Borta med vinden

roman av Margaret Mitchell från 1936
(Omdirigerad från Rhett Butler)
Fler verk med samma titel, se Borta med vinden (film) och Borta med vinden (sång)

Borta med vinden (originaltitel: Gone with the Wind) är en roman av Margaret Mitchell som publicerades 1936, på svenska utkom den 1937.[1] Boken utspelar sig under det amerikanska inbördeskriget. Titeln skall Margaret Mitchell ha hämtat från ett diktverk av den engelske poeten Ernest Dowson, "Non Sum Qualis Eram Bonae sub Regno Cynarae".

Borta med vinden
FörfattareMargaret Mitchell
OriginaltitelGone with the Wind
OriginalspråkEngelska
ÖversättareMaj Almquist Lorents
LandUSA USA
Utgivningsår1936
Först utgiven på
svenska
1937
UtmärkelserÅrhundradets 100 böcker enligt Le Monde
Pulitzerpriset för skönlitteratur (1937)

Centrala rollfigurerRedigera

  • Katie Scarlett O'Hara, irländaren Gerald O'Haras rättframma och stolta äldsta dotter. Uppvaktas av många män, men önskar hela tiden att hon vore gift med Ashley Wilkes.
  • Kapten Rhett K. Butler, en av Scarletts många beundrare samt tredje make, charmig men med ett visst rykte.
  • Major George Ashley Wilkes, galant sydstatsherre som Scarlett är kär i, men som gifter sig med sin kusin, Melanie.
  • Melanie (Hamilton) Wilkes, Ashleys hustru och kusin. Hon är en ödmjuk, stillsam och älskvärd sydstatsdam.

Tema och kritikRedigera

Borta med vinden är en romantiserad kalkering av 1800-talets storromaner, som till exempel Tolstojs Krig och fred, men saknar förlagornas psykologiska karaktärsteckning, nyskapande och aktuella idéstruktur.[2] De centrala rollfigurerna, den företagsamma Scarlett O'Hara (som Margaret Mitchell först döpt till Pansy O'Hara men förläggaren ändrade förnamnet innan romanen publicerades) och den demoniske Rhett Butler, motsvarar de vanliga klichéer som förekom i 1800-talsromanernas berättelseflora.[2] Borta med vinden vann Pulitzerpriset 1937. Den är en av de mest välkända amerikanska romanerna.

Kritik mot romanenRedigera

Romanen har kritiserats för att ge en idealiserad bild av Sydstaterna och slaveriet. Den har ansetts vara en viktig del av Lost cause-myten vilken bygger på föreställningen att Sydstaterna stred för en rättfärdig sak mot en övermäktig fiende och att skälet till Sydstaternas förlust snarare berodde på motståndarens tjuvknep än förlust i ärlig strid (jrf. dolkstötslegenden). I myten ingår även föreställningen att kriget rörde den skilda livsstil som utvecklats i Södern, The Southern way of life, snarare än slaveriets avskaffande.

Kritik har vidare riktats mot skildringen av de svarta karaktärerna i romanen. De liknas ofta med djur (hund, gorilla etc). Även skildringen av den lojala och tillsynes nöjda slaven Mammy har kritiserats för att dels vara förskönande dels en stereotyp. Ku Klux Klan skildras som en organisation som försvarar Söderns kvinnor mot våldsamma svarta män. Rhett Butler och Scarlett O'Hara tar avstånd från organisationen enbart på grund av att den inte är bra för affärerna.[3]

FilmatiseringRedigera

Filmen Borta med vinden från 1939, som bygger på boken blev ett svårslaget publikrekord. Där spelar Clark Gable och Vivien Leigh huvudkaraktärerna Rhett Butler respektive Scarlett O'Hara. Men när Margaret Mitchell själv blev tillfrågad om vem som skulle spela Rhett Butler i filmatiseringen föreslog hon Groucho Marx. Om hon skämtade är ännu oklart.

ReferenserRedigera

  1. ^ https://libris.kb.se/bib/2916302
  2. ^ [a b] Bernt Olsson & Ingemar Algulin (2005). Litteraturens historia i världen (Fjärde upplagan). Stockholm: Norstedts Förlag. ISBN 91-7227-434-4 
  3. ^ Broberg, Jan: Äventyr i flydda tider (2003) Lund: Bibliotektstjänst. ISBN 91-7018-501-8