Wikipedia

Carina Henriksson

svensk operasångare och regissör

Greta Carina Henriksson, född 19 december 1971[1] i Lainio i Vittangi församling, är en svensk sångerska och regissör.[2]

Carina Henriksson
Född19 december 1971 (52 år)
Lainio, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningOperasångare
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Henriksson är utbildad vid Operastudio 67 i Stockholm och Royal Academy of Music i London.[3][4] Åren 2003–2005 var hon konstnärlig ledare och teaterchef för Ice Globe Theatre, där hon producerade alla dess operaproduktioner.[5] Åren 2013–2019 var hon konstnärlig ledare[6] för Tornedalsteatern. Hon är vidare grundare av och konstnärlig ledare för Opera Vildmark, som sedan 2000 årligen producerar en operafestival i Lainio.

Henriksson var tillsammans med Bengt Pohjanen upphovsperson till samt konstnärlig ledare för Poetissan från Aareavaara – Paradisets barn (2022). Det var en föreställning om Korpelarörelsen, en religiös väckelserörelse i Tornedalen och Malmfälten under 1900-talet.[7]

Henriksson har tilldelats utmärkelsen Rubus Arcticus[8] och utnämndes till Årets Nordist 2017.[9] TV-dokumentären Vildmarksdivan handlar om hennes verksamhet.

Dramatik i urval redigera

  • ”Montana” (musikal,urpremiär 2021)[10]
  • ”Här är det jag som stämmer!” (Musikteater, urpremiär 2021)[11][12]
  • ”Poetissan från Aareavaara - Paradisets Barn” (musikteater, urpremiär 2022)[13][14][7]

Regi i urval redigera

Roller i urval redigera

  • Norna Urd ur Krigsoperan[16] (2009, folkopera) Manus: Bengt Pohjanen, musik: Kaj Chydenius, urpremiär 2009.
  • Hilja Byström ur Sånger från Matojärvi (2008, folkmusikal) Manus: Bengt Pohjanen, musik: Kaj Chydenius, urpremiär 2008. Meänmaan Teatteri
  • Tenderness – Rajaton Rakkaus (2014, monologopera) Text och musik: Vladimir Levitt, sceniskt uruppförande 2014.
  • Elle-Risti ur Sekarotu (2015, teater) Manus: Regina Veräjä, regi: Hannu Friman, urpremiär 2015.
  • Naturen ur Malmens väg (2016, musikteater) Manus: Petri Tuominen, musik: Malin Hülphers, regi: Håkan Starkenberg, orkester: Norrbotten NEO, dirigent: Erik Westberg, urpremiär.
  • Tro (2014, teater, monolog) Manus: Marianne Cedervall, regi: Catarina Gnosspelius.
  • Popova ur Björnen (2015, opera) Musik: William Walton, regi: Catarina Gnosspelius, filmatisering i pelarsalen på Icehotel av Bodesand Produktion och Nordisk Drama och Dokumentär för SVT drama; dokumentär och föreställningen sändes som Veckans föreställning på SVT2 (2015), översatt till svenska och officiella minoritetsspråken meänkieli och samiska.

Referenser redigera

  1. ^ https://www.ratsit.se/19711219-Greta_Carina_Henriksson_Pitea/PUmLy8BJIjS___0bA78FsTaGMezrP3t9RgDBQWCU6yA
  2. ^ Fredrik Johansson (30 september 2019). ”Carina Henriksson visar upp nya sidor av sig själv”. P4 Norrbotten. https://sverigesradio.se/artikel/7310290. Läst 4 oktober 2020. 
  3. ^ ”Personnytt: Stipendier”. Dagens Nyheter. 30 juni 2000. https://www.dn.se/arkiv/familj/personnytt-stipendier-2000-06-30/. 
  4. ^ Sandra Eriksson (2011). ”Passionen är min drivkraft”. I Love Kiruna. https://issuu.com/tidning/docs/ilk_2011_nr_1. Läst 1 december 2023. 
  5. ^ Norgren, Eleonor; Hedström, Jon (3 september 2015). ”Hon är Tornedalsteaterns nya chef”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6246822. Läst 2 november 2023. 
  6. ^ Malin A Junkka (4 september 2015). ”Ny chef på Tornedalsteatern”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/3737. Läst 2 november 2023. 
  7. ^ [a b] ”Mäktig scenkonstföreställning på fem språk bryter tystnaden om Korpelarörelsen”. Dikko Magasin - Tidningen som förmedlar ett Resande och Romskt perspektiv i nyhetsvärlden och sprider kunskap om nationella minoriteter. 16 juni 2022. https://dikko.nu/maktig-scenkonstforestallning-pa-fem-sprak-bryter-tystnaden-om-korpelarorelsen/. Läst 2 november 2023. 
  8. ^ ”Alla årens Rubus Arcticus-stipendiater”. Region Norrbotten. 2019. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009023728/https://www.norrbotten.se/Kultur/Bidrag-och-stod-kultur/Stipendier/Rubus-Arcticus/Alla-arens-Rubus-Arcticus/. Läst 8 oktober 2020. 
  9. ^ Marianne Westin (27 mars 2017). ”Teaterchefen årets nordist”. Norrbottens affärer. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201014064532/https://norrbottensaffarer.se/. Läst 2 november 2023. 
  10. ^ ”Glömd historik väggmural blir musikal”. Norrbottenskuriren. 28 juli 2021. https://kuriren.nu/kultur/musikal/artikel/gomd-historisk-vaggmural-blir-musikal/lz2p831l. Läst 2 november 2023. 
  11. ^ ”Opera om svenska sångerskan som stämde Met-chefen”. I musiken. 1 september 2021. https://imusiken.se/2021/09/01/opera-om-svenska-sangerskan-som-stamde-met-chefen/?amp. Läst 2 november 2023. 
  12. ^ ”Musikalisk historia om Piteås okända operadiva”. NSD - Norrländska Socialdemokraten. https://nsd.se/kultur/musik/artikel/musikalisk-historia-om-piteas-okanda-operadiva/lz999n2j. Läst 2 november 2023. 
  13. ^ Elin Swedenmark (14 juni 2022). ”De gör teater om mytomspunna Korpelarörelsen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/G3W5nJ/de-gor-teater-om-mytomspunna-korpelarorelsen. 
  14. ^ Anton Bennebrant (10 juni 2022). ”Korpelarörelsen från väckelserörelse till domedagssekt blir opera”. Sveriges Radio Kulturnytt. https://sverigesradio.se/artikel/korpelarorelsen-fran-vackelserorelse-till-domedagssekt-blir-opera. 
  15. ^ ”Intensivt och närvarande om sårbarhet och ångest”. nsd.se. https://nsd.se/kultur/recension/artikel/intensivt-och-narvarande-om-sarbarhet-och-angest/elw7z07r. Läst 2 november 2023. 
  16. ^ ”Krigsoperan Sota ooppera av Bengt Pohjanen och Kaj Chydenius”. Kulturarenan. 27 mars 2020. https://kulturarenan.se/krigsoperan-sota-ooppera-av-bengt-pohjanen/. Läst 2 november 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Carina_Henriksson&oldid=54564797”