Bombus dahlbomii[3][4][5] är en biart som beskrevs av Félix Édouard Guérin-Méneville 1835, vilken namngav den efter den svenske entomologen Anders Gustaf Dahlbom. Den ingår i släktet humlor och familjen långtungebin.[6][7] Inga underarter finns listade.[6]

Bombus dahlbomii
Status i världen: Starkt hotad[1]
Bombus dahlbomiikronärtskocka.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteThoracobombus[2]
ArtBombus dahlbomii
Vetenskapligt namn
§ Bombus dahlbomii
AuktorGuérin-Méneville, 1835
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Arten är en stor, långtungad[8] humla, övervägande orange på ovansidan;[9] drottningen kan bli upp till 40 mm lång[10] och är därmed världens största humla[8].

Ekologi och utbredning redigera

Arten förekommer endast i Sydamerika, där den är den enda inhemska arten i de tempererade skogarna[11]. Den var tidigare vanlig i Patagonien, där den var den enda humlearten. Från omkring 2006 har man emellertid kunnat konstatera att arten minskat kraftigt, en minskning som sammanfaller med de första fynden av mörk jordhumla (Bombus terrestris) i området. Den mörka jordhumlan infördes 1997 till Chile för att tjäna som pollinator, och rymlingar från växthus observerades i Patagonien 2006. Man misstänker att den har smittat Bombus dahlbomii med den parasitiska protozon Apicystis bombi. Emellertid kan man inte utesluta att det även kan vara fråga om födokonkurrens.[8]

På grund av nedgången har IUCN rödlistat den som starkt hotad.[1]

Bombus dahlbomii är en betydelsefull pollinator i många ekosystem: I Patagonien är den alströmerian Alstroemeria aureas främsta pollinator,[12] och i Maulinoskogen i centrala Chile pollinerar den bland andra växter Lapageria rosea, en ranka i familjen klätterliljeväxter (Philesiaceae)[13]. Den har även påträffats på blommor ur pumpasläktet[9].

Källor redigera

  1. ^ [a b] Morales, C., Montalva, J., Arbetman, M., Aizen, M.A., Smith-Ramírez, C., Vieli, L. & Hatfield, R. 2016 Moscardón Bombus dahlbomii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 19 januari 2022.
  2. ^ Thoracobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/th.html#dahlbomii. Läst 2 mars 2015. 
  3. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  4. ^ Williams, P. H. (1998) An annotated checklist of bumble bees with an analysis of patterns of description (Hymenoptera: Apidae, Bombini), Bulletin of the Natural History Museum (Entomology), vol. 67, no. 1
  5. ^ (2006) , website, Bombus - bumblebees of the world
  6. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/bombus+dahlbomii/match/1. Läst 11 januari 2015. 
  7. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  8. ^ [a b c] King, A. Plight of the Bumblebee. ScienceNow September 14, 2012. Läst 2 mars 2015.
  9. ^ [a b] Bombus dahlbomii Guérin-Méneville, 1835” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Bombus+dahlbomii. Läst 2 mars 2015. 
  10. ^ Johnston, Ian (6 juli 2014). ”Bye bye big bee: In South America, the world's largest bumblebee is at risk from imported rivals” (på engelska). The Independent. http://www.independent.co.uk/environment/nature/bye-bye-big-bee-in-south-america-the-worlds-largest-bumblebee-is-at-risk-from-imported-rivals-9587240.html. Läst 2 mars 2015. 
  11. ^ Martínez-Harms, J.; Palacios, A. G.; Estay, N.; Arroyo, M. T. K.; Mpodozis, J. (15 februari 2010). ”Can red flowers be conspicuous to bees? Bombus dahlbomii and South American temperate forest flowers as a case in point.” (på engelska). The Journal of Experimental Biology (The Company of Biologists Ltd) 213 (4): sid. 564-571. doi:10.1242/jeb.037622. ISSN 1477-9145. http://jeb.biologists.org/content/213/4/564.long. Läst 2 mars 2015. 
  12. ^ Morales, C. L., et al. (6-10 september 2004). ”Potential displacement of the native bumblebee Bombus dahlbomii by the invasive Bombus ruderatus in NW Patagonia, Argentina.” (på engelska). Proceedings of the 8th IBRA International Conference on Tropical Bees and VI Encontro sobre Abelhas, Ribeirão Preto, Brasilien. CAB DIRECT. http://www.cabdirect.org/abstracts/20053161199.html. Läst 2 mars 2015. 
  13. ^ Murúa, Maureen M.; Grez, Audrey A.; Simonetti, Javier A. (2011). ”Changes in wing length in the pollinator Bombus dahlbomii occurring with the fragmentation of the Maulino forest, Chile.” (på engelska). Ciencia e Investigación Agraria (Santiago de Chile: Pontificia Universidad Católica de Chile) 38 (3): sid. 391-396. doi:110.4067/S0718-16202011000300008. ISSN 0718-1620. http://www.scielo.cl/scielo.php?pid=S0718-16202011000300008&script=sci_arttext. Läst 2 mars 2015.