Carl Anton Rettig (i riksdagen kallad Rettig i Hemstanäs), född 3 juli 1814 i Gefle församling, Gävleborgs län, död 7 mars 1896 i Skogs församling, Gävleborgs län,[9] var en svensk bruksägare, godsägare och politiker. Han var son till bruksägaren Pehr Christian Rettig, bror till grosshandlaren och riksdagsmannen Robert Rettig, far till bruksdisponenten Gustaf Rettig och överste Edward Rettig samt farbror till grosshandlaren och riksdagsmannen John Rettig.

Carl Anton Rettig
Född3 juli 1814[1][2]
Gefle församling[1], Sverige
Död7 mars 1896[3][1][2] (81 år)
Skogs församling[3][1]
BegravdHanebo kyrkogård[4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[5]
SysselsättningBruksägare[6][7], politiker[7], godsägare[7]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1853–1854)[7][5]
Förstakammarledamot, Gävleborgs läns valkrets (1867–1870)[8][7][5]
Politiskt parti
Inget[7]
MakaPetronella Aurora Westblad
(g. 1840–)[7]
BarnGustaf Rettig (f. 1842)[7]
Edward Rettig (f. 1849)[7]
Augusta Rettig (f. 1857)[7]
FöräldrarPer Christian Rettig[5][7]
SläktingarPehr Cerelius Rettig (syskon)[5]
Robert Rettig (syskon)[7][5]
Redigera Wikidata

Rettig blev student vid Uppsala universitet 1832 och avlade hovrättsexamen 1835. Han blev e.o. notarie vid Svea hovrätt 1835 och var elev vid Falu bergsskola 1837–1838. Han blev förvaltare och delägare vid Kilafors järnverk i Hanebo socken 1840. Han var helägare till järnverket 1845–1895 och var också verkställande direktör för Kilafors AB 1874–1894, och bodde själv vid Hemstanäs herrgård i Skogs socken.

Rettig företrädde borgarståndet för bergsbrukens första valdistrikt vid ståndsriksdagen 1853/1854 och var också riksdagsledamot i första kammaren för Gävleborgs läns valkrets 1867–1870. I riksdagen var han bland annat suppleant i statsutskottet 1867 och 1869, bankoutskottet 1868 och bevillningsutskottet 1870. Han var ledamot av Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1862–1868, ledamot av styrelserna för Söderhamns Järnvägs AB och Dannemora-Hargs Järnvägs AB samt landstingsman för Gävleborgs läns landsting.

Referenser redigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 168, ISBN 91-22-01496-9

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Skogs kyrkoarkiv, Gävleborgs län, Församlingsböcker, SE/HLA/1010178/A II a/1 (1896-1900), bildid: F0011998_00170, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 28 oktober 2018, ”Carl Anton Rettig....(18)14 3/7 Gefle.... 7/3(1896)”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Skogs kyrkoarkiv, Gävleborgs län, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010178/F/2 (1895-1913), bildid: F0012020_00015, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 18 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gravar.se, Carl Anton Rettig, läs online, läst: 28 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f] Rettig, släkt, Carl Anton R (1814–96), läst: 15 september 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Rettig, släkt, Svenskt biografiskt lexikon, vol. 29, s. 787, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 168, Rettig i Hemstanäs, C Anton, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 2, Personregister, 1899, s. 392, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Skogs församlings husförhörslängd 1896–1900, s. 150