För Venoms andra studioalbum från 1982, se Black Metal (Venom).

Black metal (svartmetall) är en undergenre till metal. Den företer vissa likheter med andra extrema metalgenrer såsom death metal. Ett vanligt drag i black metal är den flitiga användningen av det ockulta och teman som Satan och antikrist/anti-gud i texterna.

Black metal
StilursprungThrash metal, death metal,[1] hardcorepunk[2][3]
Kulturellt
ursprung
Första vågen: början till mitten av 1980-talet, Europas extrem metal-scen
Andra vågen: tidigt 1990-tal, Skandinaviens extremmetal-scen
InstrumentElgitarr, elbas, trummor, sång (skrikande)
PåverkatUnblack metal
SubgenrerSymfonisk black metal
FusionsgenrerPagan metal, viking metal
Regional
miljö
Sverige Bathory (musikgrupp)

Definition

redigera

Black metal har som subkultur utvecklat ett antal drag som inte är direkt knutna till själva musiken. Vanligt är exempelvis bruket av corpsepaint, taggförsedda armskydd och olika former av medeltida vapen vid liveframträdanden, i videor eller på bild. Vissa band väljer också av olika anledningar att hålla en medvetet låg profil och inte spela live eller ge intervjuer. Att endast ge ut skivor i en mycket begränsad upplaga förekommer även, och då gärna ett symboliskt antal, som till exempel 666. En anledning till detta kan vara att man vill skapa mystik runt bandet och att man inte vill bli betraktade som för kommersiella. Av den anledningen har även en del black metal spelats in med medvetet låg ljudkvalitet.

En annan egenhet är att stava det engelska ordet "of" som "ov". Exempel är bandet Behemoth vilka uteslutande använder stavningen "ov" i sina senare texter. Det förekommer även i namnet på bandet Ov Hell.

Historia

redigera
 
VenomHellfest 2008

Första vågen

redigera

De fem band som gav genren en egen visuell estetik och musikstruktur var Venom från England, Bathory från Sverige, Hellhammer (senare Celtic Frost) från Schweiz, Sarcófago från Brasilien och Mercyful Fate från Danmark. Åren 1982–1983 var dåtidens black metals utformningstid. Bathory kom att återskapa genren flera gånger och ge den nya vinklar och metaforer. Den inledande djävulspositiva inställningen, som fungerade som en symbolisk krigföring mot kristen moralism, kompletterades senare med fornnordiska symboler och etniskt antiglobalt hat. Den brittiska gruppen Venom gav genrens dess namn med sitt andra album, betitlat just Black Metal (1982).

Andra vågen

redigera

Genren föddes på nytt i Norge i början av 1990-talet, där band som Mayhem, Darkthrone, Burzum, Immortal och Emperor, med influenser främst från Bathory och Celtic Frost och diverse dödsmetallband, såg till att genren fick ett nytt fokus. Denna stil som växte fram kallas ofta "True Norwegian black metal". Under denna tid fick miljön en hel del medial uppmärksamhet på grund av ett antal kyrkbränder och våldsepisoder i Norge. Till skillnad från den första vågen, där man endast dyrkat satan på ett symboliskt plan, började en djupare och mer aggressiv livsåskådning framträda. Vissa övergav LaVey-satanismen och anammade satan som en gud, istället för enbart att använda honom som en symbol för det förkristna och ateistiska. Särskilt framträdande personer var Øystein Aarseth, Varg Vikernes och Per Yngve Ohlin.

Tredje vågen

redigera

Under den andra hälften av 1990-talet valde en del black metal-band, som exempelvis Dimmu Borgir och Old Man's Child, att i musiken tillföra en symfonisk schola med synthar och stråkar.

Fjärde vågen

Från 2000-talet framåt har de äldre norska banden tagit ett steg tillbaka. Den polska black-metalscenen har på senare tid vuxit och band som Plaga, Furia, Mgła och Batushka har stigit fram. Mgła och Batushka har på senare tid varit aktiva live och kan anses vara två av de ledande banden i sin genre under 2010-talet.

Subgenrer

redigera

Det finns många olika undergenrer till black metal, men det kan ofta vara svårt att exakt placera ett band.

En mer melodisk stil, med mer gitarrsolon och mer keyboard. Man skiljer emellanåt på melodisk och symfonisk black metal, där den symfoniska stilen har fler instrument som typiskt används i orkestrar som piano, violin eller cello. Exempel på band är Dimmu Borgir, Graveworm och Dissection.

Black metal med inslag eller inspiration från folkmusik. Exempel på band är Bathory, Borknagar, Månegarm, Grift, och Windir.

  • Ambient black metal

Black metal med inslag av ambient, ofta med synth och reverb. Exempel på band är Burzum, Vinterriket, Velvet Cacoon, Ulver och Xasthur.

  • Black doom

Blandning av black metal och doom metal, musiken spelas i lägre tempo. Exempel på band är Bethlehem, Ajattara och Behexen.

  • Depressive suicidal black metal

Texternas teman i depressive black metal är depression, självdestruktivitet, självmord, ångest och hat. Även musiken har en depressiv betoning och har ett lägre tempo än vanlig black metal och har ofta betydligt mer distade gitarrer. Exempel på band är Trist, Sterbend, Shining, Happy Days, Hypothermia och Deadlife.

  • Depressive suicidal black metal (DSBM) har troligtvis sitt ursprung från band som Darkthrone och Burzum. Genren gav sig till känna i början av 2000-talet.

Ideologiska underindelningar

redigera

Undergenren nazistisk black metal, skiljer sig oftast inte musikaliskt från vanlig black metal, men texterna förhärligar teman som nazism, vit makt och antisemitism.

Unblack metal

redigera

Det dök sedermera upp uttalat kristna band som rent musikaliskt spelar black metal. Dessa band sägs ibland tillhöra en egen genre kallad Unblack metal eller White Metal.[4][5] Under det tidiga 2000-talet har dock även kristna musiker kallat sin musik för black metal då dessa musiker anser att genren har förändrats från en ideologisk rörelse till en ren musikalisk genre.[6] Några exempel inom området är band som: Horde, Antestor, Vaakevandring, Admonish och Crimson Moonlight.

Kända band

redigera
 
Celtic Frost live vid Tuska 2006.
 
Abbath med Immortal vid Wacken Open Air 2007.
Band Land Aktiva
Bathory   Sverige 1983-2004
Behemoth   Polen 1991-
Burzum   Norge 1991-
Carpathian Forest   Norge 1990-
Celtic Frost   Schweiz 1984–1993, 2001–2008
Dark Funeral   Sverige 1993-
Darkthrone   Norge 1986-
Dimmu Borgir   Norge 1993-
Dissection   Sverige 1989-1997, 2004-2006
Emperor   Norge 1991-2001, 2005-
Gorgoroth   Norge 1992-
Immortal   Norge 1989-2003, 2007-
Marduk   Sverige 1990-
Mayhem   Norge 1984-1993, 1995-
Sarcófago   Brasilien 1985-
Satyricon   Norge 1990-
Venom   Storbritannien 1979-
Watain   Sverige 1998-

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Lee, Cosmo; Voegtlin, Stewart. ”Into the void: Stylus Magazine's Beginner's Guide to Metal - Article - Stylus Magazine”. Stylus Magazine. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091002014122/http://www.stylusmagazine.com/feature.php?ID=2073. Läst 17 maj 2010. 
  2. ^ Weisbard, Eric, red (2012). Pop When the World Falls Apart: Music in the Shadow of Doubt. Duke University Press. sid. 279. ISBN 0822351080 
  3. ^ Phillips, William and Cogan, Brian (2009). Encyclopedia of heavy metal music. Greenwood Press. sid. 109, 234. ISBN 0313348006 
  4. ^ Metal Injection (11 februari 2015). ”7 Christian Black Metal Bands You Need To Hear” (på amerikansk engelska). Metal Injection. https://metalinjection.net/lists/christian-black-metal-bands. Läst 5 juni 2024. 
  5. ^ ”Top 10 Faith-Based Black Metal Bands” (på engelska). HM Magazine. https://hmmagazine.com/feature/top-10-unblack-metal-bands/. Läst 5 juni 2024. 
  6. ^ Jordan, Jason (2 oktober 2005). ”Crimson Moonlight - At Their Most Brutal”. Ultimate Metal webzine. Ultimatemetal.com. Arkiverad från originalet den 25 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090125194719/http://www.ultimatemetal.com/forum/interviews/195667-crimson-moonlight-their-most-brutal.html. Läst 26 oktober 2008. 

Tryckta källor

redigera
  • Johannesson, Ika; Klingberg, Jon Jefferson (2012). Blod, eld, död: en svensk metalhistoria ([Ny utg.]). Stockholm: Pocketförlaget. Libris 13506126. ISBN 9789186969790 

Externa länkar

redigera