USA:s försvarschef (engelska: Chairman of the Joint Chiefs of Staff; förkortat CJCS; bokstavligen översatt: ordförande för Joint Chiefs of Staff) är den amerikanske yrkesofficeraren på aktiv stat med högst rang. Försvarschefen nomineras av presidenten och måste godkännas av senaten. Försvarschefen är alltid en fyrstjärnig general eller amiral.[2]

USA:s försvarschef
Försvarschefens flagga
USA:s försvarsdepartement
Joint Chiefs of Staff
ResidensQuarters Six, Fort Myer,
Arlington County, Virginia, USA[1]
SätePentagon,
Arlington County, Virginia, USA
Utses avUSA:s president
med senatens råd och samtycke
UnderställdUSA:s försvarsminister
Förste innehavareOmar N. Bradley
Inrättat1949
StällföreträdareUSA:s vice försvarschef
Webbplatswww.jcs.mil

General Mark A. Milley innehar befattningen sedan 1 oktober 2019.

Bakgrund och roll

redigera

Försvarschefen är direkt underställd försvarsministern och är den främste yrkesmilitäre rådgivaren till denne, nationella säkerhetsrådet, inrikessäkerhetsrådet (Homeland Security Council), och till presidenten.

Försvarschefen för inte befäl över de väpnade styrkorna, denne är i lag uttryckligen förbjuden att göra det, men kan agera som mellanhand eller kommunikationsled för försvarsministern och/eller presidenten under deras respektive befälsrätt gentemot de försvarsgrensövergripande militärbefälhavarna i den operativa kommandokedjan.[2][3]

Sedan Goldwater-Nicholslagen trädde i kraft 1987 biträds försvarschefen av en vice försvarschef (engelska: Vice Chairman of the Joint Chiefs of Staff), som vid försvarschefens förfall ersätter denne.[4]

Försvarschefen är ordförande och sammankallande för Joint Chiefs of Staff som är ett rådgivande organ i militärstrategiska och säkerhetspolitiska frågor.[5] Försvarschefen är chef för och leder Joint Staff som består av personal från samtliga försvarsgrenar.[6]

Lista över ämbetsinnehavare

redigera
Namn
(Levnad)
Foto Försvarsgren Tillträdde Avgick Försvarsminister President Not
1. General of the Army
Omar N. Bradley
(1893-1981)
   
Armén
16 augusti 1949 15 augusti 1953 Louis A. Johnson
George C. Marshall
Robert A. Lovett
Charles E. Wilson
Harry S. Truman
Dwight D. Eisenhower
[7]
2. Amiral
Arthur W. Radford
(1896-1973)
   
Flottan
15 augusti 1953 15 augusti 1957 Charles E. Wilson Dwight D. Eisenhower [7]
3. General
Nathan F. Twining
(1897-1982)
   
Flygvapnet
15 augusti 1957 30 september 1960 Charles E. Wilson
Neil H. McElroy
Thomas S. Gates
Dwight D. Eisenhower [7]
4. General
Lyman L. Lemnitzer
(1899-1988)
   
Armén
1 oktober 1960 30 september 1962 Thomas S. Gates
Robert McNamara
Dwight D. Eisenhower
John F. Kennedy
[7]
5. General
Maxwell D. Taylor
(1901-1987)
   
Armén
1 oktober 1962 1 juli 1964 Robert McNamara John F. Kennedy
Lyndon B. Johnson
[7]
6. General
Earle G. Wheeler
(1908-1975)
   
Armén
3 juli 1964 2 juli 1970 Robert McNamara
Clark Clifford
Mel Laird
Lyndon B. Johnson
Richard Nixon
[7]
7. Amiral
Thomas H. Moorer
(1912-2004)
   
Flottan
2 juli 1970 1 juli 1974 Mel Laird
Elliot Richardson
James R. Schlesinger
Richard Nixon
Gerald Ford
[7]
8. General
George S. Brown
(1918-1978)
   
Flygvapnet
1 juli 1974 20 juni 1978 James R. Schlesinger
Donald Rumsfeld
Harold Brown
Gerald Ford
Jimmy Carter
[7]
9. General
David C. Jones
(1921-2013)
   
Flygvapnet
21 juni 1978 18 juni 1982 Harold Brown
Caspar Weinberger
Jimmy Carter
Ronald Reagan
[7]
10. General
John W. Vessey Jr.
(1922-2016)
   
Armén
18 juni 1982 30 september 1985 Caspar Weinberger Ronald Reagan [7]
11. Amiral
William J. Crowe
(1925-2007)
   
Flottan
1 oktober 1985 30 september 1989 Caspar Weinberger
Frank Carlucci
Dick Cheney
Ronald Reagan
George H.W. Bush
[7]
12. General
Colin Powell
(1937-2021)
   
Armén
1 oktober 1989 30 september 1993 Dick Cheney
Les Aspin
George H.W. Bush
Bill Clinton
[7]
tf. Amiral
David E. Jeremiah
(1934-2013)
   
Flottan
1 oktober 1993 24 oktober 1993 Les Aspin Bill Clinton [7]
13. General
John Shalikashvili
(1936-2011)
   
Armén
25 oktober 1993 30 september 1997 Les Aspin
William J. Perry
William S. Cohen
Bill Clinton [7]
14. General
Henry H. Shelton
(född 1942)
   
Armén
1 oktober 1997 30 september 2001 William S. Cohen
Donald Rumsfeld
Bill Clinton
George W. Bush
[7]
15. General
Richard B. Myers
(född 1942)
   
Flygvapnet
1 oktober 2001 30 september 2005 Donald Rumsfeld George W. Bush [7]
16. General
Peter Pace
(född 1945)
   
Marinkåren
1 oktober 2005 30 september 2007 Donald Rumsfeld
Robert M. Gates
George W. Bush [7]
17. Amiral
Michael Mullen
(född 1946)
   
Flottan
1 oktober 2007 30 september 2011 Robert M. Gates
Leon Panetta
George W. Bush
Barack Obama
[7]
18. General
Martin Dempsey
(född 1952)
   
Armén
1 oktober 2011 25 september 2015 Leon Panetta
Chuck Hagel
Ashton Carter
Barack Obama [7]
19. General
Joseph Dunford
(född 1955)
   
Marinkåren
1 oktober 2015 30 september 2019 Ashton Carter
James Mattis
Mark Esper
Barack Obama
Donald Trump
[8]
20. General
Mark A. Milley
(född 1958)
   
Armén
1 oktober 2019 sittande Mark Esper
Lloyd Austin
Donald Trump
Joe Biden

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chairman of the Joint Chiefs of Staff, tidigare version.

Notförteckning

redigera
  1. ^ ”Quarters Six: The Official Residence of the Chairman of the Joint Chiefs of Staff” (på engelska). Joint History Office, Office of the Chairman of the Joint Chiefs of Staff. https://www.jcs.mil/Portals/36/Documents/History/Institutional/Quarters_Six.pdf. Läst 15 augusti 2021. ”The Chairman of the Joint Chiefs of Staff did not have an assigned residence from 1947 to 1962. Quarters were provided by their respective services. Since 1962 Quarters Six has been the official residence of the Chairman of the Joint Chiefs of Staff” 
  2. ^ [a b] 10 U.S.C. § 152
  3. ^ 10 U.S.C. § 153
  4. ^ 10 U.S.C. § 154
  5. ^ 10 U.S.C. § 151
  6. ^ 10 U.S.C. § 155
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] ”THE CHAIRMANSHIP OF THE JOINT CHIEFS OF STAFF 1949–2016” (på engelska). Joint History Office, Office of the Chairman of the Joint Chiefs of Staff. 2016. https://www.jcs.mil/Portals/36/Documents/History/Institutional/Chairmanship%20book%202016.pdf. Läst 15 augusti 2021. 
  8. ^ ”Joseph Francis Dunford, Jr.” (på engelska). www.jcs.mil. Joint Chiefs of Staff. https://www.jcs.mil/About/The-Joint-Staff/Chairman/General-Joseph-Francis-Dunford-Jr/. Läst 29 mars 2022. 

Externa länkar

redigera