Borta med vinden (film)

amerikansk film från 1939 regisserad av Victor Fleming

Borta med vinden (engelska: Gone with the Wind) är en amerikansk episk historisk romantikfilm från 1939, baserad på Margaret Mitchells roman Borta med vinden från 1936.[4] Filmen hade biopremiär i USA den 15 december 1939[5] och producerades av David O. Selznick i slutet av den tid då producenter kunde avskeda regissörer på "löpande band" eller använda ett flertal regissörer för olika typer av tagningar. Victor Fleming står dock officiellt för regin av filmen, men dess konstnärlighet står utan tvekan producenten David O. Selznick för. I huvudrollerna ses Vivien Leigh, Clark Gable, Leslie Howard och Olivia de Havilland.

Borta med vinden
(Gone with the Wind)
Gone With the Wind Poster 1939.jpg
Genreromantikfilm
dramafilm
historisk film
romanbaserad film
krigsfilm
melodrama
RegissörVictor Fleming
George Cukor
Sam Wood
ProducentDavid O. Selznick
ManusSidney Howard
Ben Hecht
Jo Swerling
John Van Druten
Margaret Mitchell
Baserad påBorta med vinden av Margaret Mitchell
I större rollerClark Gable
Vivien Leigh
Leslie Howard
Olivia de Havilland
Hattie McDaniel
Butterfly McQueen
Thomas Mitchell
Barbara O'Neil
Laura Hope Crews
Ona Munson
Harry Davenport
Victor Jory
Alicia Rhett
George Reeves
Fred Crane
Evelyn Keyes
Ann Rutherford
Rand Brooks
Jane Darwell
Paul Hurst
Ward Bond
Tom Tyler
J. M. Kerrigan
Oscar Polk
Carroll Nye
Eddie "Rochester" Anderson
Mary Anderson
Cliff Edwards
Yakima Canutt
Cammie King
Mickey Kuhn
Isabel Jewell
Alberto Morin
Eric Linden
Ernest Whitman
George Meeker
Howard Hickman
Irving Bacon
John Wray
Leona Roberts
Louis Jean Heydt
Olin Howland
Robert Elliott
Yola d'Avril
William Bakewell
Roscoe Ates
Marjorie Reynolds
Frank Faylen
Lester Dorr
Dan White
Guy Wilkerson
Junior Coghlan
Trevor Bardette
E. Alyn Warren
Eddy Chandler
Everett Brown
Louise Carter
Richard Farnsworth
Lillian Kemble-Cooper
Horace B. Carpenter
Wallis Clark
George Hackathorne
Emmett King
Zack Williams
Dale Van Sickel
Charles B. Middleton
James Bush
Tommy Kelly
Margaret Mann
David Newell
Shep Houghton
Hans Moebus
Jackie Moran
Marcella Martin
OriginalmusikMax Steiner
FotografErnest Haller
Lee Garmes
KlippningHal C. Kern
James E. Newcom
Teknisk information
ProduktionsbolagMetro-Goldwyn-Mayer
Selznick International Pictures
DistributionTurner Entertainment Company
Premiär15 december 1939 (USA)[1]
Speltid238 minuter
LandUSA
Språkengelska
Intäkter402 352 579 USD[2]
UtmärkelserOscar för bästa film
National Film Registry
Oscar för bästa kvinnliga huvudroll[3]
Oscar för bästa kvinnliga biroll[3]
Oscar för bästa regi[3]
Oscar för bästa scenografi[3]
Oscar för bästa klippning[3]
Oscar för bästa manus efter förlaga[3]
Oscar för bästa filmfotografi (färg)
National Board of Review: Top Ten Films
Nominerad förOscar för bästa manliga huvudroll[3]
Oscar för bästa filmmusik[3]
Oscar för bästa kvinnliga biroll[3]
Oscar för bästa ljud[3]
Oscar för bästa kvinnliga biroll
Oscar för bästa kvinnliga huvudroll
Oscar för bästa regi
Oscar för bästa filmfotografi (färg)
Oscar för bästa klippning
Oscar för bästa manus efter förlaga
Oscar för bästa film
Oscar för bästa scenografi
Oscar för bästa specialeffekter
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata
Trailer

En av American Film Institute utsedd jury, bestående av 1500 filmskapare, kritiker och historiker, valde år 2005 ut Rhett Butlers replik "Frankly, my dear, I don't give a damn," som det mest minnesvärda citatet inom amerikansk film genom tiderna på sin topplista över de 100 främsta.[6] Filmen placerade sig på plats fyra på topplistan över de 100 bästa amerikanska filmerna och på plats två på topplistan över de 100 bästa kärlekshistorierna i amerikansk film genom tiderna.

HandlingRedigera

Filmen är ett romantiskt drama, som utspelar sig i Atlanta i Georgia under amerikanska inbördeskriget. Den amerikanska Södern domineras av de stora gårdarna, däribland Tara. Där bor den unga Scarlett O’Hara, uppvaktad av många kavaljerer. Hon är förälskad i Ashley Wilkes som dock är förlovad med sin kusin, Melanie. Hon möter dessutom den märklige Rhett Butler. När kriget bryter ut kallas männen in, och när fienden hotar Georgia flyr Scarlett till Atlanta.

Rollista i urvalRedigera

Tara-plantagen
Vid Twelve Oaks
I Atlanta
Mindre biroller

Kritik mot filmenRedigera

Filmen har, i likhet med den litterära förlagan, kritiserats för att ge en idealiserad bild av Sydstaterna och slaveriet. Berättelsen speglar föreställningar som bygger på Lost cause-myten. Väsentliga delar i mytbildningen är föreställningen att Sydstaterna stred för en rättfärdig sak mot en övermäktig fiende och att skälet till Sydstaternas förlust snarare var motståndarens tjuvknep än förlust i ärlig strid (jrf. dolkstötslegenden). I myten ingår även teorin att kriget huvudsakligen rörde den skilda livsstil som utvecklats i Södern, The Southern way of life, och Nordstaternas vilja att lägga sig i Söderns inre angelägenheter snarare än slaveriets avskaffande.

Filmen inleds med en textruta som ger uttryck för Lost cause-myten:

Det var en gång ett land, med kavaljerer och bomullsfält, benämnt Den gamla Södern. Här, i detta vackra land, bugade sig tapperheten en sista gång. Här fanns det sista man såg av Riddare och sköna jungfrur, av Herre och av slav. Nu kan du endast söka efter detta i böcker, för det är inget annat än en dröm att minnas. En civilisation, borta med vinden.

Kritik har vidare riktats mot skildringen av de svarta karaktärerna i filmen. De porträteras genomgående som barnsliga och naiva alternativt lojala och tillfreds med sin situation. Någon kritik mot slaveriet förekommer inte. Slaveriet spelar genomgående en liten roll i filmen. Flera av filmens välvilligt porträtterade huvudkaraktärer deltar även i en räd mot en kåkstad för svarta (jrf Ku Klux Klan).[7]

Om filmenRedigera

  • Filmen hade svensk premiär 6 oktober 1941 på biografen Palladium i Stockholm.
  • Nominerad för 13 Oscars och vann 8 stycken.
  • Tar man hänsyn till inflationen betraktas Borta med vinden som den mest inkomstbringande spelfilmen genom tiderna.

CitatRedigera

  • Frankly, my dear, I don’t give a damn.
  • After all, tomorrow is another day!
  • As God is my witness, I’ll never be hungry again

Nomineringar och utmärkelserRedigera

Oscarsstatyetter och nomineringar
Pris Mottagare Resultat
Bästa film Selznick International Pictures Vann
Bästa regi Victor Fleming Vann
Bästa manliga huvudroll Clark Gable
Vinnaren var Robert Donat för Adjö, Mr. Chips
Nominerad
Bästa kvinnliga huvudroll Vivien Leigh Vann
Bästa manus efter förlaga Sidney Howard Vann
Bästa kvinnliga biroll Hattie McDaniel Vann
Bästa kvinnliga biroll Olivia de Havilland Nominerad
Bästa foto Ernest Haller och Ray Rennahan Vann
Bästa klippning Hal C. Kern och James E. Newcom Vann
Bästa scenografi Lyle Wheeler Vann
Bästa specialeffekter Jack Cosgrove, Fred Albin och Arthur Johns
Vinnarna var Fred Sersen och E. H. Hansen för När regnet kom
Nominerad
Bästa filmmusik Max Steiner
Vinnaren var Herbert Stothart för The Wizard of Oz
Nominerad
Bästa ljud Thomas T. Moulton (Samuel Goldwyn Studio Sound Department)
Vinnaren var Bernard B. Brown (Universal Studio Sound Department) för Morgondagen är vår
Nominerad
Heders-Oscar William Cameron Menzies
För enastående prestation i användningen av färg för att höja den dramatiska stämningen i produktionen av Borta med vinden.
Hederspris
Oscar för teknisk bedrift Don Musgrave och Selznick International Pictures
För banbrytande användning av samordnad utrustning i produktionen av Borta med vinden.
Hederspris

ReferenserRedigera

  1. ^ läs online, www.boxofficemojo.com.[källa från Wikidata]
  2. ^ Box Office Mojo, läst: 10 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Internet Movie Database.[källa från Wikidata]
  4. ^ Borta med vinden i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 maj 2015.
  5. ^ ”Gone with the Wind” (på engelska). Box Office Mojo. 15 december 1939. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=gonewiththewind.htm. Läst 30 augusti 2016. 
  6. ^ ”AFI's 100 Years...100 Movie Quotes”. www.afi.com. http://www.afi.com/100years/quotes.aspx. Läst 26 augusti 2019. 
  7. ^ Broberg, Jan: Äventyr i flydda tider (2003) Lund: Bibliotektstjänst. ISBN 91-7018-501-8

Externa länkarRedigera