Carol Mikael Paraniak, född 1 augusti 1956 i Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län,[1] är en svensk militär.

Carol Paraniak
Information
Född1 augusti 1956 (67 år)
Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1978–2017
GradÖverste
BefälLivgardets dragoner

Carol Paraniak tog officersexamen vid Krigsskolan 1978, blev samma år löjtnant vid Norrlands dragonregemente och var plutonchef där 1978–1980. Han befordrades 1981 till kapten och var ställföreträdande skvadronchef vid Norrlands dragonregemente 1981–1984. År 1986 befordrades han till major och var under 1986 avdelningschef vid Infanteriets och kavalleriets officershögskola, varpå han gick Högre stabskursen vid Militärhögskolan 1986–1988. Han var detaljchef vid Produktionsavdelningen i Arméstaben 1988–1991, varpå han var skvadronchef vid Norrlands dragonregemente 1991–1992. Han tjänstgjorde 1992–1993 i Gruppen för organisationsutveckling vid Arméstaben, som arbetade med att genomföra 1992 års försvarsbeslut. Under år 1993 var han chef för Informationssektionen i Arméstaben och därefter 1993–1996 arméns informationschef, 1994 befordrad till överstelöjtnant.

Paraniak var chef för Livgardets dragoner 1996–2000 och befordrades till överste 1999. Han var Försvarsmaktens informationschef i Högkvarteret 2001–2002 och chef för Organisationsavdelningen i Grundorganisationsledningen i Högkvarteret 2003–2005. Åren 2005–2007 var han militärsakkunnig i Försvarsdepartementet.[2] Han var chef för Underrättelse- och säkerhetsavdelningen, J2, i Insatsledningen 2008–2011[3] och chef för Avdelningen för civil/militär samverkan och rustningskontroll i Insatsledningen i Högkvarteret 2012–2017[4] tillika under 2016 talesperson för Resolute Support Mission.[5]

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Sveriges statskalender 2007 (Fritzes, Stockholm 2007), s. 82. Sveriges statskalender 2008 (Fritzes, Stockholm 2008), s. 83.
  3. ^ Sveriges statskalender 2010 (Fritzes, Stockholm 2010), s. 228.
  4. ^ Enander, Dag: ”Svenska ögon i Ukraina”, Försvarets forum, nr 3/2014, s. 6, PDF. ”Carol Paraniak: Enögd debatt om säkerhet”, Dagens industri, länk, publicerat 2017-01-23, läst 2018-01-12. Ny innehavare placerad från och med den 1 januari 2018: ”På ny post”, Försvarets forum, 5/2017, s. 12, PDF.
  5. ^ ”På ny post”, Försvarets forum, nr 5/2015, s. 9, PDF.
  6. ^ ”ORÐUHAFASKRÁ” (på isländska). President of Iceland. https://www.forseti.is/f%C3%A1lkaor%C3%B0an/orduhafaskra/#. Läst 9 september 2020. 

Källor redigera

  • Karlsson, Yvonne (red.): Svensk försvars- och beredskapskalender 2008 (SecLink, Eskilstuna 2008), s. 385.
  • Kjellander, Rune: Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter (Probus, Stockholm 2003), s. 161.
  • Moen, Ann (red.): Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok (Nationalencyklopedin, Malmö 2006), s. 466.