Hat

Hat
Hazel Massery skriker åt Elizabeth Eckford, i en uppvisning av rashat 1957. Betydelse – djup motvilja, oftast mot någon/något som uppfattas som hot eller ond kraft Önskat mål – varaktig önskan att skada någon/något Relaterade begrepp – kärlek (positivt engagemang), likgiltighet (ointresse)

Hat är en djup motvilja, oftast mot någon eller något som uppfattas som ett hot eller en ond kraft.^[1] Det är en passion, där grunden är en olustkänsla vid föreställningen om hatets föremål. Hatet yttrar sig i ett varaktigt begär att skada detta.

FunktionRedigera

Hatet är en intensivt negativ emotionell respons. Den kan vara riktad mot en vissa person, grupp av personer, ting eller idéer. I regel står känslan i motsats till något, i form av en motvilja.^[2] Hatet associeras ofta med intensiva känslor av ilska, avsmak och förakt. Hatets motsats anses ibland vara kärlek, medan dess närmaste frände inom själslivet är vreden. Där vreden är en kortvarig affekt, är hatet en permanent sinnesbeskaffenhet.

Motsatser till kärlek i vår kultur är åt ena sidan hat och åt andra sidan likgiltighet. Skillnaden mellan hat och likgiltighet är att den som hatar fortfarande väldigt mycket bryr sig om den andre, medan detta inte gäller när man är likgiltig.^[3]

Ett antal olika definitioner och perspektiv har framkastats omkring hatets natur, och filosofer har ägnat sig åt att försöka förstå hatets essens och grund. Vissa religioner ser å andra sidan hatet som potentiellt positivt, och där kan religionsföreträdare uppmuntra till hat mot yttre fiender. Teoretiker inom socialt tänkande och psykologi behandlar hat som ett utilitaristiskt fenomen. Inom pluralistiska kulturer som värdesätter tolerans kan vissa offentliga hatyttringar vara förbjudna.

KänslaRedigera

Som känsla kan hatet vara kort- eller långlivat.^[4] Det kan vara låg- eller högintensivt; ett exempel på det förstnämnda kan vara 'jag hatar broccoli', ett exempel på det sistnämnda 'jag hatar alla'.^[5]

I vissa fall kan hatet vara en respons som lärts in, exempelvis genom misshandel, övergrepp, bedrägeri eller manipulation. Som en allmän regel kan hatet beskrivas som ett djupt psykologiskt svar på känslan av fångenskap eller brist på förståelse av vissa sociologiska fenomen. Psykologen Robert Sternberg har beskrivit tre olika huvudelement i hat:

frånvaro av intimitet, genom att skapa distans där närhet har blivit hotande
tillskott av passion, så som rädsla eller vrede
beslut att nedvärdera något som tidigare skattats högt^[4]

EtymologiRedigera

Ordet hat finns noterad i svenskan sedan runstenarnas tid. Det är ett gemensamt germanskt ord som möjligen ursprungligen hade ordalydelsen 'förföljelse'.^[1]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1 april 2023.

NoterRedigera

^ [a b] ”hat - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hat. Läst 13 april 2023.
^ Reber, A.S., & Reber, E. (2002). The Penguin dictionary of psychology. New York: Penguin Books.
^ ”Från kärlek till hat: finns det verkligen bara ett steg?”. Utforska Sinnet. 8 juni 2017. https://utforskasinnet.se/fran-karlek-till-hat-finns-det-verkligen-bara-ett-steg/. Läst 13 april 2023.
^ [a b] Y Ito ed., Encyclopedia of Emotion (2010) p. 302
^ S Kucuk, Brand Hate (2016) p. 12-3

Allmänna källorRedigera

Hat i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

[:0-1] [a b] ”hat - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hat. Läst 13 april 2023.

[2] Reber, A.S., & Reber, E. (2002). The Penguin dictionary of psychology. New York: Penguin Books.

[3] ”Från kärlek till hat: finns det verkligen bara ett steg?”. Utforska Sinnet. 8 juni 2017. https://utforskasinnet.se/fran-karlek-till-hat-finns-det-verkligen-bara-ett-steg/. Läst 13 april 2023.

[auto-4] [a b] Y Ito ed., Encyclopedia of Emotion (2010) p. 302

[5] S Kucuk, Brand Hate (2016) p. 12-3

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]