Wikipedia

Carl Joachim Hambro (politiker)

norsk politiker

Carl Joachim Hambro, född 5 januari 1885 i Bergen, Norge, död 15 december 1964, var en norsk journalist, författare, politiker, stortingspresident 1926-33 samt 1935-45, stortingsrepresentant för Oslo 1919-57, ledamot ledande i stortingets motståndsåtgärder vid den tyska invasionen av Norge 1940.

Carl Joachim Hambro
Carl Joachim Hambro, 1950.
Född5 januari 1885[1][2][3]
Bergen[4]
Död15 december 1964[1][2] (79 år)
Oslo[5]
BegravdVår Frelsers gravlund
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
SysselsättningPolitiker[6], författare, redaktör, journalist, översättare
Befattning
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1919–1921, Uranienborg (1919–1921)[7][8]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1922–1924, Kristiania (1922–1924)[7][9]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1925–1927, Oslo (1925–1927)[7][10]
Partiledare, Høyre (1926–1934)
Stortingspresident (1926–1934)[11]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1928–1930, Oslo (1928–1930)[7][12]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1931–1933, Oslo (1931–1933)[7][13]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1934–1936, Oslo (1934–1936)[7][14]
Stortingspresident (1935–1945)[11]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1937–1945, Oslo (1937–1945)[7][15]
Leder av Den Norske Nobelkomite (1945–1945)
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1945–1959, Oslo (1945–1950)[7]
Odelstingspresident (1945–1948)[16]
Odelstingspresident (1949–1958)[16]
Partiledare, Høyre (1950–1954)
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1950–1953, Oslo (1950–1954)[7]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1954–1957, Oslo (1954–1958)[7]
Politiskt parti
Høyre
MakaGudrun Grieg
(g. 1910–)[17][18]
Gyda Christensen
(g. 1946–)[17]
BarnEdvard Hambro (f. 1911)[18]
Carl Joachim Hambro (f. 1914)
Johan Hambro (f. 1915)
FöräldrarEdvard Isak Hambro
Nico Hambro
Utmärkelser
Storkors av Sankt Olavs orden (1937)[19]
Borgerdådsmedaljen
S:t Olavsmedaljen[20]
Haakon VII:s 70-årsmedalj
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden[19]
Håkon VII:s jubileumsmedalj 1905–1955[19]
Redigera Wikidata

Hambro blev cand.mag år 1907. Sedan 1905 var han medarbetare i Morgenbladet, vars huvudredaktör han var mellan 1913 och 1920. 1921 blev han redaktör för Ukens revy. Perioden 1910 - 13 var han sekreterare i Nordmansförbundet och 1923 blev han dess ordförande. 1911 - 16 var han förbundets tidskriftsredaktör.

Hambro var 1910-1943 gift med Gudrun (”Dudu”) Grieg, och från 1946 med Gyda Christensen.[21]

Politisk gärning redigera

År 1918 blev Hambro invald i stortinget som representant för Høyre. Från 1925 var han ordförande i Stortingets konstitutions- och utrikeskommitté och 1926-1928 var han stortingspresident. 1927 blev han Høyres ledare och 1928 - 34 samt 1945 - 54 var han ordförande i partiets landsstyrelse.

Hambros vältalighet och arbetsförmåga framstod som förstklassig och förde honom till många framskjutna ställningar i norsk politik.

I en tid präglad av starka antiparlamentariska stämningar slog han vakt om Stortingets ställning. Vid den tyska invasionen den 9 april 1940 blev hans insats legendarisk i och med att han ordnade med transport så att kungafamiljen och Stortinget i tid kom ut från Oslo och formulerade den så kallade Elverumsfullmakten, som gav regeringen befogenhet att utöva sin myndighet även utanför landets gränser. Hambro följde regeringen i exil och vistades under kriget mestadels i USA.

Hambro var ledamot av den norska delegation som 1923-24 förhandlade med Danmark om Grönlandsfrågan. 1926-27 var han norsk delegerad vid Nationernas Förbunds församling i Genève. Han var också förbundsförsamlingens siste president 1939-46. Han var därefter ordförande bland annat vid arbetslivskonferensen i Genève 1947.

Inom Stortinget var Hambro efter kriget president i Odalstinget och hyllades vid sin avgång 1957 som statsman och parlamentariker. Han tillerkändes livstidspension (æresgasje).

Publikationer redigera

Hambro har skrivit bland annat:

  • Irske strejftog och studier (1920)
  • Mænd og masker (1921)
  • Førord. Hvorfor jeg tror på Oxford-bevegelsen. (1935)
  • I saw it happen in Norway (1940)
  • Taler i krig (1945)
  • Drømmer og dådsmenn (1954)
  • Memoarer i fem band (1948-63)

Litteratur redigera

  • Hambro, Johan; C.J.Hambro: Liv og drøm, Aschehoug ; Stabekk : Bokklubben Nye bøker, Oslo, 1984, ISBN 82-03-11347-8 (Aschehoug) ; 82-574-0356-3 (Nye bøker), LIBRIS-id 7171980
  • Gabrielsen, Trond; C. J. Hambro som jeg kjente ham - et portrett belyst ved hans egne ord -med forord av Bernt Ingvaldsen, Oslo, 1967, LIBRIS-id 1498861
  • Gabrielsen, Trond; C.J. Hambro: verdier og visjoner, Atheneum, Oslo, 1985, ISBN 82-7334-122-4, LIBRIS-id 569722

Källor redigera

Noter
  1. ^ [a b] SNAC, C. J. Hambro, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Carl Joachim Hambro, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Store norske leksikon, C J Hambro.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 18 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i j] läs online, www.stortinget.no.[källa från Wikidata]
  8. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 57, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 92, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 127, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, www.stortinget.no.[källa från Wikidata]
  12. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 158, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 187, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 217, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 249, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ [a b] stortinget.no, Stortinget, CAHM.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ [a b c] Otto Delphin Amundsen, Den Kongelige norske Sankt Olavs orden 1847-1947, 1947, s. 24, Hambro, Carl Joachim.[källa från Wikidata]
  20. ^ Tildelinger av ordener og medaljer (på norskt bokmål), Det kongelige hoffet, läs online, läst: 19 maj 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ ”C.J. Hambro – utdypning”. Store norske leksikon. http://snl.no/.nbl_biografi/C_J_Hambro/utdypning. Läst 13 januari 2011. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Carl_Joachim_Hambro_(politiker)&oldid=52654762”