I övrigt vill hon minska klyftorna mellan skolmedicinen och alternativmedicin.[4] Bland annat utifrån egna erfarenheter har hon dragit slutsatsen att alla barn har rätt att få veta sina föräldrars identitet.[5] I valet 2006 kandiderade hon till riksdagen och Europaparlamentsvalet 2009 för Kristdemokraterna.[6] Doctare är också en av stiftarna till Claphaminstitutet.[7]
Dödshjälpsdebatt 2009
redigeraI mars 2009 anhölls en barnanestesiolog misstänkt för dråp av ett dödligt sjukt spädbarn. Vissa debattörer menade att läkaren följt sedvanliga rutiner [8] och att denna behandling är något som praktiseras på samtliga sjukhus i hela västvärlden[9], vilket bekräftades av chefsläkare på det aktuella sjukhuset[10]. Doctare gick då ut i debatten och varnade för att detta är "ett sluttande plan, en klar glidning i läkarnas attityd till dödshjälp" [8]. Yttrandet väckte stark kritik då det vetenskapliga underlaget för det senare åtalet ansågs ytterst kontroversiellt. Doctare klandrades för att försöka använda saken för att främja sin kandidatur till EU-parlamentet. Den misstänkta barnanestesiologen friades sedermera från alla misstankar om brott med anledning av spädbarnets död.
Nobelprisprotest 2019
redigeraDen 10 december 2019 deltog hon i en demonstration vid Norrmalmstorg i Stockholm, sedan Peter Handke i oktober samma år tilldelas Nobelpriset i litteratur. I samband med demonstrationen lämnade hon tillbaka sitt Nobels fredspris från 1988, som hon tilldelats gemensamt i egenskap av tjänstgörandet i FN:s fredsbevarande styrkor.[11]
Bibliografi
redigera- Äldrevårdcentral vid Vendelsö vårdcentral 1988
- Männens krig och kvinnornas vanmakt 1994
- När man väntar sig en man 1995
- Hjärnstress 2000
- Skapa andrum 2003
- Vid vägs ände 2005
- Vägen till hälsa - det bästa av väst och det största av öst 2006
Priser och utmärkelser
redigera- Årets väckarklocka 1995
- Ledamot/dam av Den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden
Noter
redigera- ^ ”Christina Doctare, talare på Stora Inspirationsdagen”. Ekvilibrium Talarförmedling. Arkiverad från originalet den 5 september 2019. https://web.archive.org/web/20190905063134/https://talarformedlingen.se/talare/christina-doctare/. Läst 5 september 2019.
- ^ [a b c] ”Christina Doctare”. www.nok.se. Arkiverad från originalet den 4 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200104173242/https://www.nok.se/forfattare/d/christina-doctare/. Läst 5 september 2019.
- ^ AB), Christina Doctare (Talarforum i Skandinavien. ”Christina Doctare - Stressläkare och flitig debattör”. Talarforum i Skandinavien AB. https://www.talarforum.se/christina.doctare. Läst 5 september 2019.
- ^ Christina Doctare (1 juni 2006). ”Om Christina Doctare”. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://www.webcitation.org/5sZ7yfrJY?url=http://www.doctare.se/index.php?option=com_content. Läst 7 september 2010.
- ^ ””Varje människa har rätt till sitt ursprung””. Världen idag. 28 januari 2008. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://www.webcitation.org/5sYmMdAQa?url=http://www.varldenidag.seindex.php/?option=com_content. Läst 6 november 2009.
- ^ ”Kandidater som klarat spärren för personval”. Allmänna val 17 september 2006. val.se. 2006. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://www.webcitation.org/5sYmS7W4d?url=https://historik.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/riksdag/personroster_kvalificerade.html. Läst 7 september 2010.
- ^ ”Kristen ekumenisk tankesmedja bildad”. Världen idag. 28 januari 2008. Arkiverad från originalet den 7 september 2010. https://www.webcitation.org/5sYmq3IfH?url=http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content. Läst 7 september 2010.
- ^ [a b] Haverdahl, Anna-Lena (8 mars 2009). ”Läkarkritik mot häktad kollega”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/lakarkritik-mot-haktad-kollega.
- ^ SVT, Agenda 090308
- ^ ”"Det här inte en utredning för polisen" - DN.SE”. http://www.dn.se/sthlm/det-har-inte-en-utredning-for-polisen.
- ^ Lydia Farran-Lee, Jonas Löfvenberg (10 december 2019). ”Protester mot Nobelpristagaren Peter Handke på Norrmalmstorg” (på svenska). Sveriges Television. https://www.svt.se/kultur/protester-mot-nobelpristagaren-peter-handke-halls-pa-norrmalmstorg. Läst 10 december 2019.