Wikipedia

Biokol

Biokol kallas produkter från biomassa, som torrefierats (förkolats, pyrolyserats) i olika grad. Genom olika grader av torrefiering kan man skapa biokolprodukter med olika halter av kol från biomassans relativt låga kolhalt upp mot höga kolhalter såsom i träkol. Härigenom kan biokolprodukterna anpassas efter förbrukarnas krav.

Ett stycke träkol som också är biokol.
Stadsträdgårdsmästare Elisabeth Rosenquist Saidac, trafikdirektören Gunilla Glantz och trafikborgarrådet Daniel Helldén häller på biokol till silverlinden som är ett av 67 träd som ska planteras längs Vasagatan i Stockholm fram till 2022.

Ibland används termen biokol specifikt för material som används som markförbättring i växtbäddar och/eller som deponeras för lång tid för att därmed bidra med att ta bort koldioxid från atmosfären i syfte att mildra klimatförändringar till följd av global uppvärmning.

Framställning redigera

Biokol framställs genom att organiskt material, exempelvis ved, trädgårdsrester eller matavfall, upphettas till typiskt mellan 300 och 800 °C i en ugn utan tillförsel av syre (eller luft).[1][2][3] Härvid avges flyktiga ämnen såsom metan, vätgas, vattenånga, kolmonoxid, och kväveföreningar. Den fasta återstoden kallas för träkol, eller biokol om avsikten är användning som kombinerar långsiktig kolinlagring och användning som jordförbättringsmedel.[3] Processen kallas pyrolys, och den begränsade syretillgången skiljer pyrolys från vanlig förbränning med fri syretillförsel. (Vid fullständig förbränning vid lufttillförsel övergår allt kol i biomaterialet till koldioxid och kvar som rest blir aska i huvudsak bestående av oorganiska substanser.)[4]

Användning redigera

Träkol har flera användningsområden såsom värmekälla för att tina tjäle, grilla eller rena järn vid stålframställning. Under senare år har intresset ökat för att tillföra träkol och svartkol till odlingsjord, varvid det ofta kallas biokol.[5][6] Biokol kan öka markens bördighet, särskilt vid varmt klimat och vid jordar med lågt pH-värde, öka jordbrukets produktivitet och ge skydd mot vissa blad- och jordburna sjukdomar. Biokol i jorden gör att det ofta växer bättre, tack vare stor porositet vilket ofta kan hålla mer vatten som växter och jordens mikroorganismer nyttjar. Markvattnet innehåller växtnäring och sidorna runt porerna kan skydda vissa mikroorganismer från deras fiender.

Genom att torrefieringen resulterar i förbättrad energitäthet i den förädlade produkten kan biokol komma att användas som ersättningsbränsle för kol i exempelvis kraftvärmeverk.

Kolsänka redigera

Biokol har hög stabilitet, ofta med halveringstider på över tusen år. Biokol har därför även uppmärksammats som en möjlig kolsänka, vilket innebär att koldioxid i luften tas upp av växter genom fotosyntesen och via pyrolys omvandlas till biokol som deponeras i jorden för lång tid vilket sammantaget har potential att bidra med borttag av koldioxid ur atmosfären.[7][8][9] Detta samtidigt som jordens bördighet potentiellt förbättras och läckage av växtnäring och därmed övergödning minskar.[10]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Kumar, Adarsh; Saini, Komal; Bhaskar, Thallada (2020-08-01). ”Hydochar and biochar: Production, physicochemical properties and techno-economic analysis” (på engelska). Bioresource Technology 310: sid. 123442. doi:10.1016/j.biortech.2020.123442. ISSN 0960-8524. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960852420307148. Läst 31 januari 2022. 
  2. ^ Brownsort, Peter A. (2009) (på engelska). Biomass pyrolysis processes: performance parameters and their influence on biochar system benefits. https://era.ed.ac.uk/handle/1842/3116. Läst 31 januari 2022. 
  3. ^ [a b] Scholz, Sebastian B. (2014-06-23). Biochar Systems for Smallholders in Developing Countries: Leveraging Current Knowledge and Exploring Future Potential for Climate-Smart Agriculture. World Bank Studies. The World Bank. doi:10.1596/978-0-8213-9525-7. ISBN 978-0-8213-9525-7. https://elibrary.worldbank.org/doi/abs/10.1596/978-0-8213-9525-7. Läst 31 januari 2022 
  4. ^ ”Skånefrö bygger Sveriges första anläggning för produktion av klimatpositiv fjärrvärme och biokol”. Bioenergi. 19 mars 2018. https://bioenergitidningen.se/biovarme/skanefro-bygger-sveriges-forsta-anlaggning-for-produktion-av-klimatpositiv-fjarrvarme-och-biokol. Läst 18 juli 2019. 
  5. ^ Parvage, Mohammed Masud; Ulén, Barbro; Eriksson, Jan; Strock, Jeffrey; Kirchmann, Holger (2013). ”Phosphorus availability in soils amended with wheat residue char” (på engelska). Biology and Fertility of Soils 49 (2): sid. 245–250. doi:10.1007/s00374-012-0746-6. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00374-012-0746-6#citeas. 
  6. ^ Nair, Vimala D.; Nair, P. K. Ramachandran; Dari, Biswanath; Freitas, Andressa M.; Chatterjee, Nilovna; Pinheiro, Felipe M. (2017). ”Biochar in the Agroecosystem–Climate-Change–Sustainability Nexus”. Frontiers in Plant Science 8. doi:10.3389/fpls.2017.02051/full. ISSN 1664-462X. https://www.frontiersin.org/article/10.3389/fpls.2017.02051. Läst 30 januari 2022. 
  7. ^ Lehmann, Johannes; Gaunt, John; Rondon, Marco (2006-03-01). ”Bio-char Sequestration in Terrestrial Ecosystems – A Review” (på engelska). Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change 11 (2): sid. 403–427. doi:10.1007/s11027-005-9006-5. ISSN 1573-1596. https://doi.org/10.1007/s11027-005-9006-5. Läst 30 januari 2022. 
  8. ^ Moellersten, K. (2006). S. F. Warnmer. red. Negative emission biomass technologies in an uncertain climate future. Nova Science Publishers. ISBN 978-1-60021-328-1. http://pure.iiasa.ac.at/id/eprint/7962/. Läst 30 januari 2022 
  9. ^ Lehmann, Johannes; Cowie, Annette; Masiello, Caroline A.; Kammann, Claudia; Woolf, Dominic; Amonette, James E. (2021-12). ”Biochar in climate change mitigation” (på engelska). Nature Geoscience 14 (12): sid. 883–892. doi:10.1038/s41561-021-00852-8. ISSN 1752-0908. https://www.nature.com/articles/s41561-021-00852-8. Läst 30 januari 2022. 
  10. ^ "Klimatnyttan med biokolen granskas, Ny Teknik 16 mars 2017"

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Biokol&oldid=50501591”