Wikipedia

Birgitta Stenberg

svensk författare, översättare och illustratör
För liknande namn, se Birgitta Stenberg (olika betydelser).

Birgitta Alma Sofia Stenberg, född 26 april 1932 i Engelbrekts församling i Stockholm,[1] död 23 augusti 2014 på Smedsbolet i Gullspångs kommun i Tiveden,[2][3] var en svensk författare, översättare och illustratör. Hon var under många år bosatt på ön Åstol i Bohuslän.[4]

Birgitta Stenberg
Birgitta Stenberg 2008.
Birgitta Stenberg 2008.
Född26 april 1932
Engelbrekts församling, Stockholm
Död23 augusti 2014 (82 år)
Hova-Älgarås, Gullspångs kommun, Västergötland
YrkeFörfattare, översättare och illustratör
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1956–2014
Make/makaHåkan Lagergren
(1974–1991)
Kerstin Bjärkstedt
(2012–2014)
Webbplatshttp://www.birgittastenberg.se
Birgitta Stenberg på Bokmässan i Göteborg 2010.

Biografi redigera

Birgitta Stenberg växte upp i Visby. Hon gjorde långvariga resor i Sydeuropa och studerade under sitt sista gymnasieår i Paris. Genom sitt resande fick hon inspiration för sitt skrivande och hon lärde sig flera språk. I mitten av 1950-talet återvände hon till Sverige och fick arbete som skådespelare och tolk.[5]

Birgitta Stenberg ingick i den litterära Metamorfosgruppen i början av 1950-talet. Hon har även skrivit manus till filmen Raskenstam. Hon hade under en tid i början av 1950-talet ett förhållande med kung Farouk av Egypten.[6]

Under kalla kriget på 1950-talet utnämndes Birgitta Stenberg till sekreterare i Svenska kommittén för kulturens frihet – den svenska avdelningen av Congress for Cultural Freedom – samt redaktör för Kulturkontakt, som båda finansierades av amerikanska CIA under täckmantel av Ford Foundation.[7][8]

Birgitta Stenberg debuterade 1956 med romanen Mikael och poeten, där hon berörde den så kallade Kejneaffären i mer poetiska ordalag.[5] En mer uttömmande skildring av händelseförloppet kom att ges i den senare romanen Apelsinmannen från 1983. Romanen är en av hennes mer kända och skildrar initierat Stockholm under Kejneaffären. Apelsinmannen filmades som tv-serie 1990. Dessa romaner liksom självbiografin berör ofta vänskapen med poeten Paul Andersson.

Det hon själv kallade sitt självbiografiska livsprojekt innefattade böckerna: Kärlek i Europa, Apelsinmannen, Spanska trappan, Rapport, Alla vilda samt avslutades med Eldar och is.

Romanen Chans, som även filmatiserades 1962, handlar om klasskillnader. Rapport är en självbiografisk bok som skildrar hennes amfetaminmissbruk under slutet av 1960-talet. Hennes liberala drogsyn blev allmänt känd under våren 2009 när hon medverkade i Sveriges Televisions direktsända program Debatt – ”Släpp loss haschet på Apoteket”.

Hon var journalist på tidningen Arbetaren, tolk samt fiskare och, fram till år 2000, kommunalpolitiker för Vänsterpartiet på Tjörn.[9][10][11][12]

Som barnboksförfattare fick Birgitta Stenberg en ny publik; tecknaren Mati Lepp illustrerade hennes texter om lilla pojken Billy.[13] Hon finns översatt till tyska, norska, danska, finska, turkiska, ungerska och spanska.

Birgittas relationer, liv och arbete skildras i dokumentärfilmen från 2012 Alla vilda – En film om Birgitta Stenberg, som delar namn med och delvis baseras på hennes självbiografiska roman Alla vilda, som gavs ut år 2004.[14][15]

Birgitta Stenberg gifte sig 1974 med Håkan Lagergren (1934–1991)[16] och 2012[17] med Kerstin Bjärkstedt (född 1953).

Stenberg avled den 23 augusti 2014 i sitt hem i Smedsbolet i Tiveden efter att ha drabbats av levercancer några år tidigare.[2] Hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[18]

Bibliografi redigera

Barn- och ungdomsböcker redigera

Redaktör redigera

  • Diktarna inför nutidsproblemen : Sivar Arner ... / [intervjuserie, red. av Birgitta Stenberg]. Lund: Gleerupska universitetsbokh. 1957. Libris 1863893 

Översättningar redigera

Filmmanus och scenarios, radioteater redigera

Priser och utmärkelser redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ [a b] ”Birgitta Stenberg är död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/birgitta-stenberg-ar-dod/. Läst 23 augusti 2014. 
  3. ^ "Författaren Birgitta Stenberg är död'", GT, 2014-08-23
  4. ^ ”Birgitta Stenberg”. Bonnier Carlsen. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525101011/http://www.bonniercarlsen.se/Upphovsman/Forfattarpresentationssida/?personId=11681. Läst 28 maj 2011. 
  5. ^ [a b] Birgitta Stenberg Arkiverad 7 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Norstedts
  6. ^ ”"Man borde sälja hasch på Systemet"”. Göteborgs-Posten. 24 september 2010. Arkiverad från originalet den 25 september 2010. https://web.archive.org/web/20100925215851/http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.453797--man-borde-salja-hasch-pa-systemet-. Läst 24 september 2010. 
  7. ^ Jag jobbade ju också för CIA
  8. ^ CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige
  9. ^ Wikars, Katarina (23 augusti 2014). ”Birgitta Stenberg död”. Sveriges Radios Kulturnytt. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5945336. Läst 30 augusti 2014. 
  10. ^ Lundstedt, Sven (25 april 2012). ”Den vilda Birgitta på Åstol fyller 80”. 'Stenungsunds-Posten'. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903042838/http://stenungsundsposten.gotanet.se/cms/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=1769&cntnt01returnid=52. Läst 30 augusti 2014. 
  11. ^ Berglund, Catarina (6 mars 2012). ”Tre kvinnor om livets svåra val”. 'Kommunalarbetaren'. http://www.ka.se/tre-kvinnor-om-livets-svara-val. Läst 30 augusti 2014. 
  12. ^ ”Tjörns kommunfullmäktige, sammanträdesprotokoll”. Tjörns kommun. 4 september 2000. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903093258/http://www.tjorn.se/download/18.3b672a8e12aa9b8323680001029/1283153009950/kf20000904.pdf. Läst 30 augusti 2014. 
  13. ^ Förlag, Bonnier Carlsen. ”Mati Lepp - Bonnier Carlsen Förlag”. www.bonniercarlsen.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180310200839/http://www.bonniercarlsen.se/illustratorer/l/mati-lepp/. Läst 10 mars 2018. 
  14. ^ Belfrage, Lisa; Gustavsson, Marianne; Ericsson, David (8 mars 2012). ”Alla vilda”. http://www.imdb.com/title/tt5301808/. Läst 10 mars 2018. 
  15. ^ ”“Alla vilda – en film med Birgitta Stenberg” - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 9 mars 2012. https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/alla-vilda-en-film-med-birgitta-stenberg/. Läst 10 mars 2018. 
  16. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 (DVD-rom) (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  17. ^ Änkans sorg efter Birgitta Stenberg GT, 17 januari 2015. Åtkomst 27 februari 2015.
  18. ^ ”Skogskyrkogården, kvarter 26, gravnummer 461”. Hitta graven. Stockholms kyrkogårdsförvaltning. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Skogskyrkogarden/2/26/461/1. Läst 28 februari 2015. 
  19. ^ Prisutdelning av Stora Läsarpriset (2009) Piratförlaget 15 mars 2009

Allmänna källor redigera

  • Paul Tenngart: På pilgrimsfärd från folkhemmet. Birgitta Stenberg och vägen ut. Ingår i Paul Tenngart: Romantik i välfärdsstaten. Metamorfosförfattarna och den svenska samtiden. (ellerströms, 2010)

Externa länkar redigera

Vidare läsning redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Birgitta_Stenberg&oldid=54353156”