Bukspottkörtelcancer
Bukspottskörtelcancer eller pankreascancer är cancer i bukspottkörteln.[1] Bukspottskörtelcancer uppstår när celler i bukspottkörteln, ett körtelorgan bakom magsäcken, börjar föröka sig utom kontroll och bildar en cellmassa. Dessa cancerceller har förmåga att invadera andra delar av kroppen och bilda så kallade metastaser.[2] Det finns ett antal olika typer av cancrar med ursprung i bukspottskörteln. Den vanligaste, pankreatiskt adenocarcinom, står för cirka 85 procent av fallen. Dessa adenocarcinom börjar växa i den del av bukspottkörteln som bildar matsmältningsenzymer. En till två av varje hundra fall är så kallade neuroendokrina tumörer, som utgår från hormonproducerande celler i bukspottkörteln. Dessa är i allmänhet mindre aggressiva. Symptom på den vanligaste formen av cancer i bukspottskörteln är gulsot, smärta i buken eller ryggen, ofrivillig viktnedgång, blek avföring, mörk urin och aptitförlust. Vanligtvis märks inga symptom i sjukdomens tidiga skeden, och symptom som är specifika nog att leda misstanke till cancer i bukspottskörteln utvecklas normalt inte förrän sjukdomen har nått ett senare eller avancerat stadium.[3] Vid tidpunkten för diagnos har cancerceller ofta spridit sig till andra delar av kroppen.[4][5]
| Bukspottkörtelcancer | |
| Latin: cancer pancreatis | |
 | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | C25 |
| ICD-9 | 157 |
| OMIM | 260350 |
| DiseasesDB | 9510 |
| Medlineplus | 000236 |
| eMedicine | med/1712 |
| MeSH | svensk engelsk |
Pankreascancer förekommer sällan före 40 års ålder, och mer än hälften av fallen av pankreatiskt adenocarcinom uppstå bland dem som är över 70 års ålder.[6] Riskfaktorer för cancer i bukspottskörteln är tobaksrökning, fetma, diabetes och vissa sällsynta genetiska tillstånd.[6] Cirka 25 procent av fallen är kopplade till rökning,[7] och 5–10 procent är kopplade till ärvda gener.[6] Cancer i bukspottskörteln diagnostiseras vanligen via en kombination av medicinsk bildtagning såsom ultraljud eller datortomografi, blodprov och undersökning av vävnadsprover.[3]
Pankreascancer delas upp i olika sjukdomsfaser: från tidig (grad I) till sen (grad IV).[4] Screening har inte visat sig vara effektivt på befolkningsnivå.[8]
För att förhindra cancer i bukspottskörteln hjälper det att hålla en hälsosam vikt och begränsa konsumtionen av rött eller processat kött.[9] Hos rökare minskar risken att utveckla sjukdomen om de slutar röka och risken är lika låg som resten av befolkningen efter 20 års uppehåll.[5] Cancer i bukspottskörteln kan behandlas med kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, palliativ vård eller en kombination av dessa. Vilka behandlingsalternativ som är möjliga att tillgå är delvis baserat på cancerstadiet. Kirurgi är den enda behandling som kan bota sjukdomen, men kan också användas för att försöka förbättra livskvaliteten även när det inte finns någon möjlighet att bota sjukdomen.[3] Smärtbehandling och läkemedel som förbättrar matsmältningen kan ibland behövas.[4] Tidig palliativ vård rekommenderas bland dem som får behandling med syfte att bota cancern.[10][11]
Under år 2012 stod pankreascancer som den sjunde vanligaste orsaken till dödsfall i cancer och resulterade i 330 000 dödsfall globalt.[5] I USA är cancer i bukspottskörteln den fjärde vanligaste orsaken till dödsfall i cancer.[12][13] Sjukdomen är vanligast i den utvecklade världen, som stod för cirka 70 procent av alla nya fall år 2012.[5] Pankreatiskt adenocarcinom har vanligen en mycket dålig prognos: 25 procent av människor lever ett år efter diagnos och 5 procent lever efter fem år.[5][14] För cancrar som upptäcks tidigt är femårsöverlevnaden något högre på cirka 20 procent.[15] Neuroendokrin cancer har bättre utfall och ungefär 65 procent av de drabbade är i livet efter fem år.[5]
SymptomRedigera
Buksmärtor och kraftig viktnedgång är vanliga symptom. Multipla ytliga venproppar kan ibland förekomma. Cancern kan även växa så mycket att den blockerar bland annat gallvägar. Ultraljud och datortomografi används för att visualisera tumören.
Om bukspottkörtelcancern upptäcks i ett mycket tidigt skede kan bot erhållas genom att bukspottskörteln opereras bort (pankreasektomi). I de flesta fall ger dock cancern inga symptom förrän tillväxten gått så långt att botande behandling ej längre är möjlig. Den har då oftast redan hunnit sprida sig till levern. Dödligheten för personer med bukspottkörtelcancer är därför mycket hög och är 100 procent efter tio år för den majoritet där tidig operation ej kunnat genomföras.
Neuroendokrina bukspottkörteltumörerRedigera
Neuroendokrina bukspottkörteltumörer eller neuroendokrina pankreastumörer (panNETs) är tumörer som utgår från ö-cellerna i pankreas. Dessa tumörer kan vara funktionella (hormonproducerande) eller icke-funktionella (icke-hormonproducerande) och beroende på vilket hormon som produceras, får patienten olika symtom. Malignitetsgraden varierar men insulinomen (som producerar insulin) är nästan alltid benigna.
Zollinger-Ellisons syndromRedigera
Bukspottkörteltumören utsöndrar gastrin vilket gör att risken för att utveckla magsår och andra tarmsår ökar kraftigt. Såren kan vara svårbehandlade och återkommer ofta. Diarré är vanligt. Metastaser uppkommer i drygt hälften av fallen.
InsulinomRedigera
Ger den drabbade attacker som är precis likadana som de som drabbar diabetiker vid lågt blodsocker. Svettningar, hjärtklappning, ångest och förvirring är vanligt.
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ Klepp, Olbjørn (21 augusti 2014). ”bukspyttkjertelkreft”. Store medisinske leksikon. Foreningen SNL. https://sml.snl.no/bukspyttkjertelkreft. Läst 3 juli 2016.
- ^ ”What is Cancer? Defining Cancer”. National Cancer Institute. National Institutes of Health. 7 mars 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/cancerlibrary/what-is-cancer. Läst 5 december 2014.
- ^ [a b c] ”Pancreatic Cancer Treatment (PDQ®) Patient Version”. National Cancer Institute. National Institutes of Health. 17 april 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/pancreatic/Patient/page1/AllPages. Läst 8 juni 2014.
- ^ [a b c] Bond-Smith G, Banga N, Hammond TM, Imber CJ (2012). ”Pancreatic adenocarcinoma”. BMJ (Clinical research ed.) "344": s. e2476. doi:. PMID 22592847. Arkiverad från originalet den 9 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150109071550/http://www.wessexcolorectalclinic.com/app/download/5789745892/2012_PancreaticAdenocarcinoma_BMJ.pdf. Läst 30 juni 2016.
- ^ [a b c d e f] . ISBN 92-832-0429-8
- ^ [a b c] Ryan DP, Hong TS, Bardeesy N (2014). ”Pancreatic adenocarcinoma”. ""371"". s. 1039–49. doi:. PMID 25207767. Arkiverad från originalet den 26 december 2014. https://web.archive.org/web/20141226144755/http://www.enotes.us/Pancreatic_Ca2014.pdf. Läst 30 juni 2016.
- ^ ”Recent progress in pancreatic cancer” (
PDF). CA: a Cancer Journal for Clinicians "63" (5): s. 318–48. 2013. doi:. PMID 23856911. PMC: 3769458. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3769458/pdf/nihms464911.pdf.
- ^ Bussom S, Saif MW (5 mars 2010). ”Methods and rationale for the early detection of pancreatic cancer. Highlights from the "2010 ASCO Gastrointestinal Cancers Symposium". Orlando, FL, USA. January 22–24, 2010”. JOP : Journal of the pancreas "11" (2): s. 128–3 0. PMID 20208319. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://web.archive.org/web/20141208001305/http://www.joplink.net/prev/201003/19.html. Läst 30 juni 2016.
- ^ ”Can pancreatic cancer be prevented?”. American Cancer Society. 11 juni 2014. http://www.cancer.org/cancer/pancreaticcancer/detailedguide/pancreatic-cancer-prevention. Läst 13 november 2014.
- ^ Shahrokni A, Saif MW. ”Metastatic pancreatic cancer: the dilemma of quality vs. quantity of life” ( PDF). JOP : Journal of the pancreas (4): s. 391–4. doi:. PMID 23846935. http://www.serena.unina.it/index.php/jop/article/view/1663/1740.
- ^ Bardou M, Le Ray I (2013). ”Treatment of pancreatic cancer: A narrative review of cost-effectiveness studies”. Best practice & research. Clinical gastroenterology "27" (6): s. 881–92. doi:. PMID 24182608. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1521691813001911?via%3Dihub.
- ^ ”Analysis of mortality rates for pancreatic cancer across the world” ( PDF). HPB "10" (1): s. 58–62. 2008. doi:. PMID 18695761. PMC: 2504856. https://www.hpbonline.org/action/showPdf?pii=S1365-182X%2815%2930015-0.
- ^ ”Lifetime Risk of Developing or Dying From Cancer”. American Cancer Society. 1 oktober 2014. http://www.cancer.org/cancer/cancerbasics/lifetime-probability-of-developing-or-dying-from-cancer. Läst 1 december 2014.
- ^ ”Cancer Facts & Figures 2010” (PDF). American Cancer Society. 7 juni 2010. Arkiverad från originalet den 14 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150114080100/http://www.cancer.org/acs/groups/content/%40nho/documents/document/acspc-024113.pdf. Läst 5 december 2014.
- ^ ”Pancreatic Cancer Treatment (PDQ®) Health Professional Version”. National Cancer Institute. National Institutes of Health. 21 februari 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/pancreatic/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 24 november 2014.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Bukspottkörtelcancer.- ”Cancer i bukspottkörteln”. Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/bukspottkortelcancer.
